Hunneberg Förlag – förlag

Sverige myllrar av spöken. I alla fall om vi ska tro de gamla folksägnerna. De berättar om ett land befolkat av gråtande mylingar, skrikande gastar och osaliga lyktgubbar. Från djupa mossar och på ödsliga kyrkogårdar har deras rop hörts och deras vålnader siktats. De döda har varit ständigt närvarande – som en påminnelse till de levande om den andra sidan, den vi alla en dag ska vandra mot.

Men vad vet du egentligen om våra svenska spöken? Vet du varför lyktgubben flackar med sitt ljus i natten, eller vad du ska göra om du blir gastkramad? Hur hindrar man en kvinna som dött i barnsäng från att gå igen? Och vilka är egentligen nattramnen, gloson och kyrkogrimmen?

Dessa väsen är en central del av vårt kulturarv. De bär på våra förfäders föreställningsvärld och ger röst åt historiska händelser och människoöden. Genom berättelserna lever sägnerna vidare, långt efter att de först viskades fram på fäbodvallen eller vid brasan under mörka vinterkvällar.

Spöken i folktron är en stämningsfull skildring av de döda som går igen. Boken är vackert illustrerad av författaren och innehåller 150 sägner om den svenska folktrons olika spökgestalter.

Om författaren

Linnea Klingström är etnolog och konstnär med ett stort intresse för svenska sägner och deras plats i vår historia. Det här är hennes debutbok.  

Online Only 3 – AI och journalistik är den första svenska handboken som på allvar tar sig an hur artificiell intelligens redan förändrar journalistiskt arbete. I vardagen, på redaktionen och i yrkesrollen. Det här är inte en bok om teknik för teknikens skull. Det är en praktisk guide för journalister som vill förstå vad AI betyder här och nu: Hur verktygen används i skarpa publiceringar, hur arbetsflöden förändras, vilka genvägar som är värda att ta – och vilka som riskerar att underminera förtroendet. Boken är också fylld med insikter och råd från några av världens ledande journalister och redaktioner som redan experimenterar, misslyckas och lär sig.

Samtidigt ställs de svåra frågorna: Vad bör vi använda AI till? Vad bör vi låta bli? Och hur behåller journalister kontroll, ansvar och relevans när maskinerna blir allt bättre? Och kanske framför allt: Vad bör framtidens journalist fokusera på för att skilja ut sig från AI? Online Only 3 vänder sig till yrkesverksamma journalister, redaktörer, studenter och chefer som vill ligga steget före, utan att kompromissa med journalistikens kärna. För det är den vi alla vill värna och utveckla.

Om författaren

Martin Schori är journalist på Aftonbladet och ansvarig för tidningens AI-utveckling. Han har tidigare skrivit två uppmärksammade handböcker om digital journalistik. Hans bok Online Only – allt du behöver veta för att bli morgondagens journalist, vars första upplaga utkom 2016, har redan blivit en klassiker.

Här behandlas "allt" om vin i en enda laddad volym, behändigt nog: vinländer och vindistrikt, druvodling, druvsorter, klimat och jordmån, vinifikation, ekologiskt och biodynamiskt och så mycket mer. 41 länder avhandlas, Britt och Per Karlsson har personligen besökt 29 av dem. De har träffat hängivna odlare och oförglömliga vinmakare, diskuterat och provsmakat, testat mat och olika viner i kombination, noterat kulturens inflytande. De lägger märke till skillnader och likheter mellan världsdelar, länder, regioner och enskilda vinmakare. De konstaterar med egna ögon och beprövat smaksinne hur mycket som händer: "Vinvärlden är mycket annorlunda idag än för tjugo år sedan."

Vinets underbara värld är en generöst illustrerad volym om en lockande värld. Bättre ciceroner och kunskapare än Britt och Per Karlsson kan man inte ha. Boken passar lika bra för den som vill få en njutningsfylld och lättläst översikt av vinets värld, som för den som går på vinkurs och behöver en faktafylld fördjupningstext.

Denna reviderade utgåva av den prisbelönade boken innehåller bland annat ett nytt förord.

Britt och Per Karlsson är bland Sveriges mest publicerade och ansedda vinboksförfattare, sedan länge bosatta i Paris. De har tidigare utgivit ett tiotal böcker om vinets värld. Åtskilliga av dem har belönats med både svenska och prestigefulla internationella priser. Tillsammans driver paret BKWine med vinresor och utgivandet av ett nyhetsbrev på svenska och på engelska, och skriver för Forbes.com. Britt och Per anlitas även internationellt som jurymedlemmar i vintävlingar.

---

Utmärkelser (2022 års utgåva):

Bäst i Sverige i Gourmand Awards Sverige 2022

Första pris i kategorin världens viner

Första pris i kategorin vinturism Topp 3 inom kategorierna "World Wine" och "Wine Tourism" i Gourmand Awards International 2022

Läs mer om utmärkelserna på författarnas hemsida, www.bkwine.com

Sillens betydelse kan inte överskattas. Den fångades och åts av människor redan för tusentals år sedan. Havets silver har mättat magar och skapat förmögenheter bortom vår fattningsförmåga. Genom åren har den glänst och simmat, men aldrig fått något riktigt erkännande. Inte förrän nu, med den här boken! 

I ett unikt samarbete har historikern Tomas Andersson och biologen Stefan Edman skrivit den magnifika berättelsen om allt du vill veta om sillen, planetens vanligaste ryggradsdjur. Den sällskapliga fisken som mår dåligt och dör i förtid om den råkar hamna utanför stimmet med miljarder andra kamrater. Här finns nya rön om sillens sexliv, genetiken, rollen som nyckelart i havens ekologi. Och som mat åt oss människor, med en mängd av hälsosamma ämnen och molekyler som förhoppningsvis kan förebygga Alzheimers och Parkinsons sjukdom. 

Utan sillen skulle Östersjö- och Nordsjöländernas historia tett sig annorlunda, såväl politiskt som kulturhistoriskt. Boken följer Clupea harengus från stenåldern ända in i våra dagars diskussion om hur sill och strömming bör förvaltas på ett bättre och mer hållbart sätt i våra intensivt utnyttjade hav. 

Om författarna

Tomas Andersson är arkeolog, historiker och författare som i många år intresserat sig för Västerhavet och bland annat skrivit böckerna Bohusläns historia, I II. Sillen drabbade honom som en blixt från klar himmel. Det var ingen tvekan om vad nästa bok skulle handla om.

Stefan Edman är biolog, föreläsare och författare till ett 50-tal böcker om natur miljö samhälle, bl.a. Bohuskusten förr och nu, Planeten havet, Havsblänk och Makalös makrill. Hans morfar startade en av de första konservfabrikerna på Klädesholmen. Njuter av sill varje dag!

Öland är klassisk mark inom det svenska måleriet. Inte många andra av landskapen är så genomforsat av färg som denna långsmala ö. Konstnärerna upptäckte tidigt landskapet och havet. Först ut var Albert Th Gellerstedt, som under 1870-talet skildrade den säregna naturen i små förtätade akvareller. Han följdes snart av Nils Kreuger och ölänningen Per Ekström som redan fanns på plats. Dessa tre, alla med intryck från det franska friluftsmåleriet, inledde det öländska landskapsmåleriet. 

Men den mer strida strömmen av konstnärer kom till ön under 1940-talet, sedan världskriget spärrat gränserna till södra Europa. Redan då var Öland etablerat som ett inhemskt konstens landskap. Hit kom konstnärerna för att söka det franska ljus de nu blivit utestängda från. Ölandsmåleriets blomstringsperiod inleddes.  Denna öländska konsthistoria behandlar 116 av de konstnärer som varit och är verksamma på ön. Författaren har känt och känner många av målarna och därmed har boken fått en personlig prägel.  Ett stort antal konstverk återges så varje konstnär finns presenterad i både ord och eget verk. 

Om författaren 

Anders Nilson har under många år arbetet som chef för Ölands Museum Himmelsberga. Han är författare till ett flertal böcker. Han har också den ovanliga kombinationen av att vara både sjökapten i handelsflottan och fil.kand. Anders är bosatt på Öland. 

"Under vardagarna är jag jurist och på sin höjd lite musiker på söndagarna, på dagen tecknar jag och på kvällarna är jag en mycket spirituell författare till långt in på natten."   

E.T.A. Hoffmann (1776 1822) var till vardags en ansedd och skicklig jurist, men innerst inne en utövande musiker, dirigent och kompositör. Därtill en talangfull målare, tecknare och karikatyrist. Hans berömmelse i eftervärlden bygger dock på att han var en nydanande författare av romaner, noveller och konstsagor, oftast med ett både bisarrt och småkusligt innehåll. 

Här tecknas hans porträtt som preussisk ämbetsman, men främst som en mångbegåvad konstnär. Sina dubbla roller upplevde han som en tillgång. Konstnärskapet karaktäriserade han med orden "min fantasi är starkare än allt". Packalén hävdar att Hoffmann skildrar människoliv och miljöer med en realistisk och psykologisk skärpa som skrämmer. Han ser tydliga linjer både till den moderna kriminalromanen och till Kafka och surrealismen. Idag är Hoffmann mer levande än någonsin. Han är likaså gestaltad i Offenbachs opera Hoffmanns äventyr. 

Om författaren 

Sture Packalén är professor emeritus i tyska vid Mälardalens universitet och författare till en rad böcker om tysk litteratur samt biografier om Günter Grass, Christa Wolf med flera.  

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok. 

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Varför och hur slutar ett krig? Vilka motiv styr avgöranden om strider ska fortsätta eller avslutas? Vilken roll har ledarens personlighet och finns det skillnader mellan politiska och militära beslutsfattare? Hur kan utomstående makter påverka? Det är frågor som Örjan Berner dryftar i denna insiktsfulla och högaktuella bok.

Mot en fond av krig och strider runt om i världen, där beslut om vapenvila och fred står högst på den internationella dagordningen, skildrar Örjan Berner tolv krig under 150 år. Här får läsaren följa den preussiske/tyske järnkanslern Otto von Bismarcks tre krig och fredsavtal, första världskrigets missade fredschanser, den långa blodiga vägen fram till vapenvila under 1950-talets Koreakrig och hur supermakterna Sovjetunionen och USA misslyckades med sina krig i Afghanistan.

I den här boken ges även en fördjupande bakgrund till vår tids stora pågående konflikter. I kunniga analyser diskuterar Berner staten Israels grundande och de många krig som följt därefter, liksom Kremls imperiedrömmar med Putins krig i Tjetjenien, Georgien och Ukraina. Det här är en berättelse om krig, men framför allt om hur de slutar.

Örjan Berner är diplomat och har haft en rad viktiga poster som ambassadör i bland annat Sovjetunionen/Ryssland, Tyskland och Frankrike. Han är författare till flera uppskattade böcker om världspolitik, krig och fred.

Många män som sitter inlåsta i svenska fängelser känner att deras människovärde drastiskt har minskat. De upplever att de inte har något värde i allmänhetens ögon. Annica Carlsson Bergdahl har djupintervjuat 16 män som sitter i fängelse. De är i åldrarna 22 till 61 år, dömda till mellan två års och livstids fängelse. Situationen i Sverige är att fängelseplatserna mångdubblats och straffen blir allt längre. Men mycket sällan pratas det om kriminalvård och om hur en människa ska komma ut bättre utrustad för en anpassning till samhället. I denna intervjubok berättar männen om att sitta inspärrade, om varför det blev som det blev, om våldet, brotten, missbruket, om vuxensamhället som svek, om kriminalpolitikens allt inhumanare agenda.

Annica Carlsson Bergdahl, författare och journalist, bosatt i Göteborg, har utgivit en rad uppmärksammade böcker med social inriktning, senast Jag är en människa. Kvinnor i fängelse, Vi som arbetar med våra kroppar, tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson, och tidigare bl.a. Killar och Tjejer.

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok. 

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Detta är den definitiva biografin över Prins Eugen; konstnären, skribenten, självtänkaren, mannen som skapade Waldemarsudde. Medlemmen av kungahuset som gick sin egen väg; Norgevännen under unionsupplösningen, Englandsvännen under andra världskriget. En ung prins som reste i Europa och studerade vid konstskolor i Paris, som gjorde bildningsresor även i Nordafrika, som besökte släktingar i olika kunga- och furstehus i Europa. Han blev en framstående konstnär och hans målningar återfinns på museer, i offentliga byggnader, i kyrkor.

Han umgicks med liberaler och socialdemokrater, med konstnärer och författare. Boken utgör också ett mäktigt idéhistoriskt och kulturhistoriskt verk över en epok.

Om författaren

Hans Henrik Brummer, bosatt i Uppsala, har haft en storartad karriär som museichef för Nationalmuseum, Waldemarsudde och Zornmuseet. Författare till en rad konst- och idéhistoriska böcker, alltid med en sällsynt bredd i sina framställningar.

Livet som pensionär kan vara ljuvligt, fritt från arbetslivets alla tvång och måsten. Men där finns också orosmoln. Vad är det som väntar?  När kommer vi behöva hjälp med att äta, klippa naglarna och sköta vår egen hygien? Varför betraktas det som löjligt att prata om ålderskrämpor, de ibland mycket smärtsamma förlusterna av egna kroppsliga förmågor? Varför beter vi oss som strutsar när det larmas om brister i äldrevården? Och varför har vi inte makt över vårt eget döende?

De här frågorna, och många andra, ställer sig författarna, samtidigt som de belyser åldrandets fördelar. De gör intervjuer, läser skön- och facklitteratur och samtalar med varandra. Boken inleds med en skildring av mammans sista dygn i livet, och rör sig mellan personliga berättelser och faktagenomgångar, mellan det humoristiska och det allvarstyngda. 

I sitt förord skriver Göran Greider:  Det som imponerar på mig är att [författarna] vägrar att leverera någon entydig filosofisk punchline om detta att bli gammal. De resonerar istället kring den enorma fråga som åldrandet alltmer utgör i våra samhällen, och titelns enkla konstaterande är träffande därför att den alstrar så många associationer: Ja, vi åldras.

Om författarna

Catarina Canivet har arbetat som distriktsläkare och forskare, och Maria Gruvstad är socionom och har under många år arbetat med ledarutveckling samt HR- och organisationsrelaterade frågor inom universitetsvärlden. Annika Andén, pensionerad distriktsläkare, har illustrerat boken. Göran Greider svarar för ett personligt förord.

Johan Franco Cereceda har spanskt blod i sina ådror, född, uppvuxen och verksam i Sverige med spanska föräldrar. Alltifrån barnsben har Johan impregnerats av bordets gåvor, inte minst genom sin läkarfar som dessutom var en skicklig kock.  Nu äter vi är en entusiastisk, kunnig och välskriven bok om Spanien, dess olika delar och framför allt om vad landets regioner har att erbjuda av typiska spanska rätter och drycker. Cereceda är en av Sveriges främsta vinkännare, men han kan minst lika mycket om landets fantastiska utbud av fisk, skaldjur, kött, grönsaker allt som kan ställas på bordet från norr til söder, från öster till väster. 

Det är en livsbejakande skildring från de främsta krogarna till de enklaste utspisningslokaler. Framställningen hämtar material från decenniers vistelser i landet, från årliga sommarbesök hos släktingar, genom universitetsstudier och arbete. Och inte minst från den praktik han själv utövar såväl vid spisen som i saluhallen och hos vinfirmorna. Boken är faktafylld med levande beskrivningar av tomatsorter, vinägervarianter, räksorter, skinkor med mera. Detta är en bok för matälskare och Spanienvänner, en kunnig och inspirerande framställning. 

Om författaren

Johan Franco Cereceda är författare, vinkännare, utbildare, bosatt i Stockholm men med mångåriga band till Spanien. Hans böcker Vino! (2018), Fino! (2020) och Skandaler i vinvärlden (2022) är mycket väl mottagna.

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år.

Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas. 

Om författaren 

Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

Vara som folk handlar om det oundvikliga spänningsförhållandet mellan individ och kollektiv, mellan det enskilda och det allmänna, och därmed om det brokigt minerade fält som numera ofta kallas identitetspolitik. Mot bakgrund av erfarenheter från några årtionden på kulturforskningens frontlinje diskuterar Anders Hammarlund tillhörighetens verktyg: gestaltningar och innebörder, sånger, byggnader, danser, berättelser, fantasier och övertalningar.

I boken rör sig Hammarlund i vitt skilda miljöer. Idéerna lika mycket som musik och dans berikar hans framställning. 

Om författaren

Anders Hammarlund är musiketnolog, kulturhistoriker och författare. Han har skrivit en rad gränsöverskridande och originella böcker om konsten, musiken och det mänskliga predikamentet, däribland En bön för moderniteten. Kultur och politik i Abraham Baers värld (2013) och Judiska städer. En europeisk läsebok (2021).

Skogen är full av känslor. De finns där när barn berättar om framtiden, om hopp och förtvivlan, längtan och rädslor, om fotbollsskogar och att träd kan sjunga. I fantasi och verklighet. I skogen finns fåglar och blommor, möjligheten att plocka svamp och att dricka varm choklad på en utflykt. Men där finns också oron för förlusten, att alla träd och djur är borta efter avverkningar, bomber och klimatförändringar.

Skogens känslor är i ständig debatt. Proffs, politiker, lekmän, alla verkar villrådiga i tyckandets centrifug. Medan avverkningar fortgår, nya hyggen rinner fram över landsbygden.

I den här boken visar Ola Engelmark på det brådskande nödvändiga i att återta det folkliga initiativet över den skogens kropp vi alla beror av. En lågmäld folkrörelse behöver höja sin röst. Skolor, friluftsfolk, jägare, fiskare, naturvårdare, renskötare, konstnärer, religiösa, forskare, mångbrukare, skogsbrukare, vedsvampskramare och kubiknissar. Alla behöver enas för att hitta former för att bruka skog hållbart och bli en samlande kraft i det rådvilla Skogssverige. Liksom att bli en förebild för de förväntansfulla och framtidsrika barnen, som förstår att skogens skörhet är dess största skönhet.

Ola Engelmark, skogsekolog och flerfaldigt prisad författare, tar i sin femte bok ett känslosamt grepp om Sveriges skogar.

Om författaren

Ola Engelmark är docent i skogsekologi och har tillbringat ett helt yrkesliv i skogens och forskningens tjänst i Sverige och Kanada. Han är också skogsföretagare och lyckas i sitt skogsbruk mångfaldiga inte enbart lönsamhet, utan också biodiversitet och klimatnytta. För sitt skrivande har han bland annat fått pris av Samfundet De Nio och han utsågs till Årets miljösvensk 2019.

»Sverigedemokraterna förmedlar en historisk berättelse där svar på frågor om vad som ska ske i nutiden och framtiden söks efter i det förflutna. De tre tidsliga dimensionerna dåtid, nutid och framtid kopplas därmed samman. Dessutom placeras mottagaren av berättelsen, SD-kurirens läsare, mitt i händelsernas centrum eftersom berättelsen har ett tydligt budskap: att någon som Engelbrekt Engelbrektsson eller Gustav Vasa, som kan resa sig ur ledet och göra uppror mot den rådande makten, åter behövs. Genom detta budskap – eller denna sensmoral – görs berättelser om en upprorsmakare från 1400-talet och en kung på 1500-talet relevanta för att kasta ljus över dagens politiska utveckling.«

Julia Håkansson har doktorerat i historia vid Lunds universitet med Historia och nationalism: Sverigedemokraterna och Dansk Folkepartis historiska berättelser (2023). Hennes avhandling erhöll priset som årets bästa avhandling.

När jag i denna bok vill diskutera gastronomins förändring definierar jag gastronomin som mat-och måltidsgestaltningar med ett högt kunskapsinnehåll i syfte att stimulera måltidsdeltagarnas välbefinnande. Jag vill försöka belysa hur gastronomin i sig har förändrats, men framför allt hur den fått en förändrad plats i samhället. Här blir också frågan om bedömningar intressant. Vem har rätt (eller tar sig rätten) att definiera vad som är gastronomiskt gångbart?  

Stjärnglansen kring kockyrket har falnat påtagligt sedan Jönssons bok Den gastronomiska revolutionen utkom för 14 år sedan. Intresset för gastronomi har vidgats och ändrat riktning, utbildningen har breddats. Matkonsten har flyttat in i hemmen, landsbygden har tagit till sig av det gastronomiska intresset och öppnat nya matställen. 

Jönssons bok har en bredd som imponerar, både från köksgolvet och den akademiska forsknings-och föreläsningsvärlden. Under 20 år har författaren ägnat sig åt gastronomin och forskningen kring mat från alla sidor. 

Om författaren 

Håkan Jönsson är fil.dr, docent, forskare i Lund och ett av de främsta namnen idag inom just detta fält. Han är författare till en rad böcker och en mängd artiklar i ämnet. 

Under dystra ekonomiska tider startade familjen Ekenmark redan på 1810-talet sin vävverksamhet och fortsatte under ett halvt sekel med sex syskon, deras mor och en ingift kvinna. Med tiden blev familjegruppen något av rikskändisar. De reste land och rike runt och lärde ut avancerade vävtekniker till framför allt unga kvinnor. Deras många vävböcker har spridits i omfattande upplagor och medverkat till ett intresse för hemvävning som få andra länder kan uppvisa något som fortsatt långt in i vår tid. 

Här berättar Berit Eldvik denna unika historia om strävsamhet, och porträtterar de olika syskonen Ekenmarks insatser och specialiteter. Hon påvisar också Ekenmarkarnas betydelse som utbildare av de många skickliga väverskor som kom att spela en viktig roll när hemslöjdsföreningarna fick tillgång till dessa för att leda kurser i alla slags tekniker. Genom den långa traditionen med rötterna i Ekenmarkarna har Sverige fått en särställning i vävvärlden och förmedlat kunskap till andra länder som Japan och USA.

Om författaren

Textilforskaren Berit Eldvik arbetade under många år som intendent på Nordiska museet. Hon har publicerat ett flertal verk om svensk textil- och modehistoria.

Nils Ferlin avled 1961, trots det är hans poesi fortfarande levande och aktuell. I dag är han en av våra mest folkkära lyriker och hans dikt Stjärnorna kvittar det lika ingår numera i Sveriges kulturkanon. Ferlins dikter hör till de mest tonsatta bland svenska poeter och nya tonsättningar har fortsatt att tillkomma i vår samtid.

I den här boken presenteras ett 80-tal av Nils Ferlins drygt 400 publicerade dikter, sammanställda av Nils Ferlin-Sällskapet. De tonsättningar och inspelningar med olika artister som gjorts av dessa dikter presenteras i en omfattande översikt, i denna framgår också hur man når låtarna för lyssning digitalt.

Boken är försedd med teckningar av poetens systerson, den skicklige illustratören Bertil Hladisch.

Om redaktören

Hans Rutberg, som är släkt med Nils Ferlin, är ordförande i Nils Ferlin-Sällskapet. Tillsammans med Jenny Westerström har han tidigare skrivit boken Efterskörd – Ferlinfynd från en spånkoffert (2021).

Sven Hedin var kanske den mest kände svensken under slutet av 1800-talet och 1900-talets första hälft. Han var upptäcktsresenären, den oförvägna utforskaren av Asiens öknar och natur. Han varvälkänd överallt, särskilt i Tyskland. Hans bedrifter finns skildrade i egna böcker, och i de mångabiografier som hela tiden utgivits, och även fortsätter att ges ut. Så frågan är om det behövs ytterligare en bok om honom?

Den siste germanen tar ett nytt grepp och behandlar Sven Hedins populärkulturella, vetenskapligaoch materiella avtryck, som snart 75 år efter hans död ännu lever vidare i olika former. Spåren efterhonom är många. De finns i småkratern Hedin på månen, i den kortvingade skalbaggen Achenium svenhedini och i glaciären Ellesmere i Kanada. Namnet lever vidare i växter, lavar och svamparoch i gatunamn i Berlin. Andra föremål med hans namn har försvunnit, det finns otaliga exempel.Berömda är också hans hemkomster från de långa resorna. Han förekommer fortfarande i tv-serier.Oavsett om han framställts som nationalhjälte eller tyskvän/nazisympatisör förblir Sven Hedin enviktig person i svensk offentlighet, konstaterar författarna.

Om förrfattaren

Tom Olsson är professor emeritus i historia vid Södertörns högskola och författare till en rad böcker. Kristina Widestedt är docent i journalistik vid Stockholms universitet och författare.

Sonen/konstnären Lindorm Liljefors om sin far: "Pappas blida ytterst artiga sätt mot alla gjorde att somliga människor missförstod honom, trodde honom vara mjäkig och lätt att hunsa med. Det är en total missuppfattning. Far var i grunden ytterst kritisk men visade länge, mången gång förvånansvärt länge, ett blitt ansikte. Men sedan fanns det inga graderingar utan då tog han eld rätt och slätt. I hans unga dar bara small det."

Kanske en överraskande bild av naturmålaren framför andra i vår konsthistoria. Här framträder en märklig människa i en spännande version tack vare barnbarnet Catarina Lundegårdhs nya bok om morfar Bruno. Hon ger själv ett vackert sammansatt porträtt av Bruno Liljefors: dels genom sin egen forskning i delvis okänt material, dels genom att låta människan/äkta maken, barnafadern, naturmän-niskan själv komma till tals genom hans kortfattade dagböcker och främst genom breven till hustrun Signe alltifrån tidiga år tills döden skiljer dem åt.

Boken är rikt illustrerad med gamla familjefoton och framför allt Brunos egna teckningar, skisser och målningar, från de allra första intrycken och uttrycken till den internationella mästermålaren med utställningar runt om i Europa och USA. Här skildras uppväxten och barndomen i ett mångbe-gåvat hem med musik, litteratur, naturliv m.m. mitt i en icke-akademisk miljö. Naturen kom tidigt in i Brunos liv. Han skapade sin värld där han vistades hela sitt liv med hustrun Signe och de många barnen, med de närmaste konstnärsvännerna Anders Zorn och Albert Engström, med konstälskaren och finansmannen Ernest Thiel, med prins Eugen och en rad prominenta jägare på besök.

Naturens språk är en rik och öppen skildring framlagd med varsam hand. Chefen för Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, Mikael Ahlund, svarar för ett engagerat förord.

Catarina Lundegårdh, själv konstnär, musiker och författare, också zoolog, svarar som författare för bokens text men också för urvalet med Brunos egna texter liksom de många bilderna. 2019 utgav hon en nära besläktad och prisad bok om mormor Signes, Brunos maka, brev under 40 år till bästa väninnan. Catarina Lundegårdh är bosatt i Uppsala. Mikael Ahlund är konstvetare och skribent, chef för Gustavianum i Uppsala.

___

"Boken är illustrerad med familjens fotografier och många av konstnärens skisser och målningar. Den ger oss nytt material om en känslig observatör och hans relationer till nära och kära. Läs gärna Naturens språk och Trogen in i döden. Med dem under läslampan lär vi känna en nydanare inom naturmåleriet vars arv har gått vidare till våra fälthandböcker." Måns Bergendal, Anser nr 1/ 2023

I vår digitaliserade värld har handens roll förändrats. Datorer har tagit över mycket av de aktiviteter som händerna är vana att utföra. Handens komplicerade grepp och funktioner ersätts alltmer av enskilda fingrars tryck på en skärm eller ett fingers svep över skärmen, någon som ligger mycket långt ifrån vad handen är skapad för att göra. Handen har svårt att känna igen sig i det digitala landskapet och det kan lätt uppstå en konflikt mellan handens praktiska och den tekniska intelligens som representeras av datorer, smarta telefoner och surfplattor.

Författaren understryker vikten av att värna om det genuint mänskliga som ryms i handen och att hitta rätt balans mellan datorns och handens möjligheter i det digitaliserade samhället inom skola, utbildning, kommunikation, kultur och läkekonst. Hur påverkas händernas finmotorik, känslighet och skapande förmåga och vad händer med skrivkonsten, hantverkskunnandet och alla de yrken i samhället som är beroende av händers funktion? Vad händer med barnens händer och hjärnor när förskolan digitaliseras och skolslöjden ersättes av ämnen som programmering och datakunskap? Är nätläkarens digitala diagnoser utan medverkan av en undersökande hand rimliga? Detta är några av de frågor som berörs i boken som är illustrerad av författarens egna skisser och teckningar.

Göran Lundborg är professor emeritus, handkirurg och forskare. Han gav tidigare ut boken Handen och hjärnan Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden (2011). Han är boende i Malmö och är en uppskattad föredragshållare.

Platsens ande handlar om Torpa prästgård. Gården är sedan lång tid berömd för sitt enastående vackra läge vid sjön Sommen. Här finns gamla väl vårdade byggnader från 1700-talet, en allé, en park och ett gammalt vårdträd. Trädgården är vidsträckt. År 1938 kom den unge komministern Bo Giertz till denna tjänstebostad, där barnen föddes, så även författaren till denna kärleksfulla bok, Martin Giertz. Han upplevde här sina första sju år.  Men 1973 återvände Martin till barndomens värld, nu som folkhögskollärare.  Från 1980 kom hustrun Sara, konsthistoriker och folkhögskollärare, in i bilden och prästgården artade sig till ett livsprojekt, där platsens skönhet inspirerade Sara till sitt livsverk. Martin och Sara skapade måhända den sista prästgårdsträdgården överhuvudtaget, en modern arvtagare till Torpas romantiska trädgård kring 1790, som inspirerat till stockholmarnas kanske främsta utflyktsmål, Rosendal på Djurgården.

Om det sublima

Inledningskapitlet i boken om Platsens ande utgår från den tyske filosofen Novalis begrepp om det sublima. Romarna talade om platsens genier, livsandar, som måste tillfrågas innan man byggde ett hus. Boken är ett utforskande av detta begrepp, ibland kallat Genius Loci. Den romantiske filosofen Novalis, fann i Naturen en slags chifferskrift, en tillflyktsort undan det moderna samhällets alienation, ett Arkadien där döden huggit in sitt Memento Mori mitt bland lundar och porlande bäckar. Detta är bokens huvudtema. En filosofisk betraktelse om Liv och Död och Återfödelse. Naturen, i detta fall en gammal prästgårdsträdgård på gränsen mellan Småland och Östergötland vid den storslagna sjön Sommen, blir en scen där gränsen mellan det skapade och det som skapas suddas ut, liksom gränsen mellan det förflutna och det närvarande. De gamla träden i prästgårdsparken inger skönhet och vördnad, men blir också en symbol för en av Romantikens huvudtankar, förgängelsemystiken, där liv och död återförenas i ett ständigt kretslopp genom årstidsrytmen. Skalden Stagnelius finns hela tiden med som en osynlig följeslagare, liksom den tyska romantikens största namn inom bildkonsten, målaren Caspar David Friedrich. Boken kan ses som en fördjupning kring Nationalmuseets utställning 2024 med rubriken

Romantiken: ett sätt att se  

Martin och framför allt Sara Giertz har genom decenniers arbete inte bara restaurerat utan nyskapat Torpa prästgårds trädgård, park och omkringliggande landskap på ett sätt som torde vara ovanligt i Sverige. Här finns den romantiska lunden, prästgårdsparken men också den mer stramt formade sluttningen i italiensk barockstil. Författaren skriver: Trädgården, sedd genom en sann romantikers ögon, är ett försök att upphäva den främlingskänsla som man kan känna i ett samhälle som man i övrigt har svårt att förstå sig på. Boken är en hyllning till allas vår möjlighet att skapa en fantasins trädgård, där arbetet ger människan en möjlighet att fly från en krass verklighet in i en värld som ger synbara och direkta resultat. Författarens återvändande 1973 till sin barndoms prästgård i Torpa blev starten på en 50-årig förundran inför platsens starka utstrålning. Denna livsresa avslutas på randen till den så kallade Filosofens grav i Engelska parken vid Sickla gård i Stockholms utkanter.  Men boken speglar också prästgårdskulturens eviga kretslopp genom dem som bebott Torpa prästgård i 500 år. En släktsaga kring prästfrun Malin Meurling, gift Pontin 

Förutom dessa filosofiska resonemang kring den romantiska prästgårdsparken, innehåller boken även en ingående historik kring de som bebott prästgården, från 1580 till 1948, då författaren upplevde sin barndom. Med stor inlevelse och många detaljer skildras prästgårdens innehavare särskilt under den period då nuvarande prästgård bebyggdes, dvs sent 1700-tal och begynnande 1800-tal. Prästfrun Malin Meurlings liv (född 1742) skildras i detalj utifrån arkivmaterial och en släktsaga som författaren fann under sina arkivstudier. Malin blev mor till kyrkoherden Per David Pontin (född 1762) och till sladdbarnet Magnus Martin Pontin  (född 1781) som grundade Svenska Trädgårdsföreningen 1832 och som inspirerat till Rosendals trädgård. Denne Magnus Martin Pontin var med om Fersenska mordet 20 juni 1810, låt vara på avstånd i Torpa prästgårds stilla hägn. Kapitlet om Fersenska mordet med rubriken ¨Vi ska krossa dig smalbenta kräk¨ är en av bokens dramatiska höjdpunkter, där författaren hittat detaljer som förbinder Torpa och mordplatsen i Gamla Stan på ett märkligt sätt som ger ny belysning av mordet.

Platsens ande har blivit ett modebegrepp bland landskapsarkitekter. Här finns nu en unik dokumentation av en sådan plats, av dess stämningar och inverkan på generationer. Boken rekommenderas som inspiration till arkitekter och trädgårdsmänniskor, antroposofer och filosofer.

Martin Giertz är historiker och författare. 

Louis De Geer (1587 1652) är en betydelsefull person i svensk historia. Han var nederländare och handelsman i stor skala och kom att spela en viktig roll under Gustav II Adolfs tid och krig, men också efter kungens död i Tyskland. 

Louis De Geer var leverantör till konungariket Sverige men också förmedlare och vidareexportör av svenskt järn och koppar. Han byggde delvis upp en svensk krigsflotta. Han anlade även en rad gruvor i Sverige och anläggningar för förädling av järn och koppar, liksom textilfabriker. Han är känd som den person som lät uppföra det ståtliga palatset på Götgatsbacken i Stockholm, som än idag står där som en praktbyggnad för Nederländska ambassaden. 

Han blev svensk medborgare och medlem av Riddarhuset. I april 1627 stod Louis De Geer på Slottsbacken i huvudstaden som nybliven svensk med kungens brev i handen. Jag och landet , skrev kungen, behöver sådana som Louis, som förstår sig på ekonomi .

Detta är berättelsen om en ovanligt skicklig affärsman i vid bemärkelse. Läsaren får insyn i hur en dåtida ekonomi med europeisk prägel kunde te sig. Vilken roll familjen och släkten spelade, hur handeln med vapen gick till, vilka jättelika transaktioner som genomfördes mellan stater och enskilda, mäktiga entreprenörer etc. Boken är illustrerad. 

Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner via dejtingappar. Fenomenet är världsomspännande. År 2021 hade Tinder, en av de mest populära dejtingapparna globalt sett, 50 miljoner användare och 20 miljarder matchningar, varav 26 miljoner varje dag. Ändå är kunskapen om nätdejting begränsad. 

Vilka erfarenheter och upplevelser har nätdejtare av att använda apparna? Är det lättare att träffas i det digitala dejtinglandskapet än i den fysiska världen? Eller förloras tvärtom något av den intimitet som kan uppstå i möten utanför dejtingapparna, då kroppsspråk, ögonkontakt och undertexter lättare kan uppfattas? Möjligen anas en trend då nätdejtare börjar tröttna på det stora utbudet av potentiella partners och känslan av utbytbarhet, och istället suktar efter äkthet och långsam dejting. 

Ett är emellertid säkert längtan efter intimitet och relationer är evig. 

Om författaren 

Charlotta Löfgren arbetar som professor i hälsa och samhälle, inriktning sexologi vid Malmö universitet. Hennes bakgrund är som socionom och auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Lotta Löfgren medverkar som sakkunnig och koordinator i organisationer såsom Världshälsoorganisationen WHO, World Association för Sexual Health och European Sexual Medicine Network. Hon mottog RFSU-priset 2003.