Wieland Wermke – författare

Läroplansreformerna 1994 och 2011 har medfört omfattande förändringar som i flera avseenden gjort erfarna lärare till nybörjare i sitt bedömningsarbete. Lärares bedömningsarbete har debatterats och kritiserats för att inte vara likvärdigt och rättvist. Den debatten har kommit att domineras av andra aktörerän lärare och kritiken har ofta ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete.

Den här boken avser att balansera debatten och öka förståelsen för hur lärares bedömningsarbete påverkas av faktorer som ligger utanför lärares inflytande och ansvar – nämligen de ramar, traditioner, värderingar och ideal som råder i det svenska skolsystemet.

Boken vänder sig till lärare, lärarutbildningar och beslutsfattare och belyser lärares nationella och lokala förutsättningar, villkor och agens att bedriva ett gott bedömningsarbete.

What do we mean when we speak about teacher autonomy? How free are teachers to go about their work?  

To answer these complex questions the authors asked thousands of teachers in four national contexts: in Finland, Ireland, Germany and Sweden, what they think autonomy looks like. The resulting book examines teacher autonomy theoretically and empirically, comparing teachers’ perceptions of their professional autonomy. Utilizing a mixed method approach the authors combine data from a large-scale questionnaire study, teacher interviews, lesson and meeting observations, and workshops that brought together teachers from the four participating countries. All this engagement with teachers revealed that simply increasing their professional autonomy might not lead to desired outcomes. This is because, from a teachers’ point of view, increased decision-making capacity brings further complexity and risk to their work, and it may instead lead to anxiety, self-restriction, and the eventual rejection of autonomy. These surprising conclusions challenge the increasingly orthodox view that increased autonomy is a desirable end in itself. This is what the authors call the autonomy paradox.

Skola och utbildning utformas på olika sätt i olika länder. Samtidigt har globaliseringen blivit en viktig del i hur vi tänker och genomför utbildning. Sverige och andra länder påverkas i allt större utsträckning av globala rankningar av utbildningssystem, såsom PISA-undersökningen. I många utvecklingsländer är utbildning dessutom förknippad med biståndspolitikens villkor.

Hur kan vi förstå skillnader och anpassningsprocesser i världens olika utbildningsystem? Varför började man överhuvudtaget att jämföra olika utbildningskontexter och hur genomför man bra forskning om utbildning utifrån ett internationellt jämförande perspektiv?

I bokens första del beskriver författarna forskningsfältet och ger en översyn över olika forskningstraditioner och deras viktigaste metodologiska och teoretiska ingångar. I den andra delen presenterar och kommenterar de fem studier som kan användas som en metodologisk vägledning för hur man kan förstå och själv genomföra internationellt jämförande studier om skola och utbildning.

Boken riktar sig dels till studerande inom pedagogik och lärarutbildning på grund- och avancerad nivå, dels till lärare, doktorander och forskare som vill skaffa sig en överblick över internationellt jämförande pedagogisk forskning.

Om författarnaBarbara Schulte är docent i pedagogik vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Hennes forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med fokus på globalisering, privatisering och digitalisering i utbildning, särskilt i Asien och Kina. Wieland Wermke är lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, och docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med särskilt fokus på lärarprofession och skolans organisation.