Per Samuelsson – författare

Genom ett entreprenadavtal ger beställaren en entreprenör i uppdrag att uppföra eller ändra ett byggnadsverk på land i eller i vatten. Såvida beställaren inte är konsument saknas särskilda lagregler för avtalstypen. Det har medfört att standardkontrakten Allmänna bestämmelser har fått en stark ställning.

Återkommande frågor är hur standardkontrakten ska tolkas och vad som utgör utfyllande rätt för entreprenadavtal. I boken tar författarna upp entreprenadjuridiska frågor i syfte att dels förklara och problematisera villkoren i standardkontraktet AB 04, dels belysa konturerna av den dispositiva entreprenadrätten. Exempelvis behandlas omfattningen av entreprenörens uppdrag, hur det kan ändras efter avtalets ingående, konsekvenserna av felaktiga förutsättningar och ändrade förhållanden samt vad som gäller avseende skadestånd, betalning, besiktning, fel, avbeställning och hävning.

Boken vänder sig i första hand till studenter på juristprogrammen, men kan läsas av alla med intresse för entreprenadrätt.

Industriella anläggningsavtal handlar om uppförande eller ombyggnad av anläggningar för produktion av varor, energi eller andra nyttigheter. Anläggningarna kan exempelvis bestå av fabriker eller kraftverk. Avtalen är viktiga för näringsliv, stat och samhälle. Fram till nu har de inte rönt någon större uppmärksamhet i den svenska rättsvetenskapliga litteraturen.

Boken ger en bild av vad som utmärker och skiljer industriella anläggningsavtal från andra avtal. Analysen kommenterar särskilt standardkontraktet ABA 99 samt de rättsliga regler och principer som har särskild betydelse för anläggningsavtal. För att sätta in ABA 99 i ett sammanhang görs vissa jämförelser med andra vanligt förekommande standardkontrakt för industriella anläggningar.

Boken har huvudsakligen en praktisk inriktning och vänder sig både till jurister, ingenjörer, konsulter och andra som är inblandade på beställar- eller leverantörssidan. Den kan även användas för utbildningsändamål i universitet, högskolor och näringsliv.

Detta är en kommentar till det grundläggande standardkontraktet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) på den svenska marknaden. Kontraktet är framtaget av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Boken behandlar standardkontraktets bestämmelser i ett förmögenhetsrättsligt perspektiv.

Framställningen är praktiskt inriktad och vänder sig till alla som kommer i kontakt med entreprenadavtal som införlivat AB 04. Den första upplagan av kommentaren gavs ut 2017. Fjärde upplagan är grundligt omarbetad och i flera hänseenden utvidgad.

Entreprenaduppdrag är ofta komplexa och genomförandet av ett projekt utvecklas inte sällan på ett sätt som avviker från vad parterna räknat med. Entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument regleras av konsumenttjänstlagen. Härutöver finns två standardavtal (ABS 18 och Hantverkarformuläret 17) som tagits fram av Konsumentverket i samverkan med olika branschorganisationer.I Entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument behandlas konsumenttjänstlagen och de nämnda standardavtalen ingående. Detta sker från allmän förmögenhetsrättslig utgångspunkt och med beaktande av allmänna konsumentskyddsregler. För att illustrera reglerna och de praktiska frågor de ger upphov till lämnas redogörelser för ett stort antal hovrättsfall.Boken är praktiskt inriktad och vänder sig till alla jurister som kommer i kontakt med entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En av ACLU:s uppgifter är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare eller praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår höga rättsvetenskapliga krav.

I denna bok presenteras sexton uppsatser som belyser centrala och aktuella affärsrättsliga frågor. Efter ett fylligt introduktionskapitel följeruppsatser som bl.a. behandlar frågor kring handel och uthyrningöver internet, delningsplattformar, avtalsfrihet, entreprenad, ansvarsbegränsningar, konsumenttjänster, marknadsföring, kommersiellatruster, övergång av verksamheter, processuella överenskommelser,vindikation och separation. Författarna är alla forskare och lärare vid den handelsrättsligaoch den juridiska institutionen vid Lunds universitet. Boken avser att vara av betydelse för det praktiska rättslivet menockså att ge bidrag till den vetenskapliga diskussionen och undervisningenpå affärsrättens område.

Boken är uppbyggd kring ett antal för aktiebolaget karakteristiska intressekonflikter (”grundproblem”). Framställningen fördjupas med hjälp av ekonomisk analys. Avsikten är att detta ska underlätta tolkning och tillämpning av de aktiebolagsrättsliga normerna, men också ge en ökad kunskap om aktiebolaget som institution.

Följande fyra intressekonflikter berörs. Först behandlas den mellan aktieägare och bolagets ledning. Därpå berörs förhållandet mellan minoritetsaktieägare och kontrollägare, följt av sådana intressekonflikter som kan uppkomma i samband med nyemissioner. Slutligen behandlas intressekonflikter mellan bolagets långivare och aktieägare.

Utöver aktiebolagslagens bestämmelser och eventuellt förekommande avtal redogör vi för olika marknadsmekanismer som kan mildra intressekonflikterna.

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper.

I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna.

Ur innehållet:

Intresse för intressekonflikter Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter och deras hantering - en introduktion Gunnar Nord och Per Thorell

Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell

Journalistikens beroenden Hans-Gunnar Axberger

Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissioner Clas Bergström och Per Samuelsson

Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer

Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix

När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson

Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncerner Adam Diamant och Claes Norberg

Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektiv Rolf Dotevall

Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningen Henric Falkman och Christina Strandman Ullrich

Värden och penningbegär - ett revisorsdilemma Ulf Gometz

Intressekonflikter i bankverksamhet Lars Gorton

Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin

Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBA Kaj Hobér

En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg

Advokater i börsbolagsstyrelser Björn Kristiansson

Oberoendets anatomi - en skiss Stefan Lindskog

Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikter Claes Lundblad

Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnotering Harry Schüssler

Genom att välja musik med rätt egenskaper, kan vi få mat och dryck att smaka bättre. Vissa låtar gör drinkarna sötare, andra får oss att välja dyrare viner. Vi dricker mer öl vid en viss ljudnivå och maten smakar bättre vid en annan. Pyset när du öppnar en läsk eller det crunchiga ljudet av chips är klanger som har designats för en större smakupplevelse. Intresset för hur ljud och musik påverkar våra smaklökar sprider sig som en löpeld, men ännu finns ingen svensk bok i ämnet. Förrän nu. Författaren och tonsättaren Per Samuelsson har specialiserat sig på att skriva musik som förstärker smaker. Han har komponerat för middagar med hundratals gäster, för konferenser och ambassader i Sverige och utomlands. I den här boken beskriver han hur det går till och hur du själv kan använda dig av samma metoder, även om du inte är musiker. Vare sig du är krögare eller allmänt matintresserad, kan du med enkla medel få just din restaurang eller bjudning att höja sig över mängden. Metoderna i boken baserar sig på resultat från den forskning som finns inom området, och Per förklarar hur du kan använda den kunskapen rent praktiskt i köket. Du får en insikt i hur ljudmiljöer och musik påverkar våra matupplevelser på ett plan långt djupare än att det enbart ”ska vara lite trevligt”. Du kan lära dig välja musik som faktiskt förstärker smaker. Du kan lära dig Krydda med Musik.