Wieland Wermke – författare

Läroplansreformerna 1994 och 2011 har medfört omfattande förändringar som i flera avseenden gjort erfarna lärare till nybörjare i sitt bedömningsarbete. Lärares bedömningsarbete har debatterats och kritiserats för att inte vara likvärdigt och rättvist. Den debatten har kommit att domineras av andra aktörerän lärare och kritiken har ofta ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete.

Den här boken avser att balansera debatten och öka förståelsen för hur lärares bedömningsarbete påverkas av faktorer som ligger utanför lärares inflytande och ansvar – nämligen de ramar, traditioner, värderingar och ideal som råder i det svenska skolsystemet.

Boken vänder sig till lärare, lärarutbildningar och beslutsfattare och belyser lärares nationella och lokala förutsättningar, villkor och agens att bedriva ett gott bedömningsarbete.

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning.Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik.Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

What do we mean when we speak about teacher autonomy? The resulting book examines teacher autonomy theoretically and empirically, comparing teachers’ perceptions of their professional autonomy.

What do we mean when we speak about teacher autonomy? The resulting book examines teacher autonomy theoretically and empirically, comparing teachers’ perceptions of their professional autonomy.

This open access volume explores peer review in the scientific community and academia. While peer review is as old as modern science itself, recent changes in the evaluation culture of higher education systems have increased the use of peer review, and its purposes, forms and functions have become more diversified. This book put together a comprehensive set of conceptual and empirical contributions on various peer review practices with relevance for the scientific community and higher education institutions worldwide. Consisting of three parts, the editors and contributors examine the history, problems and developments of peer review, as well as the specificities of various peer review practices. In doing so, this book gives an overview on and examine peer review , and asks how it can move forward.This is an open access book.

This open access book addresses the complex interrelations between education policy and education practice developed under new ways of governance. It illuminates the nexuses of the interrelated fields of education policy and education practice including the characteristics of these relationships. The book offers a selection of cases with varied approaches to the question of how different actors and stakeholders are situated in contemporary policy and practice nexuses. The cases presented  includes theoretical and conceptual studies; historical studies; ethnographic studies; and studies combining empirical interview data and quantitative data.   The book shows what constitutes the contemporary nexuses in education and discusses the need to re-consider how we in education research approach policy and practice in the interface between structure and agency for the future developments in the education policy-practice nexus.

This open access book addresses the complex interrelations between education policy and education practice developed under new ways of governance. It illuminates the nexuses of the interrelated fields of education policy and education practice including the characteristics of these relationships. The book offers a selection of cases with varied approaches to the question of how different actors and stakeholders are situated in contemporary policy and practice nexuses. The cases presented  includes theoretical and conceptual studies; historical studies; ethnographic studies; and studies combining empirical interview data and quantitative data.   The book shows what constitutes the contemporary nexuses in education and discusses the need to re-consider how we in education research approach policy and practice in the interface between structure and agency for the future developments in the education policy-practice nexus.

Stefan Thomas Hopmann's scholarship offers one of the most thorough and insightful examinations of curricular making processes across historical and cultural contexts. His research spans a wide range of research areas and perspectives, including cross-disciplinary reasoning and topical analysis, integrating insights from classical theories to late-modern approaches. This book of Hopmann's collected works offers both broad perspectives, theoretical explorations, and concrete knowledge, making it useful to researchers, students, and practitioners working with curriculum and didactics.The book presents 19 Essays of Hopmann’s scholarly production and an extended introduction to his work and its academic contribution. The volume is structured into three sections: State-regulated curriculum work: Historical and Comparative Perspectives, Curriculum Coordination Across Social and Cultural Contexts, and Curriculum Constitutive Mindsets. You can access the individual chapters via the following link: Chapters

National school systems have been significantly conditioned by two global trends since the end of the 20th century. On the one hand, there is a shift towards inclusive education that aims at accommodating schooling to all pupils’ learning conditions. On the other hand, there is a rapidly growing focus on standards, emphasising goal achievement for all pupils as well. In this field of tension, the profession of special educators has been central, as it has traditionally focused on students for whom instruction in regular classrooms lacks appropriate educational solutions yet still expects regular goal achievement. While much is known about how global trends have changed national school systems and teaching professions, we know little about how these trends have affected special education professions internationally. Against this background, this volume presents studies on the formation of Special education professions since the 2000s in Germany and Sweden.

Skola och utbildning utformas på olika sätt i olika länder. Samtidigt har globaliseringen blivit en viktig del i hur vi tänker och genomför utbildning. Sverige och andra länder påverkas i allt större utsträckning av globala rankningar av utbildningssystem, såsom PISA-undersökningen. I många utvecklingsländer är utbildning dessutom förknippad med biståndspolitikens villkor.

Hur kan vi förstå skillnader och anpassningsprocesser i världens olika utbildningsystem? Varför började man överhuvudtaget att jämföra olika utbildningskontexter och hur genomför man bra forskning om utbildning utifrån ett internationellt jämförande perspektiv?

I bokens första del beskriver författarna forskningsfältet och ger en översyn över olika forskningstraditioner och deras viktigaste metodologiska och teoretiska ingångar. I den andra delen presenterar och kommenterar de fem studier som kan användas som en metodologisk vägledning för hur man kan förstå och själv genomföra internationellt jämförande studier om skola och utbildning.

Boken riktar sig dels till studerande inom pedagogik och lärarutbildning på grund- och avancerad nivå, dels till lärare, doktorander och forskare som vill skaffa sig en överblick över internationellt jämförande pedagogisk forskning.

Om författarnaBarbara Schulte är docent i pedagogik vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Hennes forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med fokus på globalisering, privatisering och digitalisering i utbildning, särskilt i Asien och Kina. Wieland Wermke är lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, och docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med särskilt fokus på lärarprofession och skolans organisation.