Folkuniversitetets Akademiska Press – förlag

Detta är boken om KV Konstskola. Hur och när startade skolan en gång i tiden? Varför behövdes en skola som KV i Göteborg? Varifrån har skolan fått sitt namn? Vem var dess första rektor? Vilka lärare har jobbat på skolan genom åren? Vilka jobbar där idag? Och hur många elever har det egentligen gått på KV? Vad är det alla minns? De olika berättelserna ger en bild av KV Konstskolas 40-åriga historia. Här finns även betraktelser om hur man bygger stilleben, om en modells vardag, om konstnärens inre kamp och om krusbärskaka. Väl mött i minnenas labyrinter!

"Boken är död, länge leve datorn!" Filosofen Vilém Flusser (1920-1991) stod länge vid frontlinjen i debatten om den nya informationstekniken. Flusser proklamerade skriftkulturens död och uppkomsten av ett nytt bildsamhälle där datorn dominerar. Passage mellan medier är den första bok i vårt land som behandlar Flussers liv och verk. Den är väsentlig läsning för den som intresserar sig för idéer kring datorisering och för frågor om skriftlighetens öden i IT-samhället. Författaren, Thomas Karlsohn, är forskare och lärare i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. "Passage mellan medier" belönades med Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående lärdomshistoriskt arbete. Röster om "Passage mellan medier": ”Det som imponerar hos Thomas Karlsohn är närläsningen och klargörandet av en snårig filosof som inte drog sig för att motsäga sig själv. Vilém Flusser åtnjöt kultstatus på kontinenten mot slutet av sitt liv. Med denna avhandling förstår vi varför” - P O Ågren, Sundsvalls Tidning ”Nu har alltså Karlsohn publicerat en Flusser-introduktion – den första i vårt land – som tillika är ett bidrag till Flusser-forskningen. … I det stora hela är det en välskriven och väldisponerad avhandling” - David Brolin, Tidskriften Human IT ”Om denne medieteoretiker i filosofins marginaler kan man läsa i den första omfattande introduktionen av Flusser på Svenska. … Boken är en uppdaterad version av den doktorsavhandling som Karlsohn lade fram vid Göteborgs universitet får två år sedan, och den fyller sitt syfte väl” - Pelle Snickars, Svenska Dagbladet

Bästa Sverige är en arg, underhållande och provocerande debattbok. Sven Wernström sammanfattar ett liv av politiskt tänkande när han går till attack mot allsköns moralhyckleri och etablerade sanningar samt tecknar bilden av hur Sverige blev det bästa landet att leva i – ”för vanligt folk då och för pampar och rikemän nu”. En röd tråd som löper genom boken är vikten av folkbildning och fri diskussion i kampen för att återerövra den unikt svenska välfärd vi alla lurats på. Sven Wernström (f. 1925) har varit verksam som typograf och har skrivit en stor mängd barn- och ungdomsböcker. Han har varit ledamot i Svenska barnboksakademien och belönats med priser som Heffaklumpen och Nils Holgerssonplaketten för sin klassiska bokserie Trälarna. Han är också medlem i Cittronilerna – ”världens enda manliga cittragrupp”.

Marcus Wallenberg och Torgny Segerstedt var dominerande gestalter under svensk mellankrigstid. Wallenberg, ”häradshövdingen”, ledde landets främsta bank- och finanskoncern i en turbulent fas där arbetarrörelsen fick ökat inflytande i politiken och där ekonomin präglades av kriser men också av snabb tillväxt. Publicisten Segerstedt ledde Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. I Segerstedts kända spalt ”I dag” kommenterades samtida aktuella händelser. Ofta växer hans texter fram genom den information han får av Wallenberg. Mellan dessa starka personligheter finns vänskap, respekt och samstämmighet i tidens olika frågor. Men när andra världskriget närmar sig Sverige skiljs de åt i sina respektive ställningstaganden, i pragmatism och idealism. Denna brevväxling ger en fascinerande inblick i Segerstedts och Wallenbergs tankevärld, och utgör ett viktigt bidrag till såväl göteborgianan som den svenska 1900-talshistorien. Med dagens ekonomiska kris som bakgrund får korrespondensen förnyad aktualitet, då samma frågor som sysselsätter Wallenberg och Segerstedt återigen är i blickfånget. Röster om Jag skall bliva dig förbunden: ”Dialogen mellan två av 1930-talets mest inflytelserika svenskar är rasande intressant” - Jesper Bengtsson, Aftonbladet ”En dialog som gett en utomordentlig inblick i svensk 1900-talshistoria” - Gabriel Byström, Göteborgs-Posten

Digitaliseringen förändrar arbetslivet och arbetsmarknaden i grunden. Det är inte bara våra kommunikationer och hur produkter och tjänster skapas och distribueras som påverkas. Utvecklingen ställer också helt nya krav på omställning och livslångt lärande. Och den ger upphov till många andra utmaningar där det gäller att samhället, arbetsmarknadens parter och de enskilda medborgarna hänger med i svängarna.Genom att samla ledande röster från forskning, näringsliv, fackföreningsrörelse, civilsamhälle, politik och myndigheter vill Denna sköna nya värld (red. Åke Magnusson) bidra till ökad medvetenhet om digitaliseringen och dess effekter, på gott och ont.Boken är resultatet av ett samarbete mellan en rad västsvenska aktörer. Med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som nav har Svenskt Näringsliv, LO, Teknikföretagen, IF Metall, Göteborgsregionen (GR) och Folkuniversitetet gemensamt utformat den.

Vilka var orsakerna till kriget på Balkan? Gick startskottet i själva verket i TV? Var det etniska/religiösa konflikter, en stenhård centralstyrd aktion eller det internationella stormaktsspelet? Vad kom Daytonavtalet och senare omvärldens aktörer - t ex FN, USA, EU - att spela för roll i strävandena att etablera fred? Vad kommer att hända i Kosovo? I denna skrift hörs röster från några konferenser om situationen på Balkan. Utsagorna behandlar ett brett spektrum av faktorer som spelat roll i utvecklingen, t ex historien, mediesituationen, politiken, ekonomin, religionen och juridiken. De konferenser som ligger till grund för denna skrift hölls i Göteborg 1994 respektive 2005.

Tecken, texter, tolkningar samlar Ulla Berglindhs artiklar och kåserier om språk, litteratur och kommunikation. Lärda och roande texter om såväl häftiga börjor och happy ends som färgord och ungdomsspråk, förkortningar och namngivning blandas med betraktelser över det offentliga språket, reflektioner kring hur språk och litteratur relaterat till kultur och geografi och om svenskan i världen. Boken rymmer också texter om Selma Lagerlöf, Povel Ramel, Lars Forssell och Strindberg samt under inflytande av ett vidgat textbegrepp konstnären Torsten Renqvist. Hur låter sommaren, vad sade måsen och vem döljer sig egentigen bakom Fantomens mask? Detta och mycket annat får vi lära oss i denna underhållande och bildande bok där katten ständigt är närvarande. Ulla Berglindh är universitetslektor vid Göteborgs universitet och arbetar som lärarutbildare i svenska samt media och kommunikation. Under mitten av 1980-talet var hon verksam som svensklektor vid Filozofski Fakultet i Zagreb. Hon är styrelseledamot i Sverigekontakt och ledamot av lektorsnämnden vid Svenska Institutet.

Global hållbar utveckling på enkel svenska förklarar på ett lättbegripligt sätt hur globalisering och hållbar utveckling hänger ihop. Boken utgår ifrån den hållbara utvecklingens tre ben social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Ur ett rättviseperspektiv behandlas sedan frågor och problem i anslutning till ämnet, både i Sverige och internationellt. Läsaren får också tips på hur man själv kan arbeta för en hållbar utveckling. Global hållbar utveckling på enkel svenska är tänkt att i första hand användas i undervisningen i svenska för invandrare på SAS- och sfi D-nivå men kan även användas av andra elevgrupper som har behov av en enklare text i ämnet. Syftet är att göra svåra och komplicerade samband mer lättillgängliga för elever som inte är vana vid att läsa svenska på en mer abstrakt nivå. Boken är en bearbetning av Global hållbar utveckling (Folkuniversitetets Förbundskansli, 2008) och är en del av Folkuniversitetets satsning på demokrati- och miljöfrågor. Vår förhoppning är att den skall stimulera till diskussion och väcka nyfikenhet och engagemang för frågor som rör globalisering och hållbar utveckling.

"Folkuniversitetet Väst fyllde 70 år i oktober 2011. Med anledning av födelsedagen vill vi med denna bok berätta om verksamheten av idag; om den mångfald och det myller av människor som ryms inom Folkuniversitetet."

Hur förändrar kunskap? Varför är kommunikation så viktigt? Och hur ska vi göra för att hänga med i informationsflödet? Att motverka andnöd och hjärnkollaps tar upp de eviga frågorna om bildning och kultur och ger en lättsam inblick i svenskt folkbildningsarbete under de senaste 30 åren. Lena Hall Nilson arbetade under drygt 35 år på Folkuniversitetet i Göteborg. År 2010 tilldelades hon Ellen Key-priset för utmärkta lokala folkbildarinsatser. Boken samlar kåserier skrivna mellan 1985 och 2011. Texterna har tidigare publicerats i Folkuniversitetets tidskrift.

Hur smakar ett äpple? Varför pyntar man sig med fjädrar, ordnar och band? Vilken betydelse har skolhus och läromedel? Hur hanterar barn sin tvåspråkighet? Strukturer, symboler, signaler hjälper oss att navigera på kommunikationens öppna vatten. Dessutom stiftar vi bekantskap med kända och okända personer som gjort betydande insatser för svenska språket utanför Sverige. Och befäster Göteborg som världens nav. Ulla Berglindh har varit universitetslektor och lärarutbildare på Göteborgs universitet i decennier och svensk lektor i Zagreb. Hon har tidigare gett ut boken Tecken, texter, tolkningar. Med förord av Bo Ralph, ledamot av Svenska Akademien och professor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Röster om boken "Oavsett vad Berglindh skriver om lyckas hon med att dra in läsaren i sin fascinerande tankevärld. En bok som läses snabbt och som karaktäriseras av författarens kunnande och hennes varma, engagerande ton." – Alan Pejkovic, BTJ-häftet nr 2 2017

Bakom varje person som tvingats fly från sitt hemland och söka asyl i Sverige finns en personlig berättelse. Hemma är där jag bor ger röst åt de ensamkommande barnen. De intervjuade är i dag mellan 18 och 23 år och har olika bakgrunder. De kommer från Afghanistan, Etiopien, Somalia och Syrien. Berättelserna spänner över personliga funderingar om landet Sverige, en stark längtan efter den egna familjen och en stor framtidstro. Förhoppningen är att deras röster ska bidra till förståelse. Och ge ett ansikte till rubrikerna. Hemma är där jag bor är skriven av Agneta Slonawski som är journalist, författare och skrivarpedagog. Boken innehåller även porträttfotografier av AnnaCarin Isaksson och dikter skrivna av ungdomar på Agneta Slonawskis skrivarkurser för ensamkommande barn.

Ska mänskligheten avvärja de globala klimat- och miljöhoten krävs snabba och långtgående förändringar av samhället på global nivå. Det räcker inte med klimatsmarta lösningar. Situationen kräver en helt ny klimat-, miljö-, resurs- och fördelningspolitik. Och en ny berättelse som hjälper oss att tolka villkoren för omställningen. Den här boken erbjuder ett framtidsperspektiv förankrat i den senaste forskningen. Genom att konkretisera frågan om vad som skulle kunna göras stimulerar den till eget tänkande och konstruktiv debatt. Emin Tengström har varit professor i humanekologi vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Aalborgs universitet.