Ad hoc förlag – förlag

I "Skäl och personer" utmanar Derek Parfit våra invanda föreställningar på en mängd områden. Med hjälp av en konstant ström av snillrika tankeexperiment och argument rubbar han metodiskt grunderna för våra uppfattningar om rationalitet, moral, tid och personlig identitet. Mest känd är han nog för resonemanget i bokens fjärde del där han synliggör vår paradoxala relation till framtida generationer. Det här är en bok som alla som tar moral på allvar är så illa tvungna att fundera över. Parfit var på många områden före sin tid, och resonemangen är i många fall mer aktuella i dag än när boken publicerades. Troligen kommer den att påverka den moralfilosofiska diskussionen under lång tid. Derek Parfit (1942–2017) var en av vår tids mest originella moralfilosofer. Han var knuten till All Souls College i Oxford under hela sin karriär men undervisade även vid Harvard, Rutgers och universitetet i New York. Parfit var ledamot i British Academy och 2014 fick han Rolf Schockpriset för ”banbrytande bidrag rörande personlig identitet, hänsyn till framtida generationer, och analys av moralisk teoribildning.”

Spårvagnsproblemet – tankeexperimentet som Philippa Foot formulerade på 1960-talet och som Judith Thomson namngav på 1970-talet – vad ska man egentligen säga om det? Vad handlar det om och kan vi lära oss något av det? I "Spårvagnsproblemens mysterier" får vi några exempel på det bästa tänkandet från de ledande rösterna på området. F.M. Kamms Tannerföreläsningar från Berkeley 2013 följs av ett intensivt replikskifte om problemet med kommentarer av Judith Thomson, Thomas Hurka och Shelly Kagan. Kanske kommer detta utbyte, som bokens redaktör Eric Rakowski skriver i sin inledning, bli ovärdeligt för framtida arbeten om spårvagnsproblemet.

I ”Jämlikhet och partiskhet” från 1991 undersöker Thomas Nagel villkoren för politisk legitimitet. Han tänker sig att det i sin renaste form kräver att man rättfärdigar det politiska systemet inför alla som måste leva i det. Samtidigt betonar han att vi lever i en värld präglad av kväljande ekonomisk och social ojämlikhet, en värld där stegen mot gemensamma uppfattningar om tolerans, individuell frihet och mänsklig utveckling har varit både långsamma och ostadiga. Enligt Nagel har alla sociala och politiska arrangemang vi hittills frambringat varit otillfredsställande, och i grunden är problemet teoretiskt: vi har ännu inget godtagbart politiskt ideal, vilket moralfilosofin och den politiska filosofin kan klandras för. Det olösta problemet är den välbekanta svårigheten att förena den kollektiva ståndpunkten med individens ståndpunkt. Thomas Nagel (1937) är professor emeritus i filosofi och juridik vid New York University och har sedan 1970-talet varit ett av den analytiska moralfilosofins centrala namn. Han är medlem av British Academy, American Academy of Arts and Sciences och bland hans texter märks framför allt ”The Possibility of Altruism”, ”Mortal Questions” och ”The View from Nowhere”. År 2008 mottog han Rolf Schock-priset i logik och filosofi.

Hur lever man det bästa livet? Vad skulle det innehålla? Kan vem som helst leva ett sånt liv? I så fall – lever du det livet? Det här är några av de frågor som den framstående kanadensiske filosofen Thomas Hurka ställer sig i denna bok. Svaren formulerar han med hjälp av både klassiska tänkare som Aristoteles och Nietzsche och samtida kollegor som Derek Parfit och Thomas Nagel. Lite mer oväntat är kanske att han även tar hjälp av Wayne Gretzky, Shakespeare och Tiger Woods, för att nämna några. Resultatet är en ovanligt livfull modern analytiskfilosofisk bok om det goda livet och hur man kan leva det. Thomas Hurka är professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto, ledamot vid Royal Society of Canada och har i flera decennier påverkat den moralfilosofiska diskussionen med sina originella perspektiv. Bland hans böcker märks även Perfectionism (1993), Virtue, Vice, and Value (2001) och British Ethical Theorists from Sidgwick to Ewing (2015).

Kanske tänker man inte på liberalismen som en feministisk teori. Som Martha Nussbaum skriver har många tänkt att den i bästa fall bortser från kvinnors intressen, i värsta fall att den medvetet underminerar kvinnors behov och målsättningar. En del feministiska tänkare har till och med försökt definiera feminismen i motsats till liberalismen. Men Nussbaum framhåller att man än så länge bara har börjat se liberalismens radikala feministiska potential. Dess vision har alltid varit radikal, och den kan och bör leda till social revolution. Martha C. Nussbaum är en av världens mest kända filosofer med enorm bredd och omfattande utgivning. Hon har skrivit mer än tjugofem böcker, redigerat över tjugo, och publicerat mer än femhundra tidskriftsartiklar. Utöver det har hon tilldelats i princip alla stora utmärkelser man kan få som filosof, däribland Berggruen Prize for Philosophy and Culture (2018), och the Holberg Prize (2021). Hon är Ernst Freund Distinguished Service Professor of Law and Ethics vid University of Chicago och har tidigare undervisat på Harvard, Brown och i Oxford. "Det finns en självklarhet i språket, som på inget sätt stänger in det filosofiska friutrymmet, men som skapar en begriplighet och logik i texten. ... Det är sympatiskt och medryckande ... Det är inte svårt att förstå hennes genomslagskraft hos en bred publik efter att ha läst Feminism och liberalism." BTJ-häftet nr 18, 2023

Vem ska egentligen lösa klimatkrisen? Är det du och jag som individer, eller är det ett kollektivt ansvar? Samtidigt kan man undra om inte enskilda utsläpp är så små att de är moraliskt obetydliga. Kan vi i så fall bortse från dem? Och hur är det med risken för katastrofala konsekvenser av global uppvärmning? Mycket tyder på att riskerna är allt annat än små. Då kan man undra om vi inte för länge sedan borde ha försäkrat oss mot de värsta utfallen. Det gör vi ju i andra sammanhang, så varför inte när det gäller klimatet? Dessutom skulle de flesta sociala dilemman kunna undvikas om vi oftare bortsåg från vårt egenintresse. Då är frågan, borde vi kanske bli mindre egoistiska? Det här är några av de frågor som diskuteras i boken. Vi behöver förstå dem bättre för att kunna lösa de moraliska problem som klimatkrisen ger upphov till. Anders Hansson (f. 1979) har tidigare skrivit en rad böcker om moralfilosofi. Senast i ”Vad moralen kräver” (Daidalos 2020), och om Derek Parfits moralfilosofi i ”Vad vi har mest skäl att göra” (Daidalos 2019). Innan dess ”Aristoteles etik” (Daidalos 2016) och en längre studie om likheterna mellan Aristoteles, Kant och Sidgwick i ”Tre slags etiska teorier?” (Thales 2018). Han har även översatt Derek Parfit, Elizabeth S. Anderson och H. A. Prichard till svenska.

En spårvagn skenar mot fem oskyldiga personer. Du kan styra om vagnen mot en ensam person och därmed rädda livet på de fem. Bör du styra om vagnen? Sedan Philippa Foot formulerade det välbekanta ”spårvagnsexemplet” har filosofer försökt ge ett övertygande svar. Men det är inte exemplet i sig som placerar Foot bland 1900-talets främsta moralfilosofer. Ett av hennes mer betydande bidrag var att lyfta fram en alternativ uppfattning om hur man över huvud taget bör bedriva moralfilosofi. Med stöd från bland andra Aristoteles styrde Foot in moralfilosofin på ett mer substantiellt spår, exempelvis genom att väcka liv i uppfattningen om dygdernas betydelse för att handla gott. I denna bok finns några av Philippa Foots viktigaste texter och den som vill förstå de senaste 70 årens analytiska moralfilosofi har här en självklar ingång till en av vår tids främsta tänkare. Philippa Foot (1920–2010) var verksam i Oxford men bodde och undervisade även i USA under två decennier. Foot var ledamot i British Academy och American Academy of Arts and Science, och hon var under många år aktiv inom Oxfam. År 2001 gav hon ut sin första bok, ”Natural goodness” (Oxford). Hon dog 2010, på sin 90-årsdag.

Moral och rationalitet kan läsas som ett koncentrat av centrala delar av det som skulle bli Derek Parfits mästerverk, boken Reasons and Persons (1984). Han formulerar här de sociala dilemman och problem vi måste förstå bättre, liksom skisserna till de lösningar han skulle återkomma till i sin sista bok, On What Matters (2011–2017). Det är en kompakt text. På nästan varje sida finns uppslag för en egen bok. Det gör den till en bra ingång till Parfits normativa resonemang. Samtidigt blir läsaren från första sidan indragen i ett resonemang som ifrågasätter en mängd grundläggande föreställningar om moral och rationalitet. Derek Parfit (1942–2017) var en av vår tids mest originella filosofer och var verksam vid All Souls College i Oxford i nära 50 år. Parfit undervisade även vid Harvard, Rutgers och universitetet i New York och var ledamot i British Academy. 2014 fick han Rolf Schockpriset, som ibland kallas filosofernas nobelpris. På svenska finns sedan tidigare Parfits Jämlikhet eller prioritet?, utgiven på Ad hoc förlag.

Vad gör ett val svårt? I den här boken diskuterar filosofen Ruth Chang tre vanliga svar på frågan, och lägger därefter fram ett eget förslag. Svåra val, menar hon, är inte svåra på grund av vår okunskap, eller för att värden är inkommensurabla, eller ojämförbara. I stället har det att göra med att alternativen är i paritet. Med det menas att de är jämförbara, men trots att inget alternativ är bättre än det andra är de inte lika bra. Uppfattar vi alternativen så här menar Chang att det öppnar upp för ett nytt sätt att förstå vad det innebär att vara en rationell agent. Föreställningen hon skisserar kallas ”hybridvoluntarism”, och förhoppningen är att kunna redogöra för alla slags skäl som en rationell agent har att ta hänsyn till. Ruth Chang är professor i rättsvetenskap på universitetet i Oxford, och var innan dess professor i filosofi vid Rutgers i New Jersey. Hennes intresseområde är brett och hon har haft stort inflytande bland akademiska filosofer, men Chang har även en sällsynt fallenhet för att presentera avancerad filosofi för en bred publik. Ett exempel är denna text som kan läsas med behållning även utan särskilda kunskaper i filosofi.

Derek Parfit var en av vår tids mest originella filosofer och hans "Jämlikhet eller prioritet?" är oumbärlig för alla som funderar över jämlikhet och moraliska skyldigheter. På flera sätt gav Parfit moralfilosofin en ny riktning och formulerade nya och ofta oväntade problem. Bland annat gjorde han banbrytande bidrag till diskussionen om personlig identitet, och om våra skyldigheter gentemot framtida generationer. Dessutom synliggjorde han allvarliga misstag i våra moraluppfattningar. I denna text undersöker Parfit vad vi menar med jämlikhet, och framför allt om vi bör värdera jämlikhet, och i så fall hur. Parfit undrar om det inte är viktigare att bistå dem som har det sämst i stället för att bry sig så mycket om skillnader mellan människor. Derek Parfit (1942–2017) var verksam vid All Souls College i Oxford i nära 50 år och undervisade även vid Harvard, Rutgers och universitetet i New York. Han var ledamot i British Academy och fick 2014 Rolf Schockpriset. Hans bok "Reasons and Persons" från 1984 är en modern klassiker.

Varför är det viktigt med jämlikhet? Spelar det roll hur mycket vi har i förhållande till andra? Många har hävdat att det i själva verket är andra saker som är värdefulla och att det är missriktat att sträva efter jämlikhet. I denna bok går Martin O’Neill igenom de centrala egalitära uppfattningarna och formulerar ett starkt argument för att egalitarismen faktiskt är en fruktbar uppfattning. O’Neills genomgång hjälper oss att förstå hur, när och varför jämlikhet spelar roll. Och detta genom noggrann begreppsutredning och analytisk filosofi. Att förstå är ett nödvändigt första steg för att kunna driva på verklig förändring och att påverka sin omgivning. På så sätt fyller O’Neills lilla bok en viktig funktion. Martin O’Neill (1975) är professor i politisk filosofi på universitetet i York. Han har en doktorsexamen från Harvard, och bland hans publikationer märks "Property-Owning Democracy: Rawls and Beyond" (Wiley-Blackwell, 2012, redigerad tillsammans med Thad Williamson), och "The Case for Community Wealth Building" (Polity, 2019, tillsammans med Joe Guinan).