Irene Publishing – förlag

Den ryska autokratins uppgång och fall: Människor, händelser, konflikter och reformer från medeltiden till revolutionen 1917 är en historiesociologisk analys av hur en liten handelsplats vid en krök av Moskvafloden under ett antal århundraden växer fram och blir ett av världshistoriens största rike. Mot bak-grund av landets geografiska och klimatmässiga förutsättningar berättas i början av boken hur östslaviska furstar strider mot varandra och mot andra folkslag. När det stora mongolriket erövrat detta östslaviska riket börjar fursterna där bygga upp ett nytt rike som kallas Moskvaryssland och som senare blir det moderna Ryssland.

I boken presenteras många av de människor som under seklens gång har skapat detta rike och de viktigaste händelser under vilket det har skett. Utvecklingen har både lett fram till en mängd konflikter, såväl inom riket som mellan riket och närliggande makter. Slutligen diskuteras reformer som under åren genomförts för att komma till rätta med brister och misstag som uppkommit i rikets utveckling. Slutligen analyseras hinder som funnits för att dessa reformer skulle kunna genomföras.

Boken presenterar ett antal ryska tsarer som Ivan den förskräcklige, Peter den store och Katarina den stora, men också viktiga reformatörer som Michail Speranskij, Sergej Witte och Piotr Stolypin liksom upprorsmän som Stenka Razin och Jemeljan Pugatjov. Flera av de krig som Ryssland deltar i, som Napoleonkrigen, Krimkriget, kriget mot Japan och första världskriget, får stort utrymme.  Dessutom görs genomgående översiktliga sammanfattningar om de problem och lösningar som landets ledning har mött i sin verksamhet. 

Berättelsens viktigaste budskap är att Rysslands utveckling på intet sätt har varit eller är förutbestämd utifrån några slags medfödda kvaliteter hos vare sig befolkningen, inom den ryska politiken eller kulturen.  I likhet med utvecklingen i varje land har den ryska historien skapats i en dialektik mellan människornas handlingar och de institutioner som dessa handlingar bygger upp och som i sin tur blir det sociala fält vari de efterkommande människor har att agera.

Under första världskriget deklarerade sig Sverige officiellt som neuralt. Neutraliteten innebar, precis som under andra världskriget, att landet kom att hysa agenter och spioner från samtliga inblandade parter i kriget. Göteborg med sin gynnsamma position för sjöfarten blev en viktig plats för de olika ländernas handelsflottor, vilket bidrog till att Göteborg kom att bli en spioncentral för hela Norden. Information om handelstrafiken var av stort intresse.  För att hålla folkhushållningen igång riskerade tusentals sjömän sina liv när de mönstrade på de handelsfartyg som gick mellan Sverige och England. Största faran var minor och tyska torpeder. Av det skälet gick 280 svenska fartyg med 684 sjömän ombord till botten. Därtill kommer 434 svenska sjömän på de utländska fartyg som sänktes. Omkring en femtedel av dessa närmare 1200 sjömän kom från Göteborg, många av dem var unga. Även åren efter kriget sänktes ett flertal fartyg på grund av kvarvarande minor.  Bokens rika bildmaterial och författarens intervjuer gör att läsaren kommer nära de personer som på olika sätt var delaktiga i den dramatiska sjöfarten under kriget, såväl de som befann sig på fartygen som de anhöriga som satt med sin oro hemma i Göteborg. Hansson har lyckats levandegöra en bristfälligt belyst del av den svenska historien.

Sjöfolket – nu som då - hamnar bokstavligen mitt i världskonflikterna, på grund av sitt yrke. Lars Hansson har skrivit en lättläst och angelägen bok som synliggör människorna, både sjöfolket samt deras anhöriga under de båda världskrigen. Kombinationen av berättelser, fotografier och dokument gör att man kommer dramatiska öden in på livet. Han sätter även in det i ett sammanhang. Vi får förståelse för hur hamnarbetarna var beroende av sjöfarten för sin inkomst och hur utsvältningskriget mellan Storbritannien och Tyskland fick konsekvenser även för Sverige. Hur man vägde sjöfolkets säkerhet kontra folkförsörjningen. Skillnaden på hur Sverige hanterade spioner och oliktänkande gentemot de krigförande länderna. Även Sjömanskyrkornas sociala arbete bland sjöfolket och deras anhöriga är inkluderat. Det är en spännande bok som tydliggör både sjöfolkets utsatthet och mod.

Svensk flyktingpolitik genomgick stora förändringar under andra världskriget. Under de första krigsåren var hållningen starkt restriktiv. Följden blev ett stort antal avslag på asylansökningar, främst från judar, men även från norska motståndsmän och tyska desertörer. Från och med 1942 upphörde avvisningarna och flyktingpolitiken kom nu att handla om hur flyktingar skulle omhändertas, samtidigt som Sverige tog initiativ till en rad räddningsaktioner.

I denna bok sammanflätas enskilda människoöden med de storpolitiska skeendena. Flyktingberättelserna från Finland handlar om en brokig skara människor, alltifrån finska desertörer som deltagit i angreppskriget mot Sovjetunionen 1941 till finska SS-frivilliga, finska kommendanter för koncentrationsläger i Östkarelen och sovjetmedborgare, som anslutit sig till den finska armén. När det gäller Nordnorge handlar det främst om människor på flykt undan den retirerande tyska arméns systematiska förstörelse av bebyggelse och försörjningsmöjligheter. Det är inga överord att säga, att detta är en forskarbragd, som på en flyhänt skriven prosa ger ny kunskap om svensk flyktingpolitik under ett mörkt kapitel i Europas historia.

Att förklara och förstå relationen mellan samhälle och individ är en av samhällsvetenskapens mest centrala uppgifter. Är individen styrd av de samhälleliga förhållanden som råder eller är det individen som styr sina egna livsvillkor? De flesta skulle förmodligen svara att detta i grunden är en fråga om ömsesidig pâverkan. Hur denna ömsesidiga påverkan mer konkret ser ut och fungerar är emellertid en komplicerad fråga. Den här boken är en introduktion till den kritiska realismens ontologiska, kunskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på detta.

I KRITISK REALISM - om social struktur och mänskligt handlande visas hur den sociala världen kan förstås, förklaras och undersökas utifrån ett kritiskt realistiskt perspektiv och hur detta perspektiv kan omsättas i konkret forskning.

Boken inleds med ett förord av professor Berth Danermark och avslutas med en text av professor Margaret S. Archer, som är av central internationell betydelse för utvecklingen av tänkandet inom den kritiska realismen.

Rallies, strikes, boycotts, sit-ins - these and other methods of nonviolent action can be used to bring down dictators. Nonviolence Unbound shows how insights into what makes nonviolent action effective can be applied to four completely different arenas: defending against verbal abuse, responding to online defamatory pictures, and engaging in the struggles over euthanasia and vaccation. This investigation shows how to analyse options for opposing injustice.

The author Brian Martin is professor of social sciences at the University of Wollongong, Australia. He is the author of numerous books and articles on nonviolence, dissent, scientific controversies, democracy and other topics.

Andrew Rigby has done a great service in writing one of the most comprehensive and well-researched studies on the first Palestinian Intifada available. The author is frank in acknowledging both the failures and contradictions of the struggle as well as recognizing the transformative power of massive noncooperation in asserting the right of an oppressed people. By analyzing what succeeded, what failed, and why, this is a must-read for both those interested in Israel/Palestine as well as those who desire a fuller understanding of the power of unarmed civil resistance and the forces used against it.

Stephen ZunesProfessor of Politics & Coordinator of Middle Eastern Studies University of San Francisco