Göteborgs universitet – förlag

Det är svårt att överskatta betydelsen av tillit människor emellan. Fenomenet benämns ofta social tillit inom samhällsforskningen. Utan mellanmänsklig tillit uppstår inga gemenskaper eller utbyten. Det är med tillit som väl fungerande samhällen kan byggas. Hög social tillit är ett slags socialt kapital som fungerar som ett smörjmedel när människor behöver samverka. Brist på tillit gör att många ekonomiska, yrkesmässiga och sociala utbyten och gemensamma åtaganden, vilka skulle vara till fördel både för de involverade parterna men också för samhället, uteblir. Dessa insikter gjorde att Bo Rothstein i samarbete med SOM-institutet påbörjade årliga mätningar av den sociala tilliten i Sverige i mitten av 1990-talet. Denna bok bygger på resultatet från denna tjugofemåriga mätserie som är en av de längsta i världen. Fokus ligger på hur betydelsen av social tillit skall förstås, på förändringar över tid och hur tilliten ser ut i olika sociala och politiska grupper. Sverige är fortsatt ett höglitarland, men med klara försvagningstendenser i vissa socialt utsatta grupper. Boken Social tillit i höglitarlandet Sverige består av kapitel från tidigare antologier och ingår i SOM-institutets temaserie. Författarna Bo Rothstein och Sören Holmberg är båda seniorprofessorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Vi befinner oss i en ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Oron för nationens säkerhet har fått svenska politiker att bryta en tvåhundraårig tradition av alliansfrihet. Parallellt har energi- och matpriser rusat, boräntor höjts och inflationen stigit till den högsta nivån på trettio år. Det har väckt osäkerhet om den svenska ekonomins styrka och oro för den egna plånboken. Nationellt slogs rekord i dödligt skjutvapenvåld, med allt yngre gärningspersoner. Samhällets insatser tycks ständigt ligga steget efter och det råder oenighet om vilka de rätta insatserna är. I samband med 2022 års valrörelser fick frågan om kärnkraftens bevarande ny energi. Efter valet deklarerade den nytillträdda regeringen en ny riktning för svensk migrationspolitik. Ovisshet föder osäkerhet och oro. Samtidigt kan ovissheten leda till beslutsamhet när gamla sanningar ses i ett nytt ljus. Ovissheten har många nyanser. Ovisshetens tid är SOM-institutets 82:a forskarantologi. Utifrån 2022 års nationella SOM-undersökning – nummer 37 i ordningen – analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor de senaste årens samhällsutveckling. Bokens innehåll berör på många sätt den ovisshet som präglar Sverige inom områden som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Inom flera av samhällets domäner råder idag en tydlig obalans. På många olika områden - medier, partisystem, demokrati, säkerhet, förvaltning och välfärd - ser vi hur många av våra tidigare stabila och pålitliga samhällssystem rubbats ur sitt läge. Dramatiska händelser i omvärlden, parlamentariska kriser och teknikskiften ställer det svenska samhället inför stora och delvis nya utmaningar. Det är just nu rörigt och rörligt inom det mesta som har med (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier att göra. Den fortsatta utvecklingen är svårläst. På vilka områden kan vi vänta oss en tillbakagång till en mer normal situation? Vilka samhällssystem söker ett nytt jämviktsläge? Ekvilibrium är den 66:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2015 års nationella SOM-undersökning - den trettionde i ordningen. Begreppet ekvilibrium betyder just jämviktsläge, en situation där konkurrerande krafter balanserar varandra. Inom så vitt skilda områden som filosofi, fysik, spelteori, nationalekonomi, religion och narratologi används ekvilibrium för att sammanfatta grundläggande idéer om jämvikt. Bokens analyser knyter på många sätt an till den obalans som vi tycker oss se i dagens svenska samhälle. SOM-institutets långa tidsserier ger goda möjligheter att ge perspektiv på situationer och lägen som idag uppfattas som speciella och unika. Ekvilibrium är skriven av 37 forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

I 2015 års västsvenska SOM-undersökning stod, precis som tidigare år, medborgarnas vanor och attityder i fokus. Undersökningen var dessutom inriktad på frågor som knyter an till ett hållbart samhälle, med ett starkt fokus på miljöattityder och medborgarnas beredvillig het att själva konsumera hållbart. I boken Hållbarhetens horisont finns flera analyser med ett särskilt fokus på hållbarhetsfrågor utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. De västsvenska medborgarnas syn på miljöproblem och lösningar på desamma uppmärksammas, liksom viljan att göra uppoffringar för miljön i sin egen konsumtion och i sina egna beteenden. Undersökningen ger också vissa indikationer på den sociala sammanhållningen i Västsverige, vilka analyseras i några av bokens kapitel. Nära kopplat till hållbarhetsbegreppet är frågor som rör demokrati och politik, hur medborgarna ser på beslutsfattarna och de verksamheter som de ansvarar för. I bokens kapitel analyseras medborgarnas bedömningar av beslutsfattare och av olika verksamheter som regionen ansvarar för. I flera fall utnyttjas de långa tidsserier som SOM-institutet erbjuder – i Västsverige finns mätningar sedan 1992 – och analyserna visar på trender i medborgarnas uppfattningar och vanor. Sammantaget medverkar 13 forskare från svenska lärosäten med analyser i Hållbarhetens horisont, den 68:e forskarantologin från SOM-institutet. I boken finns också en metoddokumentation av 2015 års västsvenska SOM-undersökning.

Ingen kommer undan kulturen presenterar huvudresultaten från 2018 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen 2018 står kultur i Västra Götaland. Kultur är ett omfattande begrepp. Utifrån en klassisk definition härrör kultur från människans jakt efter mening. Kulturen erbjuder symboler som tillsammans skapar ett mönster som hjälper oss med meningsskapandet. Titeln knyter an till den bredare definitionen på kultur, där de allra flesta människor är omgivna av och samtidigt är en del av kulturen. Ingen kommer undan kulturen riktar fokus på både stora och små frågor och täcker in ämnen som ”finkultur”, meningsfullhet, krisberedskap, klimatskepticism, samt mer sedvanliga ämnen som politikerförtroende, politisk påverkan och pendling. Flera kapitel innehåller även jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Ingen kommer undan kulturen, den 75:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2018 års västsvenska SOM-undersökning.

2019 års SOM-antologi har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i samhället sett ut under 2018. Vi har sett stormar komma och gå, vissa mer utdragna än andra. På den internationella arenan stormade det i relationer mellan länder och statschefer. Ökad protektionism utsatte globala handelsrelationer för eldprov. Brexit-förhandlingarna bjöd på kraftiga vindar, framför allt parlamentariskt i landet som valt att lämna. På hemmaplan stormade det kring anrika kulturinstitutioner, och i naturen härjades markerna av eldstormar i de skogsbränder som följde i spåren av den rekordvarma sommarens torka. Många starka vindar kom dock att mojna och blev stundtals till stiltje. Historiska steg på väg mot fredligare förhållanden togs såväl på Koreahalvön som på Afrikas horn. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. Väljarnas partipolitiska preferenser i form av valresultatet är välbekanta. Men i vilken vindriktning stod den allmänna opinionen i övrigt under 2018? På vilka områden skedde förändringar i människors vanor och attityder under året som gick? Vilka samhällsfrågor var de viktigaste för den svenska befolkningen? I vilka sammanhang stormade det och i vilka rådde stiltje? Dessa är några av de frågor som kommer att besvaras i årets forskarantologi Storm och stiltje. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands medverkar med analyser. Storm och stiltje är den 74:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2018 års nationella SOM-undersökning – den 33:e i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till stormar och stiltje i det svenska samhället i frågor som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antidemokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets tillstånd. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruckna fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värderingar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner. Sprickor i fasaden är skriven av ett 30-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige.

Hur ska vi förstå den tid vi lever i? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden? Det är några av de frågor som årets SOM-antologi Regntunga skyar söker svaren på. Bokens titel knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som kunnat skönjas i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Rapporterna om oåterkalleliga tröskeleffekter och rekordhöga nivåer av växthusgaser duggade tätt 2019. Nationellt var det ett sprängningarnas och skjutningarnas år, vilket föranledde intensiva debatter om gängkriminalitet, grova våldsbrott och våldsbejakande extremism. Det svenska partilandskapet befann sig fortsatt i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritades om. I flera länder runtom i världen skådades omfattande proteströrelser mot ekonomisk ojämlikhet och korruption. Därtill kan läggas de världsomfattande klimatdemonstrationerna. Gemensamt för protesterna har varit oron inför framtiden. Kommer de regntunga skyarna att mynna ut i ett samhällsomvälvande oväder – eller väntar kanske bara ett lättare duggregn? Med utgångspunkt i 2019 års nationella SOM-undersökning – den 34:e i ordningen – granskas hur människors vanor och opinioner såg ut under året, hur dessa har förändrats under 2010-talet samt vad som eventuellt väntar i början av ett nytt decennium. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige medverkar med analyser. Regntunga skyar är den 76:e forskarantologin från SOM-institutet. Bokens innehåll berör på många sätt de regntunga skyar som på sina håll kan skönjas i det svenska samhället när det gäller (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Slutna rum och öppna landskap presenterar huvudresultaten från 2015 års sydsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen stod de skånska medborgarnas erfarenheter av och syn på hur det är att leva, bo och verka i Skåne. Bokens titel knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till händelser och skeenden i det omgivande samhället. Några av de frågor som analyseras är de skånska medborgarnas politiska intresse, attityd till svensk välfärdspolitik och förhållande till Danmark. Förtroendet för politiker och tjänstemän ligger också i bokens blickfång, liksom skåningars användning av internet och lokala nyhetsmedier. Ett särskilt kapitel ägnas åt en analys av skånska sverigedemokrater, en grupp som har vuxit sig allt större i den skånska väljarkåren under 2000-talet. Flera kapitel innehåller jämförelsen med tidigare års sydsvenska SOM-undersökningar samt med de nationella respektive västsvenska SOM-undersökningarna. Sammantaget medverkar tio forskare från Göteborgs universitet och Lunds universitet med analyser i Slutna rum och öppna landskap, den 69:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2015 års sydsvenska SOM-undersökning.

Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag. Det handlar om sprickbildning i nationsöverskridande samarbeten, om globala utmaningar i form av klimatförändringar, om motståndskraftiga bakterier som hotar hälsan, om en växande samhällsoro. Det handlar också om ett sjunkande förtroendekapital och ifrågasättande av centrala samhällsinstitutioner, om fusk, spekulationer och alternativa fakta. Listan kan göras lång. Larmandet har många gånger saklig grund och inrymmer långsiktiga perspektiv. Men larmandet förefaller allt oftare anta skepnaden av effektsökeri. I ett samhälle präglat av informationsöverflöd blir det allt svårare att hantera och bearbeta information och, inte minst, att skilja systematiskt och transparent insamlad information från alternativa fakta och lösryckta påståenden. Hur vet vi egentligen vad som är sant och vad som är påhittat? Och vad händer med vårt demokratiska samhälle om det blir svårare att skilja mellan välgrundat och ogrundat? Larmar och gör sig till är den 70:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2016 års nationella SOM-undersökning - den trettioförsta i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till det larmande som vi tycker oss se i det svenska samhället idag. Flera av bokens kapitel belyser en tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på att det inom vissa områden pågår en motsatt rörelse som snarare går i riktning mot en stärkt gemenskap och sammanhållning i samhället. Larmar och gör sig till är skriven av 50 forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.

Hemma Väst presenterar huvudresultaten från 2017 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står boende i Västra Götaland och de skillnader som finns mellan stad och land i fråga om boendesituation och levnadsvillkor. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken och till upplevelsen att känna sig hemma i Västra Götaland. Hemma Väst riktar fokus på de utmaningar som boendefrågan ger upphov till och täcker in ämnen som variationer i boendemiljö, boende och hälsa, sjukvård, integration och segregation på boende- och arbetsmarknaden, samhällsoro, politiskt förtroende och medievanor. Boendetemat analyseras utifrån samhälleliga, politiska, ekonomiska och sociala vinklar, för att försöka få en bred förståelse för medborgarnas upplevelser och åsikter. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Hemma Väst, den 73:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2017 års västsvenska SOM-undersökning.

Är vi alla digitala? Olika grupper i samhället tar sig an den ständigt pågående digitaliseringen på olika sätt och i varierande grad, med risk för exkludering och polarisering som resultat. Frågeställningen är inte ny utan knyter snarare an till den växande oro som fanns kring millennieskiftet gällande internet- och datortillgång samt digitala klyftor. Tjugo år senare återvänder vi till den digitala arenan men studerar även nytillkomna orosmoln. Digitala är vi allihopa? är den 77:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2019 års västsvenska SOM-undersökning, men även på resultat från SOM-undersökningen i Göteborg och SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. I boken bidrar 12 forskare från Göteborgs, Örebros och Linköpings universitet med analyser av det västsvenska samhället med ett särskilt fokus på digitalisering och digitala vanor.

”Det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset” sade Tegnell i januari 2020. Ett drygt halvår senare visade den nationella SOM-undersökningen att 40 procent av svenskarna var mycket oroade för globala epidemier. Det är detta, i kombination med den ökande allmänna oron i samhället (inte minst på områden kopplade till brottslighet), som gett den 78:e antologin från SOM-institutet sin titel. Ingen anledning till oro (?) innehåller trettio kapitel resultat och analyser sprungna ur den nationella SOM-undersökningen 2020 samt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. Boken beskriver pandemiåret 2020 utifrån undersökningsresultaten, uppdelat på temaområdena tillit och förtroende, vardagsliv, medier och hälsa, miljö och klimat, samhälle och opinion samt partier och politik.

År 2021 är jubileumsåret då Göteborg firar sina första 400 år som stad och den svenska demokratin firar sina första hundra år. Ett jubileum innebär en möjlighet att blicka tillbaka på det som varit. Men högtiderna kan också markera början på något nytt. Frågan är hur väl målsättningen från visionen för Göteborgs 400-årsjubileum – en öppen stad där alla invånare känner mening och delaktighet – stämmer med verklighetens Göteborg? Med boktiteln Hög tid för Göteborg vill vi uppmärksamma de båda jubileerna som äger rum under året, men också rikta fokus på de viktiga utmaningar som staden står inför och som dess invånare identifierar. Hög tid för Göteborg är en jubileumsbok och en forskarantologi om demokratin i Göteborg. Underlaget för vår analys är den unika SOM-undersökningen i Göteborg 2016–2020. Totalt har mer än 15 000 göteborgare mellan 16 och 85 år fått säga sitt om staden, medier, natur, kultur, politik och demokrati. Vi kartlägger utvecklingen över tid och närstuderar skillnader mellan olika delar av Göteborg. Få andra städer kan mäta sig med ett lika rikt analysunderlag om sina lokala invånares syn på (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Hög tid för Göteborg är den 79:e forskarantologin från SOM-institutet och den första som fokuserar enbart på Göteborg. Sjutton forskare från fem vetenskapliga discipliner – statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap samt kulturgeografi – medverkar till bokens 11 kapitel.

Ingen veckodag har en starkare koppling till arbetslivet än just måndag. Med utgångspunkt i 2020 års västsvenska SOM-undersökning - med arbetsliv och arbetsmarknad som särskilt tema - studerar antologin Alltid måndag? västsvenskarnas syn på arbetslivet och opinion kring arbetsmarknad under hösten 2020. Ett år då samhälleliga omställningar onekligen väckt intressanta frågeställningar kring resvanor, distansarbete och digitala möten. Ett flertal författare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige medverkar med analyser och ämnen som slår an på arbetsmarknadens villkor. Hur kan vi använda den här kunskapen för att skapa en mer flexibel framtida arbetsplats och hur vill västsvenskarna att framtida måndagar ska se ut?