Nathalie Sarraute – författare

Nathalie Sarraute (1900 1999) debuterade 1939 med Tropismer och anses vara en av de främsta företrädarna för Den nya romanen samt en av de viktigaste förnyarna av 1900-talets litteratur. 1964 tilldelades hon Prix international de littérature för boken De gyllene frukterna. Lind & Co återintroducerar nu Sarrautes författarskap för svenska läsare genom att ge ut Innan bilden bleknat som en av de två första titlarna i en ny klassikerserie med kvinnliga författare.

Innan bilden bleknat (1983) innebar Sarrautes verkliga genombrott som författare och anses vara hennes mest lättillgängliga och känslomässigt öppna verk. Här skildrar hon sin barndom fram till tolv års ålder, då hon omväxlande bodde i Paris och Ryssland. Det är ingen klassisk självbiografi utan fragment och ögonblick, detaljer som visar på minnets kraft, berättat på en prosa som är rolig, sorglig och poetisk. Utan att ge avkall på sin lyriska stil fångar Sarraute atmosfären i Paris och Ryssland i början av 1900-talet vilket gör Innan bilden bleknat till en läsupplevelse både för romanälskaren och för den som uppskattar memoarer.

En av de mest hyllade moderna franska romanerna

»Att läsa denna mästerliga bok är omtumlande i den mest positiva bemärkelse. Den leder tankarna i oprövade banor och får läsaren att se tillvaron i ett nytt sken.« Betyg: 5 av 5 - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ

»Sarrautes romaner är bland det smartaste och mest stilistiskt precisa i sitt slag som skrivits på franska.« The Guardian

Tropism är det som sker när en växt reagerar på yttre stimuli. Begreppet hämtat från biologin överförs hos Nathalie Sarraute till människan och blir till de odefinierbara rörelserna som glider vid gränsen av vårt medvetande; ursprunget till våra gester, ord och känslor. Sarrautes gestalter liknar figurer på korniga fotografier, suddiga och skugglika. Narrativet fördjupas aldrig förbi ett hastigt ögonblick. I stället hittar hon och utarbetar de subtila detaljerna, när ett förhållande förändras, när vår kärlek stärks, och när något oskyldigt förskjuts i lägsta grad mot misstänksamhet. Inte utan skäl har Nathalie Sarrautes experimentella Tropismer [1939] hyllats som ett mästerverk av Jean Genet, Marguerite Duras och Jean-Paul Sartre. Romanen återfinns också på tidningen Le Mondes lista över 1900-talets bästa böcker. Här i översättning av Margareta Norrstrand och Kerstin Vidaeus, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.

NATHALIE SARRAUTE [1900-1999] brukar räknas till den franska nya romanens förgrundsfigurer, men liknar egentligen inte någon annan författare från samma tid. Hon eftersträvade, med sina egna ord, en litterär text »lika anonym som blod« för att kunna skriva fram »det osagda«.

»Storartat.« En doft av Werther

A young writer has his heart set on his aunt''s large apartment. With this seemingly simple conceit, the characters of The Planetarium are set in orbit and a galaxy of argument, resentment, and bitterness erupts. Telling the story from various points of view, Sarraute focuses below the surface, on the emotional lives of the characters in a way that surpasses even Virginia Woolf. Always deeply engaging, The Planetarium reveals the deep disparity between the way we see ourselves and the way others see us.

En av de mest hyllade moderna franska romanerna

»Att läsa denna mästerliga bok är omtumlande i den mest positiva bemärkelse. Den leder tankarna i oprövade banor och får läsaren att se tillvaron i ett nytt sken.« Betyg: 5 av 5 - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ

»Sarrautes romaner är bland det smartaste och mest stilistiskt precisa i sitt slag som skrivits på franska.« The Guardian

Tropism är det som sker när en växt reagerar på yttre stimuli. Begreppet hämtat från biologin överförs hos Nathalie Sarraute till människan och blir till de odefinierbara rörelserna som glider vid gränsen av vårt medvetande; ursprunget till våra gester, ord och känslor.Sarrautes gestalter liknar figurer på korniga fotografier, suddiga och skugglika. Narrativet fördjupas aldrig förbi ett hastigt ögonblick. I stället hittar hon och utarbetar de subtila detaljerna, när ett förhållande förändras, när vår kärlek stärks, och när något oskyldigt förskjuts i lägsta grad mot misstänksamhet.Inte utan skäl har Nathalie Sarrautes experimentella Tropismer [1939] hyllats som ett mästerverk av Jean Genet, Marguerite Duras och Jean-Paul Sartre. Romanen återfinns också på tidningen Le Mondes lista över 1900-talets bästa böcker. Här i översättning av Margareta Norrstrand och Kerstin Vidaeus, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.

NATHALIE SARRAUTE [1900-1999] brukar räknas till den franska nya romanens förgrundsfigurer, men liknar egentligen inte någon annan författare från samma tid. Hon eftersträvade, med sina egna ord, en litterär text »lika anonym som blod« för att kunna skriva fram »det osagda«.

»Storartat.« En doft av Werther