Medströms Bokförlag – förlag

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.

Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?

Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?

Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

Öststaternas kontraspionage under kalla kriget var betydligt mer sofistikerat än vad många i väst trodde. Det byggde på avancerad teknologi, men även på skicklighet och djärvhet värdig en spionroman.

Polen intog jämte Sovjetunionen en särställning. Den allra hemligaste delen av det polska kontraspionaget, Avdelning IX, rymde eliten av agenterna. Utan att lämna minsta spår tog de sig nattetid in på Sveriges och andra västländers ambassader, forcerade kassaskåp och manipulerade kryptomaskiner. Deras verksamhet har varit helt okänd i väst - fram till nu!

Boken bygger på helt unika intervjuer med officerare från Avdelning IX . De berättar om samarbetet med KGB och om den topphemliga verksamhet de bedrev fram till 1990. Deras arbetsmetoder var livsfarliga - de utsattes för extrema doser radioaktiv strålning. Den svenska ambassaden återkommer gång på gång, fruktad för sina svensktillverkade lås från FAS och Rosengrens.

Boken är översatt och kommenterad av diplomaten Mats Staffansson, som behärskar både ryska och polska. Han var under många år verksam i Sovjetunionen/Ryssland och i Polen, bland annat som ambassadör i Warszawa. Boken är ytterst spännande läsning, men kan förhoppningsvis också fungera som en varningsklocka för alla som arbetar med känslig information.

Den polske författaren Tomasz Awlasewicz, född 1989 och bosatt i Warszawa, är expert på underrättelsetjänst. Han har särskilt intresserat sig för kontraspionage och de polska specialtjänsterna, framför allt under kalla kriget. Han har bland annat forskat kring den speciella rivaliteten mellan amerikanska CIA och det polska kontraspionaget. Utöver att studera bevarade dokument intervjuar han personer som var inblandade i händelserna. Den polska utgåvan är utgiven på bokförlaget Agora, som är knutet till den oberoende, frihetliga tidningen Gazeta Wyborcza.

Mats Staffansson (född 1952) har översatt boken från polska samt skrivit en utförlig inledning, en bilaga och kommentarer till texten. Mats Staffansson är slavist och har arbetat på Utrikesdepartementet åren 1981 2019, främst i Polen, Sovjetunionen/Ryssland, Baltikum och på Balkan. Han har varit Sveriges ambassadör i Belgrad, Warszawa, Riga, Skopje, Pristina och Tirana och 2005-2008 chef för UD:s Östavdelning (Enheten för Östeuropa och Centralasien).

Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?

- Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?

- Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?

- Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?

- Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?

- Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?

- Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?

- Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?

Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.

Sverige har alltid varit en sjöfartsnation. Skepp och båtar utgör en viktig del av vårt kulturella arv. Sjöfartens historia är central för förståelsen av Sveriges historia.

I landet finns ett rikt bestånd av kulturhistoriskt värdefulla skepp och båtar – de allra flesta i privat ägo. För att bevara deras kulturhistoriska värden krävs att underhåll och renoveringar utförs med traditionella material och metoder, anpassade till varje fartygs konstruktion och historia.

Den som ansvarar för skötsel och bevarande av ett äldre fartyg behöver känna till hur arbetet kan genomföras på ett sätt som tar tillvara och respekterar fartygets kulturhistoriska världen. En samlad och lättillgänglig vägledning på detta område har hittills saknats, en lucka som denna bok avser att fylla.

Boken vänder sig även till en intresserad allmänhet. Båtar och sjöliv hör till svenskarnas största fritidsintressen, och det maritima kulturarvet engagerar långt fler än dem som själva äger ett historiskt fartyg.

Lars Amréus, överintendent

Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria

En guide till det svenska försvaret under kalla kriget, det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället. Hur såg den svenska krigsplanläggningen egentligen ut? Hur skulle mobiliseringen av uppemot en miljon soldater ha fungerat? Hur bedömde Sverige hoten? Och vad hade hänt om kriget verkligen kommit?

Boken är en sammanfattning av ett tjugoårigt forskningsprojekt om Försvaret och det kalla kriget (FoKK), initierat av Försvarshögskolan, Krigsvetenskapsakademien och Örlogsmannasällskapet. Projektet inleddes efter försvarsbeslutet år 2000, vilket innebar en nedläggning av det stora svenska invasionsförsvaret från det kalla kriget. I det läget framstod det som mycket angeläget att dokumentera och utforska det största försvar Sverige någonsin haft. Projektet avsågs täcka det militära försvaret över hela dess bredd: säkerhetspolitisk grund, strategisk inriktning, operativ verksamhet, taktik och organisation, försvarspolitik och försvarsindustri.

Mer än femtio böcker har producerats och givits ut inom FoKK-projektet. För att denna kunskapsmassa ska bli lättare tillgänglig för framtida forskare och andra brukare avslutas nu projektet med denna sammanfattande volym som en vägledning till de olika böckerna i serien. Författarna är ledande forskare och militärer med egen erfarenhet av det svenska försvaret under kalla kriget. Deras erfarenheter och kunskaper är värdefulla för Sverige och landets nya roll i Nato.

Anders Åslund blev något så märkligt som ekonomisk rådgivare till den ryska regeringen när Sovjetunionen föll samman 1991. Landet tänktes då gå från kommunistisk planekonomi till västlig marknadsekonomi. Men det var svårt. Ryssland blev en marknadsekonomi men ingen demokrati eller rättsstat.

Med en bakgrund som ryskspråkig från Försvarets tolkskola i Sverige och med uppdrag som diplomat vid svenska ambassaden i Moskva på 1980-talet, hade Anders Åslund en unikt bred erfarenhet av Sovjetunionen och ett utomordentligt kontaktnät bland Rysslands främsta ekonomer. Slutsatserna från de många resor Åslund gjorde i Sovjetunionen utgör kärnan i den här boken, samtidigt som hans rapporter är en fantastisk vittnesbörd om en svunnen tid.

Huvuddelen består av de skrivelser som Åslund skickade till Utrikesdepartementet i Stockholm. De påverkade i hög grad den svenska bedömningen av utvecklingen i Sovjetunionen.

Som ung svensk diplomat tillhörde Anders Åslund dem som verkligen såg Sovjetunionen och alla dess brutala misslyckanden från insidan. Som ekonom fick han mer rätt än CIA i sina bedömningar av den sovjetiska ekonomin. Hans nära observationer av verkligheten i landet ledde till att KGB såg till att få honom att lämna. Carl Bildt

Sverige hade under kalla kriget ett speciellt läge. Sovjetunionen låg bara 15 mil bort, på andra sidan Östersjön. Vad som ägde rum där gick utmärkt att avlyssna från Sverige. Sverige skaffade sig unika kunskaper.

Under svenska militära övningar tänktes Sovjetunionen anfalla över Torne älv, över havet i en kustinvasion och med omfattande luftlandsättningsförband. Hur mycket av detta var egentligen realistiskt? FRA gjorde egna bedömningar utifrån spaningsresultaten, särskilt mot slutet av det kalla kriget. Hur såg den sovjetiska krigsplaneringen egentligen ut? Vad övade egentligen de sovjetiska förbanden? Och vad övade de inte? Vilken verklig förmåga hade Sovjetunionen?

Jan-Olof Grahn har varit chef för FRA:s militärt inriktade verksamhet i slutet av kalla kriget och även åren därefter. Han är något av en nestor inom svensk signalspaning och underrättelsetjänst. Med egna unika inblickar skildrar han signalspaningens och kalla krigets historia.

För första gången, en utförlig presentation av de samlade svenska luftstridskrafterna under det kalla kriget. Hur skulle egentligen det svenska flygvapnet ha fungerat tillsammans med luftvärnet och andra delar av försvaret? Och hur stod vi oss egentligen i förhållande till omvärlden?

Sverige drev med envishet en svensk linje. Man gjorde en unik satsning på egna flygplan med förmåga att starta och landa på korta banor och spred ut flygbaserna över hela Sverige. Tilltron till värnpliktig personal var hög.

Alltmedan Sovjetunionen rustade, inte minst på Kolahalvön, påverkades de svenska luftstridskrafterna på flera avgörande sätt.

Jan Leijonhielm är en nestor inom den svenska underrättelsevärlden, specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Han befann sig i händelsernas centrum under en stor del av kalla kriget och även åren därefter.

Han var tidigt verksam vid det omtalade IB, som avslöjades av Jan Guillou och Peter Bratt 1973. IB var en hemlig underrättelseorganisation underställd Försvarsstaben. I den här boken skildrar Jan Leijonhielm den så kallade IB-affären inifrån, men även IB:s verksamhet i stort.

Leijonhielm ledde sedan en verksamhet som gick ut på att analysera det sovjetiska samhällets ekonomiska resurser och bakvägen komma fram till landets potential. Verksamheten Öst Ekonomiska Byrån skedde i samarbete med det svenska näringslivet och Försvarsmakten. Som mångårig projektledare på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ledde han slutligen den Rysslandsforskning som idag framstår som en av de viktigaste kunskapskällorna i Sverige.

Jan Leijonhielm har framför allt unika erfarenheter av att hantera agenter, informatörer och avhoppare - det som bland underrättelsefolk kallas HUMINT, Human Intelligence. Hur vet man om någon talar sanning? Eller om det istället rör sig om en infiltratör? Varför missar vi varningssignaler?

Jan Leijonhielm (född 1944) har studerat ryska i militär regi och därefter utbildat sig i bland annat sovjetologi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam vid MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, liksom vid IB, den hemliga Informationsbyrån. Han har även varit chef för Öst Ekonomiska Byrån och senare institutionschef och projektledare för Rysslandstudierna vid FOI samt vid CATS, ett underrättelseanalysprojekt vid Försvarshögskolan.

Boken bygger i hög grad på författarens egna erfarenheter samt på möten och intervjuer med ledande svenska och internationella politiker, underrättelsechefer och forskare, såväl i väst som i öst.

Om boken:

Carl Bildt: "Efter decennier av tystnad finns det nu mycket Jan Leijonhielm kan och vill berätta. Underrättelsetjänst är viktigt för Sveriges säkerhet. Och det är viktigt att dessa dolda tjänsters historia nu skrivs. En fascinerande läsning."

Gudrun Persson, docent och forskningsledare vid FOI: "Långt från fantasins spionromaner blottlägger Jan Leijonhielm i sin bok tidigare okända delar av svensk underrättelsetjänst. Med underfundighet och pregnans avslöjar han hur det egentligen är, och det är berikande läsning för äldre och inte minst kommande generationer."

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys: "Jan Leijonhielms bok ger en unik inblick i de mest mytomspunna men samtidigt minst kända delarna av det svenska underrättelsesamhället."

Kent Zetterberg, professor vid Försvarshögskolan: "Den svenska bevakningen av Sovjetunionen och Ryssland under epoken från 1960-talet fram till idag ges i mina ögon en närmast oöverträffad beskrivning och analys av en av våra stora experter på området."

En höstkväll 2014 rullade en svart bil med tonade rutor in framför Karlbergs slott. Den nytillträdde försvarsministern fick bud om att en främmande ubåt befann sig i Stockholms skärgård. Kort därpå inledde marinen en ubåtsjakt kallad underrättelseoperation Örnen. Vem var det egentligen som testade vem?

Peter Hultqvist var Sveriges försvarsminister under en period av stora omvälvningar i Europa och världen. Ryssland inledde ett storskaligt krig mot Ukraina, vilket krävde en total förändring av svensk försvarsmakt. Tanken att Sverige försvaras bäst i internationella insatser skrotades. Bygget av det nationella försvaret ställdes i centrum.

Boken berättar från insidan om hur det gick till när Sverige gick med i Nato. Den skildrar maktens korridorer och sammanträdesrum. Den ger även inblickar i villkoren för den svenska försvarsindustrin och hur komplicerade de internationella samarbetena egentligen är.

Whiskey on the rocks ... Vad vet vi egentligen om den sovjetiska ubåt som gick på grund i Karlskrona skärgård hösten 1981? Minnen och berättelser har fått växa under decennier och så småningom utvecklats till nutida myter. Kan vi med säkerhet säga något om ubåtens uppdrag? Ja, det kan vi, baserat på material som fram till nu har varit hemligstämplat.

Försvarsmakten har nyligen hävt sekretessen på ett betydande material rörande U 137. Michael Fredholm har dessutom gått igenom alla relevanta sovjetiska doktriner och dokument, främst med avseende på operationer i Östersjön. Fram träder en helt ny bild av händelseförloppet vid incidenten med U 137!

Boken är skriven av en verklig veteran inom svensk underrättelsetjänst. Michael Fredholm är utbildad i militär ryska och har en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten.

Den medeltida kyrkan i Dädesjö i Småland hör till Sveriges allra främsta kulturminnen, berömd också utanför landets gränser för det välbevarade trätaket och dess unika målningar från slutet av 1200-talet.

Att kyrkan överlevt är i sig ett mirakel. Efter en lång törnrosasömn som magasin återupptäcktes den 1905. Året därpå friköptes den med hjälp av statliga medel och ställdes under Kungl. Vitterhetsakademiens vård. Hundra år senare övertog Statens fastighetsverk ansvaret för kyrkan, som nu är statligt byggnadsminne.

Konsthistorikern Marian Ullén presenterar här kyrkans fascinerande bildskatt och följer målningarnas tillkomst tillbaka till de furstliga beställarna och målaren, mäster Sigmund, som signerade sitt verk med runor.

Bildvärlden ger oss en inblick i tidens föreställningar om den ständigt pågående kampen mellan de onda och goda makterna om människans själ och om vördnaden om Jungfru Maria och helgonen. Men mäster Sigmunds bilder ger också en unik inblick i flera av tidens folkliga legender och seder, där inte minst skildringen av legenden Staffan Stalledräng gjort takmålningarna kända.

Armenierna har genom historien oftast levt i diaspora, utan ett eget land. Samtidigt har de haft centrala roller i hela det östra Medelhavsområdet, inom handel och som diplomater, inte minst betydelsefulla för kontakterna med Europa.

Boken handlar om den värld där Europa gränsar till Asien. Den har i vissa tider känts nära, i andra mera avlägsen. Vikingarna besökte armeniernas områden. Historiker under stormaktstiden försökte hitta svenskarnas ursprung i Kaukasus. Armenier kom till Sverige när Sidenvägen från Persien drogs till Östersjön på 1600-talet.

Ett antal personliga möten bjuder på djupare inblickar. Vi träffar mannen som skrev ett gigantiskt verk om det Osmanska riket, författat i Konstantinopel och tillägnat Gustav III. Vi lär känna den armenier som blev Karl XV:s gunstling. Runt sekelskiftet 1900 reste många svenska turister till Orienten, till Egypten och till Konstantinopel. Där blev svenskar också vittnen till förföljelser av armenier. Denna bok sträcker sig fram till år 1912. Armeniernas senare öde är väl känt.

Författaren Ann Grönhammar har länge varit verksam vid Livrustkammaren i Stockholm.

Nylands brigad firar sitt 400-årsjubileum 2026. Historien går till­­­baka till Nylands regemente, som bildades efter att Gustav II Adolf den 16 februari 1626 gav order om att åtta landskaps­regementen skulle sättas upp i Finland. Här presenteras de historiska regemen­ten och bataljoner som genom seklerna har föregått dagens brigad.

Under de senaste 400 åren har Nylands brigad och dess föregångare tjänstgjort under tre epoker, först som en del av den svenska armén, därefter under den ryska perioden 1809–1917 som en del av det finska stor­furstendömets krigsmakt och sedan 1918 som ett finländskt militärt förband, såväl i fred som i krig. Gemensamt för dessa tre epoker är att förbanden har varit svenskspråkiga.

Särskilt fokus i boken ligger på de senaste decenniernas om­välvningar, efter att Nylands brigad blev en del av marinen 1998, och på de nya internationella samarbetsformer som utvecklats inte minst med Sverige och som fått nya dimensioner efter att Finland gick med i Nato 2023.

Andra världskriget innebar ett genombrott för signalspaningen, främst för de krigförande länderna men också för Sverige. Komplicerade koder och sinnrika kryptomaskiner konstruerades och forcerades.

Sverige kunde mäta sig med stormakterna. Den svenska signalspaningen gav ett nödvändigt underlag för neutralitetspolitiken och balansgången gentemot Nazityskland. Den militära aktiviteten runt Sveriges gränser följdes i detalj.

De svenska signalspanarna var en brokig skara med olika begåvningar och specialiteter. Experter på radioteknik och matematik samsades med språkvetare och astronomer. Den organisation som byggdes upp under kriget, FRA, kom att få en central roll under det följande kalla kriget.

Författaren Jan-Olof Grahn har själv arbetat inom flera av de discipliner som skapades under kriget, om än många år senare. Han kom att leda den militärt inriktade verksamheten vid FRA under slutet av kalla kriget och tiden därefter. Han är något av en nestor inom svensk signalspaning och underrättelsetjänst. Med egna unika inblickar skildrar han signalspaningens historia och tongivande personers insatser.

Armén har spelat en helt central roll i Sveriges historia, för den svenska kulturen, för samhället i stort och för en liten nations möjligheter att hävda sig på en stor arena.

En svensk armé har i någon mening alltid funnits. Ett militärt försvar har varit en nödvändighet genom hela historien. Men det var kung Gustav Vasa som på 1500-talet samlade och organiserade armén som en del av den svenska centralmakten, i ett rike med ambitioner.

Utvecklingen var typisk för hela Europa, när nationalstater konsoliderades och konkurrensen om världshandeln tilltog. Sverige blev nu en av Nordeuropas starkare militärmakter. Under loppet av 1600-talet fick Sverige rent av rollen som en regional stormakt genom arméns framgångar på kontinenten.

När Europas arméer efter franska revolutionen och under Napoleonkrigen, kring sekelskiftet 1800, närmast tiodubblade sina numerärer fick Sverige söka sig en ny roll. Sverige stod från och med nu vid sidan av både små och stora krig i Europa. Först med det kalla kriget i modern tid blev Sverige åter något av en regional stormakt.

Detta är den svenska arméns historia.

Säpo inifrån är en berättelse från den svenska säkerhetstjänstens slutna värld. Det är den spännande historien om kontraspionage, dubbelagenter och jakten på terrorister. Boken börjar märkesåret 1968 och sträcker sig genom det kalla kriget nästan fram till vår egen tid.

Hur gick det egentligen till när sovjetiska spioner avslöjades och tjeckiska agenter fördes bakom ljuset av den svenska säkerhetstjänsten? Eller när den västtyske terroristen Norbert Kröcher greps på Södermalm i Stockholm?

Säpo inifrån handlar om vardagen för de anonyma agenterna i rikets hemliga tjänst, om uppståndelsen kring chefer som Hans Holmér och P-G Näss, och om maktkamp och starka lojaliteter. Boken går i detalj igenom spionutredningarna kring Bertil Ströberg, Hans Melin och Stig Bergling, den senare själv verksam vid Säpo!

I denna unika nutidshistoria berättar tio Säpoveteraner för första gången öppet om sin hemliga verksamhet.

Erik Josephson var ett känt namn under den svenska judiska guldålder som inföll vid förra sekelskiftet. Men han hamnade i otakt med tiden, när nationalromantiken bröt in under 1910-talet. Dessutom var Erik Josephson jämfört med de idag största namnen i arkitekturhistorien mer lyhörd för beställarens behov och ambitioner - till och med när det resulterade i ett Loire-slott vid Stureplan i Stockholm.

Många storslagna byggnader har Erik Josephson som upphovsman. Han ritade det slottsliknande Grand Hôtel Saltsjöbaden liksom det första riktiga varuhuset i Stockholm - NK vid Stureplan - efter förebilder från det judiska Paris och Berlin. För det framväxande moderna bankväsendet ritade han både huvudkontoren, som Handelsbankens vid Kungsträdgården, och bankirernas exklusiva privatbostäder i Saltsjöbaden och Djursholm. Beställarna fanns alla inom den judiska kretsen i Stockholm.

Som en viktig del av det svenska moderniseringsprojektet ritade han dessutom flertalet av landets regementen, i princip hela staden Boden, och även de stora kraftverken i Norrland och Västsverige, både i Porjus och Trollhättan.

Författaren Johan Schück är journalist, mångårig ekonomisk kommentator i Dagens Nyheter.

Gustav III:s krig mot Ryssland utkämpades under tre sommarhalvår med början 1788. Det var sista gången Sverige på egen hand framgångsrikt förde krig mot en europeisk stormakt. Berömda är de svenska segrarna vid Valkeala och Svensksund 1790. 

Hela Sverige var engagerat, men kriget utkämpades på finsk mark. På slagfältet stred man på linje med gevär och fällda bajonetter. Samtidigt utkämpade Arméns flotta de största sjöslag som någonsin ägt rum på Östersjön, med innovativa fartygstyper som byggts industriellt vid varvet i Karlskrona. Gustav III:s ryska krig rymde även svenska false flag-operationer och ett högt politiskt spel.

Gustav III:s armé presenteras här i sin helhet med fokus på uniformer och vapen, kungliga såväl som manskapets.

Den svenska stormaktstiden och dess människor känner vi kanske främst genom alla fantastiska porträtt. De är påfallande ofta utförda av David Klöcker Ehrenstrahl, tidens främste målare i Sverige.

De personer som Ehrenstrahl avbildade var kungar, drottningar, fältmarskalkar och andra framstående svenskar, men han porträtterade även kungliga hästar och rent av en ovanligt stor melon.

Porträtten innehåller budskap som kan vara svåra att uppfatta och förstå för en nutida betraktare men som var självklara för Ehrenstrahl och hans samtida. Boken fäster uppmärksamheten på dessa dolda koder och ger ledtrådar till hur de kan tolkas.

När modellen exempelvis avbildas i en antik romersk rustning eller till och med som en antik gud eller gudinna, vilket blev populärt under 1600-talet, är porträttet egentligen ett slags rollspel. Sådana porträtt var en av Ehrenstrahls specialiteter.

Ehrenstrahl skapade under sin mångåriga verksamhet en rikt facetterad bild av stormaktstidens samhälle med hjälp av en ateljé som sysselsatte även hans familj.