Atlantis – förlag

Annika Sandén tar oss med till de ljusare sidorna av 1600-talets vardagsliv, med jordbruksårets alla kalas och de fester som firade livets gång. Kanske var detta ett sätt för människor att förtränga det elände som omgav dem. Kanske är det helt enkelt en mänsklig egenskap att hitta glädje också i de svåraste stunder.

Svensk stormaktstid beskrivs i allmänhet som en dyster tid. Människor plågades av köld, missväxt och svält, och all tid och möda tycks ha lagts på att klara vardagen, i en grå och dyster vandring mot döden.Fast mitt bland det svåra fanns också glädjen. Flickor och pojkar lekte lekar, hittade på bus, klättrade i träd; ungdomar dansade och jagade varandra över vårblommande ängar; föräldrar höll förlovningsfester och bröllopskalas- som varade i dagar.

»Med starkt engagemang för individuella livsöden och maktstrukturer i historien belyser Annika Sandén förhållandena för marginaliserade grupper som brottslingar, bödlar, tiggare och fattighjon under svensk stormaktstid« Boktugg»Genom sitt populärvetenskapliga anslag visar Annika Sandén på den potential som historieforskning och annan humanistisk vetenskap har att nå ut i samhället på bred front och berika det offentliga samtalet och kulturlivet.« Sörmlandsmuseet.

»Människor gjorde också som de alltid gör: de roade sig och sjöng, de festade och firade. De blev förälskade, kände lust och njöt av livet. (…) Exemplen kommer från historiken Annika Sandéns nya bok, 'Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid', som på ett lysande sätt fullbordar hennes redan tidigare uppmärksammade och prisbelönta trilogi om 1600-talets social- och kulturhistoria.« Dagens Nyheter

I den starkt genomskådande och satiriska berättelsen om Djurens gård kulminerar George Orwells besvikelse över kommunismen.Djuren på Herrgården har fått nog av människornas övergrepp. De gör uppror och grundar en ny filosofi som de kallar animalismen. De sjunger sin egen kampsång, O, Englands djur, och arbetar och trivs med sin nya tillvaro. Men smygande, nästan omärkligt, förändras deras förhållanden. En av de ledande grisarna, Napoleon, utbildar alltmer en sann diktators egenskaper.

»Låt disken stå! Stäng av alla skärmar! Låt bebisarna gråta och låt oss genast öppna Iliaden och Odysséen och högläsa inför havet, i ett sovrumsfönster, på toppen av ett berg.«

I en vindpinad stuga vid Egeiska havet sitter äventyraren och författaren Sylvain Tesson, med Homeros som enda sällskap. Här stiger de eviga frågorna från boksidorna: Vad driver människan? Hur ska man egentligen leva? Varför var Odysseus litteraturhistoriens sämsta seglare?

Iliaden och Odysséen framträder i Tessons läsning i all sin antika, tidlösa strålkraft. En sommar med Homeros är till lika delar lekfull essä och manifest för nödvändigheten av Homeros här och nu. Tidigare titlar i serien är bl.a. En sommar med Baudelaire och En sommar med Montaigne. Översättning av Jan Stolpe.

En vårdag 1986 slänger någon en cigarett i en papperskorg på femte våningen i Los Angeles centralbibliotek. Branden utvecklar sig snabbt till den största biblioteksbranden i USA:s historia, med över en miljön förstörda böcker.

Trettio år senare försöker journalisten Susan Orlean lösa frågan om vem som startade branden. Hon finner sig snart djupt nedsänkt i bibliotekets historia: från det sena 1800-takets excentriska bibliotekschefer till Hollywoods manusförfattare som på sjuttiotalet stal flest låneböcker av alla.Detta är en kärleksförklaring till boken men också en berättelse om staden Los Angeles, lika soldränkt som hård. Och i dess centrum: Biblioteket.I översättning av Emeli André.

”Hoppfull och vacker faktabok som börjar i en omfattande biblioteksbrand och skildrar drivkraften hos människor och kulturen.” Västerbottens-kuriren”Oavsett om Orlean ger sig i kast med gäckande växter i Floridas träskdjungler eller med ett stadsbiblioteks brokiga historia uppvisar hon samma muntra och smittande fascination inför de människoöden som flätar sig samman med de ämnen hon valt.” Svenska Dagbladet”Orleans Biblioteket är spännande läsning. (…) För en person med ett varmt förhållande till bibliotek är Orleans reportage en rörande, bekräftande och kanske även tröstande bok.” Borås Tidning”Susan Orlean har skrivit en kärleksförklaring till böcker, bibliotek och bibliotekarier. Då samhällets resurser tryter, vill politiker gärna spara på kulturen. Men historien visar på bibliotekens betydelse i kristider.” Gefle Dagblad

Forntiden befolkades av människor som du och jag. Människor med sorger, bekymmer och glädjeämnen. Ändå gör avståndet i tid att vi ofta inte ser dessa personer som individer. Det vill Kent Andersson råda bot på. Genom ett urval av föremål från järnåldern kan vi förstå mer om den värld de levde i. Hur såg de ut? Vilka kläder och frisyrer var moderna? Hur såg de på sig själva? Bilderna visar oss också den kulturhistoriska utvecklingen under denna tid: hur nordborna influerades av kelter, romare och den islamiska världen.Det förflutnas ansikten ger oss kunskap om en period i vår historia som är både främmande och bekant. Och om människor som vi har betydligt mer gemensamt med än vad vi tror.

En augustidag 2008 hittas den kände Arbeiderpartietpolitikern Arve Storefjeld och hans familj mördade i hans stuga i norska Nordmarka. Fem människor, alla med halsen avskuren. Alla utgår från att det är terrorister som står bakom dådet.Journalisten Ine Wangs karriär har dalat den senaste tiden. Men morden på familjen Storefjeld förändrar allt. Rådman Peter Malm är en ensamvarg och lever ett tillbakadraget liv, när Storefjeld-fallet gör att han plötsligt hamnar i blickfånget. Nicolai Berge var pojkvän till Gry, Arve Storefjelds dotter, i flera lyckliga år. Så gjorde hon slut. Nu är hon död.Det osannolika sker gång på gång. Ändå är vi aldrig förberedda. Berge är en roman om en fruktansvärd händelse, berättad ur tre olika synvinklar: en journalist, en domare, en ex-pojkvän. Det är en roman som inte handlar om Utøya, men som inte skulle ha kunnat skrivas utan Utøya.

"I det som kallats 'the golden age of non­fiction' har han skrivit en virtuos roman, med en hän­förande fantasikraft. Jan Kjærstad får mig att tro på fiktionen igen, på dess styrka och nödvändighet." Landskona-posten"Men det som gör 'Berge' till en så rik upplevelse är i stället den djupa dramaturgiska medveten­heten hos en författare som kan få läsaren precis dit han vill. Blicken tvingas fram och tillbaka medan de­taljerna läggs till varandra och den komplexa bilden växer fram, med språket som stegrande puls." Dagens Nyheter"Berge är en magistral roman, ett psykologiskt pussel av anekdoter och kulturella referenser som får textens nivåer att samspela som en orkester." Aftonbladet"Det är en rik och komplex roman, med motiv som vävs in och återvänder och knyter samman romanens olika delar. (...) När man kommer ut på sista sidan har synen på världen förändrats, vridits till och justerats." Göteborgs-Posten

När Ove Bring, professor i folkrätt, vill sammanfatta de mänskliga rättigheternas historia väljer han att inte bara betrakta historiska skeenden utan också impulser från skönlitterära författare. Hans resa börjar i tvåflodslandet och slutar med en blick mot framtiden utifrån den arabiska våren, tortyrens återkomst, al Qaida och Guantánamo.

Ove Bring skildrar de mänskliga rättigheternas utveckling genom historien, från forntida kulturer i Orienten via antikens Grekland och Rom till upplysningen och liberalismen i Västerlandet och vidare in i vår egen tid med FN-dokument, internationella domstolar och frivilligorganisationer. Det är en resa genom den politiska idéhistorien, delvis också genom skönlitteraturen, nämligen när författare förmedlat människorättsliga värderingar och reagerat mot orättvisor och förtryck. Det är en berättelse som visar att alla kulturer, inte enbart den västerländska, har lämnat sina bidrag.

I modern tid har rättsutvecklingen varit betydande, men kulturrelativism, Muhammedteckningar och terroristbekämpning har lett till spänningar mellan Nord och Syd och mellan statssuveränitet och medborgerlig frihet.

»Ett gigantiskt verk... Spännande att läsa och tala om.«Studio Ett

»Brings bok är banbrytande, som ett försök att granska alla de impulser från olika håll, som har lett fram vår tids idéer om en sekulär naturrätt... En "bibel" i min bokhylla, som jag kommer att återvända till många gånger.«AnnaPia Åhslund, Hallands nyheter

»Ove Brings omfattande monografi skiljer sig från flera andra böcker inom genren genom sin geografiska bredd och långa historiska linjer... Ett av de mest värdefulla inslagen i Brings bok är hans diskussion av skönlitteraturens roll i tänkandet och engagemanget kring de mänskliga rättigheterna.«Hans Ingvar Roth, Svenska Dagbladet

»Ambitiös genomgång ... Bring plockar upp betydelsefulla personer.«Amanda Svensson, Expressen

»Det finns många böcker om mänskliga rättigheter, men få så omfattande som professorn i folkrätt Ove Brings senaste bok ... väl värd att läsa.«Christoffer Dahlin, Borås Tidning

»En läsvärd genomgång.«Per Ewert, Dagen

»Ove Bring (berättar) med en imponerande lärdom ... Boken är en guldgruva för alla etiskt och politiskt intresserade.«

»En välskriven sammanställning av de mänskliga rättigheternas utveckling. Boken erbjuder 700 sidor tät historiebeskrivning, litterära referenser och klarläggande resonemang, och är trots sitt omfång både spännande och engagerande.«Johanna Wiklund, Världshorisont

»Boken bygger på flera decenniers forskning. Men det är också en noggrant argumenterad exposé över nästan hela mänsklighetens tänkande kring staten, gruppen, individen och rätten. En liknande intellektuell resa i tid och rum har tidigare ingen svensk gjort.«Per Jönsson, Axess