Ulrika Dahl – författare

Glänta 1.15 består av texter som inte förhåller sig till ett på förhand uttänkt tema. Det börjar med Elnathan Johns novell om Boko Haram och slutar med att Gayatri Chakravorty Spivak manar oss att öva föreställningsförmågan. Däremellan finner Tormod Otter Johansen att den svenska självbilden sitter i väggarna, medan Felicia Mulinari skriver från ett Malmö som brinner och Lydia Davis sätter ut gammelmormödrar på verandan. Och Alexandru Vakulovski blir ihjälslagen av sin far; Ulrika Dahl spinner trådar mellan mostrar och monster; Elis Burrau uppmanar oss att torka oss om munnen, performativt; Mårten Björk & Göran Larsson tecknar Islamiska statens historia; Adriana Cavarero ställer terrorism & horrorism bredvid varandra; Tobias Hübinette & Lennart E H Räterlinck finner en vit rasmelankoli bland utklädda västerlänningar; Yves Citton introducerar rytmologin; Ulf Karl Olov Nilsson analyserar nya och gamla skadade och Judith Kiros får allt att börja om.

Mamma, moderskap - orden bågnar idag av nya innebörder när tekniken och samhället förändras. Överallt hittar vi historier om moderskap i romaner, essäer, dikter, patientupplevelser, bloggar och digitala diskussionstrådar. Både i litteraturen och verkligheten handlar det om ensamhet och social isolering, men också om styrka och gemenskap.Mamma hursomhelst är en samling berättelser som reflekterar över erfarenheter från en mängd olika håll. Här blandas bidrag från forskare, kulturskribenter och skönlitterära författare. Boken innehåller berättelser om förlossningsdepression, om att vara pappa och gravid, om BB-vård, mor-dotterrelationer, tankar kring att vara adoptivmor, om att inte vilja eller inte kunna få barn, om att vara mamma i ett nytt land med ett nytt språk och mycket annat. En del texter handlar om djupt traumatiska upplevelser. Andra är skarpa och roliga granskningar som synliggör invanda mönster och vanetänkande. Boken inspirerar till samtal och idéer om ett högaktuellt ämne.Medverkande: Aase Berg, Ulrika Dahl, Emma Eleonorasdotter, Kristin Eliasson, Jenny Engström Baron, Erik Masao Eriksson, Margaretha Fahlgren, Gabriele Griffin, Anneli Jordahl, Christian Lenemark, Merete Mazzarella, Cilla Naumann, Cecilia Pettersson, Christine Rubertsson, Sigrid Schottenius Cullhed, Anna Soltorp, Maria Svenning, Sara Sylvén, Cecilia Torudd, Helena Wahlström Henriksson, Anna Williams.

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

Av någon anledning duger sällan den kropp vi har. Att vi lever i en tid av extrem utseendefixering undgår ingen. Media rapporterar ständigt om svältande kändisar, om nya rön i bantningsträsket och om nya sätt att med hjälp av träning, kirurgi eller andra medel skapa den där kroppen som är målet och som av någon anledning helt enkelt aldrig är den vi redan har. Den här antologin vill vara en möjlighet för oss som genom våra kroppar och/eller ätstörningar betraktats som objekt, patienter eller offer att ta plats som subjekt, vara de som ställer diagnos och levererar analys. Ätstört är det samtal vi själva saknat. Här talar vi inte bara om vår vardag som feta och ätstörda, utan som feminister, som människor med politiska blickar på det mest privata. Medverkande: Maria Ahlsdotter, Maria Andersson Vogel, Samira Ariadad, Amanda Carlsson, Ulrika Dahl, Rikard Friberg von Sydow, Tova Gerge, Christina Gratorp, Mina Gäredal, Hanna Hannes Hård, Anna Johansson, Anna Jörgensdotter, Maria Lönn, Mika Nielsen, Karin Kaj Olsson, Susanna Petersdotter, Adrian Repka, Lena Sohl, Lotti Törnros, Maria Margareta Österholm

This book examines how a geopolitical grammar works in Nordic and Russian academic feminism and how understandings of a joint feminist “we”, of “Nordicness” and ideas of an “East/West-Divide” shape the formation of gender research fields. In three distinct chapters, each with a different approach to theories, methods and source materials, the book explores the implications of language, translation, and situated knowledges in the development of gender research as a geopolitical area and particular academic space during the mid-1970s until 2005, and considers feminist knowledge production as a field of power relations.

From the intersection of queer studies, area studies and critical kinship studies, this groundbreaking collection explores queer (non-heterosexual) family practices and kinship formations from converging perspectives and in a range of geopolitical settings around the Baltic Sea region and beyond. Empirically grounded and in critical dialogue with international scholarship, the volume simultaneously places (queer) kinship and reproduction at the centre of area studies and contributes to the de-centring of Western, Anglo-American theoretical and empirical dominance within feminist and queer kinship studies. Using examples from Denmark, Finland, Greece, Norway, Poland and Sweden, this book highlights the importance of geopolitics in the understandings of queer kinship. Contributors explore the centrality of sexuality in assisted reproduction, family-making and other forms of queer/ing kinship and intimacy by focusing on equality, the role of the state, of technologies in making and breaking kinship, and further the theoretical discussion on matters of mourning, inter-generationality, embodiment, labour and citizenship.