Peter Bryngelsson – författare

Tolkiens trilogi Sagan om ringen skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.

Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.

Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Tolkiens trilogi Sagan om ringen skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.

Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.

Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.

En stilla dag på landet, kanske byter vi några takpannor eller sitter i syrénbersån. Vi erfar vila och tystnad och tänker att såhär måste det ha varit förr. Att allting blivit mer högljutt med åren är en vanlig föreställning.

Paradoxalt nog synes vårt behov av tystnad öka ju mer det tillfredsställs. När tågvagnarna inte längre dunkar fram på syllarna kräver vi vagnar fria från mobiltelefoner och barn, när trångboddheten minskar och lägenheterna blir allt mer avskärmade från omgivningens ljud så ökar klagomålen på att våra medmänniskor låter.

Tystnader är en vindlande och medryckande betraktelse över vår uppfattning av ljud och o-ljud.

Peter Bryngelsson är kompositör och musiker, känd från grupper som Ragnarök, Kung Tung och Urban Turban.

När ljuset släcks i biosalongen och projektorns ljusfinger uppfordrande pekar mot filmduken sluter musiken ett hemlighetsfullt avtal med publiken, som ledsagare och kommentator till det sedda. Utan att vi egentligen lyssnar fyller den ut bilderna med känslor och historia.

Med filmmusiken som utgångspunkt går Peter Bryngelsson och Joakim Tillman igenom filmhistorien från stumfilm till våra dagars dataspel. Boken redovisar akademisk tradition i ämnet men också historisk och musikalisk analys.

Musik har alltid spelat en viktig roll i krig och konflikter. Den har använts som signalgivare, för stridsmoralen, som tortyrmetod och i propagandasyfte. Men trots otaliga bilder på musiker mitt i bataljer saknas nästan regelmässigt skriven dokumentation och etablerade historiker har skyggat för ämnet. Musik på blodigt allvar vill ändra på detta och ge en samlad framställning av musiken i våldets tjänst.

Boken beskriver musikens användning i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs härar, hos Karl XII:s karoliner och i de europeiska krigen under 1800-talet, under de två världskrigen och det kalla kriget, i Vietnamkriget och i kriget mot terrorismen, ända fram till dagens krig i Syrien, där alla sidor använder sig av musikklipp på Youtube för rekrytering och propaganda.

Musik på blodigt allvar är en resa in i mörkrets hjärta. Det heter ofta att musik av de stora mästarna förädlar människan. I själva verket kan musik ge kraft och inspiration åt vilken övertygelse som helst.

Peter Bryngelsson är musiker och kompositör sedan 1972, mest känd från Ragnarök och Urban Turban. Han har tidigare utgivit böckerna Filmmusik det komponerade miraklet (Liber 2008; reviderad och utökad version Gidlunds 2015), Tystnader (Gidlunds 2013) och Dagarnas skum. Historien om en låt (eget förlag, 2014).