Peter Hedström - Böcker

Analytical sociology is a strategy for understanding the social world. It is concerned with explaining important social facts such as network structures, patterns of residential segregation, typical beliefs, cultural tastes, and common ways of acting. It explains such facts by detailing in clear and precise ways the mechanisms through which the social facts were brought about. Making sense of the relationship between micro and macro thus is one of the central concerns of analytical sociology. The approach is a contemporary incarnation of Robert K. Merton's notion of middle-range theory and presents a vision of sociological theory as a tool-box of semi-general theories each of which is adequate for explaining certain types of phenomena. The Handbook brings together some of the most prominent sociologists in the world. Some of the chapters focus on action and interaction as the cogs and wheels of social processes, while others consider the dynamic social processes that these actions and interactions bring about.

Analytical sociology is a strategy for understanding the social world. It is concerned with explaining important social facts such as network structures, patterns of residential segregation, typical beliefs, cultural tastes, and common ways of acting. It explains such facts by detailing in clear and precise ways the mechanisms through which the social facts were brought about. Making sense of the relationship between micro and macro thus is one of the central concerns of analytical sociology. The approach is a contemporary incarnation of Robert K. Merton's notion of middle-range theory and presents a vision of sociological theory as a tool-box of semi-general theories each of which is adequate for explaining certain types of phenomena. The Handbook brings together some of the most prominent sociologists in the world. Some of the chapters focus on action and interaction as the cogs and wheels of social processes, while others consider the dynamic social processes that these actions and interactions bring about.

Analysen av hur människors interaktion organiseras är central för att förstå samhällsutvecklingens förutsättningar i stort. Forskningen om organisationer har under senare år även blivit en av de mest spännande och vitala delarna av samtida samhällsforskning. Organisationsteori associeras ofta med handböcker i ledarskap och hur man ska skapa framgångsrika företag. Men det är inte den sortens organisationsteori som denna bok handlar om. Här presenteras i stället en mer kritisk och analytisk organisationsteori som försöker analysera och förklara varför organisationer ser ut och agerar som de gör. Varför präglas vissa organisationer av en inneboende tröghet, medan andra organisationer lyckas anpassa sig till en föränderlig omgivning? Hur kan intressemotsättningar mellan olika koalitioner av organisationsmedlemmar överbryggas och ersättas med tillit och förtroende? Boken ger vägledning i såväl klassiska organisationsperspektiv som i de mest inflytelserika samtida riktningarna inom organisationsforskningen. Boken är avsedd att användas i grundläggande kurser i organisationsteori inom hela det samhällsvetenskapliga och ekonomiska fältet.

Kvantitativa metoder behandlar grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, från enklaste variabelbeskrivning till logistisk regressionsanalys. Författarna har använt bokens underlag under flera år i metodundervisningen på universitetets grund- och forskarutbildning. Texten och exemplen fokuserar på den kvantitativa metodens praktiska användning i analysarbetet och undviker i möjligaste mån de statistiska och matematiska aspekterna. Det gör att boken är lämplig också för den som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med forsknings- och utredningsmaterial. I sin helhet ger boken en mycket stabil grund i tillämpad kvantitativ metod; till nytta för den som utför analyserna, såväl som för den som värderar och brukar samhälls- och beteendevetenskapliga analysresultat.

Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

More world-leading research; more internationalisation; more mobility; more open access; more impact; more arts and humanities perspectives on other disciplines; more research links in teaching; we want more of most things, quite simply But how should Swedish research be organised and funded to achieve all this? The question covers numerous problems and dilemmas. What should be the distribution between major programmes and minor projects? Should research proposals be evaluated with reference to the applicants earlier achievements bibliometrically, for example or to the results expected? How much weight should be given to practical social benefits? Should assessments mainly be done by other researchers (peer review)? If so, how can they avoid spending more and more of their time evaluating other researchers? What specific role should research play in academic teaching? At universities in general? Or in politics, for that matter? Shouldnt researchers, to a higher degree, impart their results to decision-makers and the public with far greater outreach than today? Nowadays, more than half of Swedens university research is paid for by research funders outside the higher education institutions. Such funders include central government agencies, but also independent bodies. Riksbankens Jubileumsfond (RJ), the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, fosters and supports research in these disciplines. This book, published to mark RJs Golden Jubilee in 2015, is an attempt to think ahead on issues concerning the future of research.

RJ:s årsbok 2015/2016 i två band: svensk och engelsk utgåva. Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.