Bertil Ohlin Förlag – förlag

Aldrig tidigare i Sveriges historia har det investerats så stora resurser i formell utbildning. Men varken ”flumskolan” eller dess motreaktion där mätbara resultat överordnats allt annat, har visat någon större omsorg för den breda bildningen. Resultatet är att samtidigt som fler tillåts att nå hög akademisk nivå, så ökar även gruppen av människor i motsatt ände av skalan. Bildningsidealet med strävan efter att människan ska vara rustad för ett självständigt liv, där gedigna kunskaper är en förutsättning för kritiskt ifrågasättande och aktivt deltagande i samhället har hamnat i skymundan. Detta vill Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan förändra. I Bildningsresan ger tolv skribenter sin syn på bildning. Syftet är att ge underlag för en vitalare diskussion kring ett liberalt bildningsideal. Då utmaningen är angelägen och bildningens potential oändlig blandas självkritik med optimism. Skribenternas egna bildningsresor både utmanar och uppmuntrar. Bildning möjliggör människans frigörelse och då inte endast i tanken, utan som ett av de kraftfullaste redskapen för social rörlighet. En människas klassresa till något annat än den hon är född till, börjar ofta vid de första stationerna längs en bildningsresa. Bildningsresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan. Bildningsresan är ingen ankomst till resans slutstation, utan fortsätter genom samtal studiecirklar, vid lärosäten, i föreningar och hemma vid köksbordet. Bildningsresan är början.

Har liberalismen segrat ihjäl sig? Det råder ingen tvekan om att Sverige förändrats kraftigt i liberal riktning de senaste årtiondena. De flesta skulle nog också hålla med om att förändringarna gick snabbast i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Men hur ser framtiden ut? Är liberaliseringarnas epok till ända? Har liberalismen gjort sitt och andra idéströmningar tagit över? I En bit på väg skriver fjorton liberalt sinnade skribenter om framtiden och de utmaningar som liberalismen står inför i dag: Hur hanterar liberaler klimathotet? Hur human är Sveriges asyl- politik? Finns det något kvar att avreglera? Har de nuvarande riksdagspartierna vad som krävs för nya liberala reformer? Redaktörer är Andreas Bergh och Gabriel Ehrling. Antologin är framtagen av Bertil Ohlininstitutet och Liberala ekonomklubben i samverkan.

Under de senaste åren har miljoner och åter miljoner människor lyfts ur fattigdom. Ny dynamik – ekonomisk, social och politisk – har lett till ett oräkneligt antal klassresor runt om i världen. Samtidigt förs en intensiv debatt i USA, men också i Europa, om den krympande medelklassen. Ny teknik i en ny global ekonomi förändrar arbetsmarknaden. Traditionella medelklassyrken pressas tillbaka; många försvinner. Antologin ”Klassresan” är en liberal stridsskrift för social rörlighet. Att det är möjligt att göra klassresor är inte bara viktigt för den enskilda människans frihet – utan också för att samhällen som präglas av social rörlighet är mer rättvisa och anständiga för alla. Samhällen som håller tillbaka människors ambitioner och drivkrafter brukar däremot stagnera. I Klassresan ger nio skribenter sin syn på vad som krävs för att skapa bättre möjligheter för social rörlighet. Syftet är att ge underlag för en vitalare debatt kring ökad rörlighet och dynamik i samhället. Klassresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan.

»Metoderna för det virtuella kriget blir allt mer sofistikerade. Själva terror- attacken blir mindre viktig jämfört med vad man kan förmedla runt den. En explosion kanske dödar en handfull men det virtuella genomslaget kan påverka miljoner. En terrorbomb i Helmanddistriktet synkronis- erades med en videofilmande drönare. Bilden av smällen blev viktigare än själva explosionen.« Hur jihadisterna använder sig av rörlig bild är bara ett exempel som du möter i Skarpa skärvor – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället, om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Jihadisterna är en del i en mörk mosaik med statliga troll- fabriker, cyberangrepp, historieförfalskningar och symbol-stölder. I boken får du också läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas. Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken för-klarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Marknader är en urgammal mänsklig uppfinning som används för att organisera, samarbeta, samordna och konkurrera med varandra. I slutänden är marknader ett verktyg för att avgöra vem som får vad. Ibland behöver köpare och säljare bara komma överens om ett pris för att kunna handla med varandra. Den här boken handlar om när det är mycket svårare än så. På så kallade »matchningsmarknader« måste parterna passa ihop på fler sätt än att komma överens om ett pris. Ibland finns priser inte alls. Alvin E. Roth tilldelades 2012 Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. I boken »Vem får vad – och varför« berättar han om njurbyten, jobbansökningar, läkares AT-tjänstgöring och nätdejting. Samtliga är exempel på när era parter ska hitta varandra och passa ihop, ofta utan att pengar över huvud taget är inblandade. Så hur kan matchning då ske på ett effektivt och rättvist sätt? Boken är en initierad och samtidigt lättillgänglig introduktion till det snabbt växande forskningsfältet marknadsdesign, fylld med exempel från det vardagliga livet. Denna svenska översättning, utgiven av Ohlininstitutet, har ett specialskrivet förord av professor Tommy Andersson, världsledande forskare inom området marknadsdesign. Andersson ligger bland annat bakom Skandinaviens första njurbytesprogram.

"Människor är komplexa och mångsidiga. Man kan vara kristen, feminist, förälder, norrlänning, vegetarian, socialdemokrat, Sirius-supporter, hundägare, motståndare till plågsamma djurförsök och en mängd andra saker på samma gång. I vissa situationer är en identitet viktigast, i andra situationer en annan. Innebörden av en identitet kan ändras, vissa identiteter överger man medan andra kommer till. Att påstå att en enda av alla tänkbara identiteter är den som räknas är att krympa människor till oigenkännlighet." Identitet är ofta centralt i frivilliga gemenskaper. I regel finns någon form av avgränsning – några hör till, andra inte. Ibland ger identiteten gemensamma symboler eller uppförandekoder, andra gånger syns den inte alls. Men samtidigt som det är naturligt att människor söker gemenskap i grupper så bör varningslamporna börja blinka när tankar om tydligt avskiljbara identiteter och åtföljande särrättigheter överförs till politiken. Håkan Holmberg, länge politisk chefredaktör på UNT, var övertygad om att öppna samhällen byggs med universella värden. Politiskt grupptänkande, menade han, kortsluter det politiska samtalet och har genom historien banat väg för några av mänsklighetens största grymheter. Den här boken kom att bli Håkan Holmbergs sista, den utges postumt efter samråd med hans efterlevande. Boken är en noggrann uppgörelse med identitetspolitiken – och en uppmaning till motstånd mot grupptänkandet.