Peter Handberg – författare

Med boken Flaskpost från Förintelsen avslutar Peter Handberg sin mäktiga trilogi med resor i Förintelsens fotspår som inleddes med Världens yttersta platser (2019) och Strö aska över ditt huvud (2022). Här rör det sig inte bara om att ge de kvarvarande offren röst utan också om hur historien förvrängs och förvandlas i den samtida politikens tjänst.

Boken är en fascinerande och skrämmande resa i Litauen. Den visar på hur minnet av de många mördade judarna finns kvar som ett sår, en tystnad. Författaren behöver knappt skrapa på ytan för att möta det hat som en gång möjliggjorde förföljelsen av judarna. Samtidigt är det ett vittnesmål om hur historien skrivs om, hur bödlar återupprättas och firas som frihetshjältar, och hur de få kvarvarande vittnena inte kan komma överens om det bästa sättet att minnas det som skett.

Resultatet är ett samtidshistoriskt storverk. Boken innehåller dessutom både svartvita fotografier från tiden liksom författarens egna bilder från sin resa.

Ur boken:

»Det förflutna förnekas inte, men det kringgås, förminskas, tunnas ut, osynliggörs till något som är så gott som abstrakt och hur som helst alltid under tysk ledning. Att ta itu med sitt förflutna är lika med att göra det till en abstraktion där inga mördare nämns vid namn, förutom de tyska befälhavarna. Och ett mindre antal litauer som hjälpte till: alltid reducerade i sitt antal och till sitt uppsåt med orden men det var ju bara några skurkar, drägg och gangsters, som om det inte handlade om helt vanliga litauer, vilket det oftast gjorde. I tusental. Hur många tvistas det om och det kommer heller aldrig att kunna klarläggas helt, särskilt som viljan till detta inte har varit stor i en ung nation som försöker skapa sig en nationell identitet. Spökena ovan och den konkreta sovjetiska brutaliteten och terrorn mot de baltiska folken, skymmer sikten på de egna brotten. I frihetens namn vill man inte längre veta av sina mördare.«

I Strö aska över ditt huvud fortsätter Peter Handberg sina resor i spåren av Förintelsen och ett svunnet judiskt liv i Östeuropa. Ett stort antal vittnen ger röst åt sina upplevelser av det ofattbara, men också åt ett myllrande folkliv, en kultur och ekonomi före andra världskriget där judarna spelade en avgörande roll. Flera shtetlach [judiska byar, stadsdelar] besöks, men tyngdpunkten är förlagd till Biaystok, som en gång var ett viktigt judiskt centrum.

Först såg resan inte ut att kunna genomföras på grund av den skenande pandemin, men när den påbörjades i september 2020 var smittalen låga i Polen. Det skulle snart ändras. Färden går genom allt fler »röda zoner«. Dödstalen stiger, som ett svagt efterskalv av den massiva död som en gång sköljde över Polen. Nutid vävs samman med det förflutna.

Peter Handberg är författare och översättare. Hans senaste bok, Världens yttersta platser. Judiska spår nominerades till Augustpriset 2019. År 2020 tilldelades han Doblougska priset av Svenska Akademien.

"Denna genomtänkta och rasande intelligenta bok rymmer uppgifter som kan chockera även luttrade katastrofkännare ... Men det är givetvis inte bara vad författaren gör utan även hur han gör det som förvandlar Undergångens skuggor till en så lysande bok. Handbergs stil är imponerade säker: att läsa honom är som att se en katt gå över ett väldukat middagsbord. Här finns inte ett felplacerat ord, inte en död punkt, inte en falsk ton."Peter Englund, Dagens NyheterMissilerna i Baltikum stod riktade mot Sverige. På ett område av Gotlands storlek fanns under 1980-talet kärnvapen som hade en sprängkapacitet som motsvarande 16 000 Hiroshimabomber. En enkel knapptryckning kunde utradera Stockholm, Linköping eller Västerås. Hotet om total utplåning kastade skuggor över hela efterkrigstiden.I Undergångens skuggor får vi bland andra möta de baltiska raketförbandens veteraner; de som stod ständigt beredda att avfyra de dödliga missilerna. Med hjälp av GPS-navigator, nyfikenhet och fascination - inte minst inför sina egna reaktioner - spårar Peter Handberg de förfallna ruinbaserna i städernas utkanter. Detta är ett spännande och skrämmande reportage från en samtidshistoria vi helst vill glömma.

Under den omvälvande tiden efter Sovjetunionens sammanbrott fram till idag har Peter Handberg gjort många resor i Baltikum. Han skildrade en del av dem i sin hyllade bok om de baltiska kärnvapenbaserna, Undergångens skuggor - missiler och möten. Nu utges den fristående fortsättningen Kärleksgraven - baltiska resor.

Här möter vi vinddrivna existenser, före detta KGB-agenter och personer som bevittnat massakrer under andra världskriget. Men också svenskar på besök i Baltikum, som kommer för att söka lyckan eller göra affärer. Dessa människoöden vävs samman i en berättelse om de baltiska staterna, som under hela efterkrigsperioden var okända för många i Sverige och övriga världen.

Peter Handberg är författare och översättare och har en av våra dagars mest stilsäkra pennor. Natur & Kultur har givit ut Undergångens skuggor (2007), Kärleksgraven (2008), Släpp ingen levande förbi (2009), Skuggor (2012), Klubb Ibsen (2013) och Den vita fläcken (2015). Handberg tilldelades 2010 Svenska Akademiens Axel Hirsch-pris samt Lotten von Kraemers pris som delas ut av Samfundet De Nio.

Den nedkopplade himlen är en personlig och tankeväckande samling essäer om böcker och författare. Här får vi möta de mörka sidorna hos Astrid Lindgren och Tove Jansson, ta del av August Strindbergs och Friedrich Nietzsches korta, intensiva och bisarra brevväxling och följa med på stjärnklara flanörsnätter i dialog med Lars Gustafssons texter. Vi får också stifta bekantskap med minde kända mästare som den polske författaren Aleksander Wat, den tysk-schweiziska mångsysslande modernisten Meret Oppenheim och den schweiziske kriminalromanens främste, Friedrich Glauser.

Peter Handberg är författare och översättare och har en av våra dagars mest stilsäkra pennor. Natur & Kultur har givit ut Undergångens skuggor (2007), Kärleksgraven (2008), Släpp ingen levande förbi (2009), Skuggor (2012), Klubb Ibsen (2013) och Den vita fläcken (2015). Handberg tilldelades 2010 Svenska Akademiens Axel Hirsch-pris samt Lotten von Kraemers pris som delas ut av Samfundet De Nio.

Ända från det att Berlinmuren restes i augusti 1961 till det att den föll i november 1989 försökte östtyskar fly över till väst. Flyktingarnas öden tystades ner av myndigheterna, men i Släpp ingen levande förbi får flera av offren träda fram.Peter Handberg reser tillbaka till den stad som han första gången besökte som sjuåring, och där han senare tillbringade flera år under 1970- och 1980-talen. Han skildrar sina dramatiska barndomsupplevelser av muren, gränsgångarens kärlekshistorier och försöken att inrätta sig i en splittrad värld. Vi får möta offren för kulspruteeld och minor liksom vilsna resenärer och människor som tvingades skapa sig en vardag vid en dödlig gräns.”[Boken]är i själva verket inte bara en av bokårets mest övertygande utgivningar alla kategorier, utan det kanske mest vederhäftiga som någonsin skrivits i ämnet.”Svenska Dagbladet”Såväl i sin journalistik som i sitt reseberättande är Handberg lysande. Den stilistiska skärpan och välutvecklade iakttagelseförmågan gör honom till en av våra riktigt stora berättare. Anslaget påminner ibland om Kapuscinskis, fast är egentligen bättre, eftersom Handberg förmår att komma människorna närmare och därigenom når djupare.” Torgny Nordin, Göteborgs-Posten

Egentligen framstod allt som en enda lång maskerad. Han hade blivit ett med maskeraddräkten och visste inte ens att det fanns någonting därutanför. Det var det perfekta kamouflaget för ett liv.

En man vid sin fars dödsbädd i en anonym sjukhussal. De två har haft en ansträngd relation till varandra och ställd inför det faktum att faderns tid nu har runnit ut försöker sonen förstå sin egen känsla av utanförskap.

När han tar reda på faderns tillhörigheter väcks minnen, men också en rad frågor om varför deras liv blev som det blev. Varför har fadern en pistol i sin lägenhet? Vad var den där stora uppfinningen som han alltid sysslade med och hur kom det sig att han blev så vansinnigt upprörd över att sonen vände på vissa bokstäver när han skrev? Sonen kliver bokstavligen in i sin fars kostym i sitt försök att ta reda på vad som hände.

Skuggor är en roman om ett sorgearbete skriven på ett känsligt språk, stillsam men ändå intensiv. Samtidigt är texten en grundlig och klarsynt självanalys, präglad av en sorts förtvivlad humor.Med Skuggor placerar sig Peter Handberg definitivt bland Sveriges främsta stilister.

Peter Handberg är författare och översättare och har en av våra dagars mest stilsäkra pennor. Natur & Kultur har givit ut Undergångens skuggor (2007), Kärleksgraven (2008), Släpp ingen levande förbi (2009), Skuggor (2012), Klubb Ibsen (2013) och Den vita fläcken (2015). Handberg tilldelades 2010 Svenska Akademiens Axel Hirsch-pris samt Lotten von Kraemers pris som delas ut av Samfundet De Nio.

EN BARNDOM I BLACKEBERG PÅ 60- OCH 70-TALET. I centrum det blå höghuset, kantat av det gula och det röda. På ledstängerna åker barnen kappåkning och på taket genomförs livsfarliga balansövningar. Nere i skyddsrummet pågår något – fördolt för de vuxna – som så småningom formar sig till en klubb.I en hemmafrisering två trappor upp avlyssnas samtalen mellan kunder och frisör, frisörstolen blir ett nav i det blå höghusets vardag. Lägenheternas ljud blir till en mosaik av livsöden.Tidiga kärleksfunderingar varvas med seanser och känslan av att vuxenlivet kan komma att bjuda på otäcka överraskningar. Det finns också faror som sipprar in i folkhemmet via tv, tidningar och radio: kärnvapensprängningarna och hotet om ett världsomfattande kärnvapenkrig. Ett obehag som växer i takt med de vuxnas illavarslande tystnad och bortvända blickar.Så dyker en ny lärare upp på mellanstadiet. En lärare av den gamla skolan, men också med särskilda intressen och märkliga böjelser ...

Gunhild Åkerberg var en självständig kvinna med ett starkt kulturintresse. Men med en man som hotade och stal ur hushållskassan för att äta på dyra krogar var möjligheterna till frihet begränsade. Hon sökte den på Ormens pigor, det kafé i Gamla stan där bland annat poeterna kring Paul Andersson satt. Men även efter skilsmässan var det alltid någon man som skulle gripa in i hennes liv. Och det ända in i döden.

Tredje delen av Peter Handbergs trilogi om sin familj handlar om modern, ett nyfiket och ömsint porträtt av en kvinna som blir vuxen i det moderna Sverige, men som måste leva efter könsroller som är uråldriga. De tidigare delarna i trilogin är Skuggor och Klubb Ibsen.

Peter Handberg är essäist, prosaförfattare och verksam som översättare, bland annat av Henry David Thoreau.

Walden Pond är en liten sjö i delstaten Massachusetts i USA, nära staden Concord strax norr on Boston. Sjön gör egentligen inte mycket väsen av sig, knappt en kilo meter lång och några hundra meter bred. Det var hit Henry David Thoreau sökte sig för att "leva på djupet och suga all märg ur livet" i en liten hydda inte långt från sjöns norra strand. Boken som blev resultatet av åren vid Walden Pond har blivit en klassiker både för miljöaktivister, filosofer och litteraturälskare, en undervisning på ögonhöjd med läsaren i konsten att leva självständigt och nära naturen. Peter Handberg, som gav ut den senaste översättningen av Walden, har sökt sig till sjön för att se miljöerna som inspirerade Henry David Thoreau. Det har blivit en personlig, inspirerande och kunskapsrik rese- och essäbok om en av den amerikanska litteraturens mest egensinniga och märkvärdiga författare, som i sina tankar om civil olydnad, ekologi och vegetarianism, och i sitt motstånd mot slaveriet, har blivit ett föredöme för vår egen tid. Peter Handberg är författare och översättare. Hans senaste skönlitterära projekt har varit en svit självbiografiska romaner: Den vita fläcken (2015), Klubb Ibsen (2013) och Skuggor (2012). Han har också blivit mycket uppmärksammad för sina översättningar av Friedrich Nietzsches brev.

Walden Pond är en liten sjö i delstaten Massachusetts i USA, nära staden Concord strax norr on Boston. Sjön gör egentligen inte mycket väsen av sig, knappt en kilo meter lång och några hundra meter bred. Det var hit Henry David Thoreau sökte sig för att "leva på djupet och suga all märg ur livet" i en liten hydda inte långt från sjöns norra strand. Boken som blev resultatet av åren vid Walden Pond har blivit en klassiker både för miljöaktivister, filosofer och litteraturälskare, en undervisning på ögonhöjd med läsaren i konsten att leva självständigt och nära naturen. Peter Handberg, som gav ut den senaste översättningen av Walden, har sökt sig till sjön för att se miljöerna som inspirerade Henry David Thoreau. Det har blivit en personlig, inspirerande och kunskapsrik rese- och essäbok om en av den amerikanska litteraturens mest egensinniga och märkvärdiga författare, som i sina tankar om civil olydnad, ekologi och vegetarianism, och i sitt motstånd mot slaveriet, har blivit ett föredöme för vår egen tid. Peter Handberg är författare och översättare. Hans senaste skönlitterära projekt har varit en svit självbiografiska romaner: Den vita fläcken (2015), Klubb Ibsen (2013) och Skuggor (2012). Han har också blivit mycket uppmärksammad för sina översättningar av Friedrich Nietzsches brev.