Nätverkstan – förlag

Nätverkstan startades för snart tjugo år sedan av ett antal kulturtidskrifter i Göteborg. När idén föddes handlade det om hur tidskrifterna på bästa sätt skulle kunna ta den nya digitala tekniken i bruk. Idag har den tekniska utvecklingen rusat vidare men de grundläggande frågorna består. I denna volym har två aktuella studier av kulturtidskrifternas villkor sammanställts. Den ena är en utredning som lett fram till att ett särskilt essästöd inrättats i Västra Götalandsregionen. Den andra studien handlar om just kulturtidskrifterna och digitaliseringen.

\\\"Löfgrens gedigna rapport borde bli obligatorisk läsning för landets alla kulturpolitiker. Ja, för var och en som undrar vad vitsen med samtidskonst och dess institutioner egentligen är.\\\" - Carolina Söderholm, Sydsvenskan \\\"Varför finns det konst? Och varför är den nödvändig för samhället? Denna essä av Mikael Löfgren kartlägger villkoren för svenska konsthallar inriktade på samtidskonst. Han undersöker deras arbetssätt, finansiering och publik. Samtidskonsthallens del av svensk kulturpolitik må vara liten, dess omedelbara ekonomiska betydelse försumbar, dess tillvaro undanskymd för flertalet. Men granskar man saken närmare framträder konsthallarnas roll som spanare efter alternativa samhällen, laboratorier för nya sätt att leva och sambandscentraler mellan de lokala krafter och globala makter som påverkar hur vi bor, arbetar, känner och lever. Som essän visar kan även små institutioner ha väldig betydelse. Den verksamhet konsthallarna står för tillför samhället med alla dess medborgare något som är lika livsnödvändigt som omätligt och omätbart, nämligen en förmåga att se sig själva och reflektera över sina platser i helheten. I förlängningen bidrar de till att bemyndiga medborgaren och vidmakthålla demokratin.\\\" - Ur Stefan Jonssons förord

Under fem år pågick i den lilla kommunen Gullspång, på gränsen mellan Västergötland och Värmland, något av ett kulturpolitiskt experiment. Huvudperson och motor i detta drama var konstnären Staffan Hjalmarsson. Snart vidtog en energiutveckling som blev känd i det kulturpolitiska Sverige som ”Gullspångsmodellen”. Vad är då detta för slags bok? En utvärdering av vad som händer om kulturpolitikens stolta målsättningar faktiskt tas på allvar? En berättelse om kulturpolitisk bärsärka­ gång? En pikaresk om en konstnär som bestämmer sig för att bli kommunal tjänsteman? En bekännelseskrift? En landsbygdsskildring? Ett lärostycke för alla som på något sätt kommer i kontakt med kulturpolitiken? Sannolikt är den lite av allt detta. (Ur David Karlssons förord)

Den här boken vänder sig till alla som jobbar eller vill jobba med konst och kultur. Den består av två slags texter som varvas med varandra. Dels intervjuer med tio erfarna kulturledare runt om i världen - verksamma i olika länder, i olika slags organisationer, inom olika konstarter och kulturformer - som berättar om liv och yrkeserfarenheter, motgångar och framgångar, dilemman och lösningar. Dels artiklar och essäer med ambitionen att ge perspektiv på några av de farvatten som dagens och morgondagens kulturledare har att navigera i: projektifieringen av samhället, balansen mellan bidrag och egenintäkt, hur argumentera för värdet i det man gör, hur hantera stress och konflikt, och utmaningarna från intersektionalitet, interkultur och digital domän. Teori och praktik blandas med och belyser varandra. Texterna utgör inspirerande exempel och tankeväckande perspektiv för läsaren att pröva mot sin egen erfarenhet.

Vilken roll spelar kulturpolitik när det påstås råda kulturkrig? Kulturpolitik är ett sedan länge etablerat politikområde. Hur väl rustat är det inför dagens utmaningar? Det här är en lathund, en handbok, för dig som vill veta mer. Den består av fyra delar som kan läsas i vilken ordning som helst. I en första del besvaras vanliga frågor om kulturpolitik. Varje fråga får först ett kortfattat svar (för den som är otålig) och sedan ett lite längre (för den som är vetgirig). I den andra delen ger artiklar fördjupad kunskap om centrala begrepp och företeelser inom kulturpolitiken som ofta dyker upp i den offentliga debatten. Den tredje delen består av porträtt av personer som bidragit med viktiga insatser på kulturens och kulturpolitikens områden, i vårt land och annorstädes. Tillsammans utgör de en berättelse om hur demokratisk kulturpolitik blir till – och sätts ifråga. Den fjärde delen skärskådar några kulturpolitiska dilemman med anledning av aktuella debatter kring principen om armlängds avstånd, kulturkanon och kulturkrig.

Ord&Bild 3-4 2019 handlar om brev. Om brev som frågor och svar, som litteratur och förtvivlad bön. Om brev som kommer bort och brev som kommer fram, om brev som kärlek och om brev som fördömd form. Läs den redaktionella inledningen här, och du får en glimt ner i ett sprängfyllt kuvert. OSA.

Historia är inte en fast och förutbestämd berättelse. Historia skapas, omskapas, gestaltas och används medvetet och omedvetet överallt i samhället. Det sker i litteraturen, i skolböcker, genom film och konst och i politiken. Det sker inte minst på våra museer. I november 2016 invigdes ”History Unfolds – samtidskonst möter historia” på Historiska museet i Stockholm. Utställningen kom till under två turbulenta år med flyktingströmmar, terrordåd och förändrad migrationspolitik. Utställningen invigdes samtidigt som en statlig museiutredning pågick, mitt under en hätsk museidebatt och strax efter det att Donald Trump valts till president i USA. Tio internationellt väletablerade konstnärer ställde ut och gav perspektiv både på museets 150-åriga historia och på dagsaktuella frågor. Curator för utställningen var Helene Larsson Pousette. Under arbetet med utställningen skrev Helene Larsson Pousette dagbok. Dessa anteckningar varvas i denna bok med reflekterande texter från i dag. Att veckla ut historien undersöker hur rådande normer påverkar våra tolkningar av det förflutna. Boken dokumenterar även en curatoriell process på ett kulturhistoriskt museum, där personliga erfarenheter och drivkrafter påverkar slutresultatet. Helene Larsson Pousette är metodutvecklare och curator som förenar kulturarv, forskning och samtida konst. Hon har ett förflutet som producent på Riksutställningar, Historiska museet och Riksantikvarieämbetet, och som kulturråd vid Sveriges ambassad i Serbien. 2018 var hon med och grundade och utvecklade Stockholms Kvinnohistoriska, och sedan 2020 är hon kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington DC.

Kulturella och kreativa näringar är inget nytt fenomen, de har åtföljt mänskligheten så länge konst skapats. Entreprenörskap är lika mycket en social aktivitet som en ekonomisk. Kommer- sialismen har en konstnärlig uppgift. Arbete i projektform kan vara nydanande, men utan en konstnärlig drivkraft riskerar kulturprojekt att bli själlösa och destruktiva. Utbildningar för kulturadministratörer är ofta teknokratiska och byråkratiska. I dagens kulturpolitiska debatt är Giep Hagoort en lika ovanlig som angelägen röst. I denna bok har några av hans viktigaste texter samlats.

Nordiska Akvarellmuseet är en kulturinstitution som byggts ny från grunden. Det är också en framgångssaga som förvandlat en hel ort. I Framgångar vid vatten ger Björn Gunnarsson en reflekterande personlig historik över och analys av Nordiska Akvarellmuseets första årtionde. Björn Gunnarssons berättelse om detta nydanande museum i Skärhamn på Tjörn visar hur kultur kan ge nytt liv åt samhällsbygget, skapa momentum i ekonomisk, demokratisk och annan utveckling, förstärka lokal och regional stolthet och identitet i en tid präglad av snabb förändring. Allt detta med höga konstnärliga ambitioner och utan att kompromissa med konstens integritet. Exemplet Nordiska Akvarellmuseet är lärorikt och inspirerande för alla intresserade av konstens betydelse för samhällets utveckling

Något har hänt med kulturen. Konstens funktion är inte längre enbart att pryda och legitimera makten, för att i gengäld åtnjuta mecenatens beskydd. Kulturen är inte heller, som i den tidiga välfärdsstaten, meningsfull fritidssysselssättning i utbyte mot statliga subsidier. Inte heller ligger kulturens främsta ekonomiska betydelse i de kulturella och kreativa näringar, som under de senaste decennierna klättrat på de politiska dagordningarna. Enligt Pier Luigi Sacco är kulturens betydelse avsevärt mer samhällsgenomgripande än att utgöra en växande sektor i ekonomin. Kulturens betydelse i dag ligger i att den är systemövergripande, det vill säga genomsyrar det sociala och ekonomiska livet i städer och regioner. Denna bok är en introduktion till en av samtidens mest inflytelserika kulturekonomer, Pier Luigi Sacco, professor vid IULM universitetet i Milano och flitigt anlitad i kulturella omvandlingsprocesser världen över.

Konstvärlden kan beskrivas som ett ekosystem av ömsesidiga beroenden. Här pågår ömtåliga och ibland oförutsägbara processer som behöver utrymme och autonomi för att utvecklas. I den banbrytande studien Storleken spelar roll visar den brittiska ekonomen Sarah Thewall på små konstinstitutionernas centrala roll i detta system, vare sig de är självorganiserade konstnärsdrivna initiativ eller kommunala konsthallar. Med hjälp av begreppet "uppskjutet värde" visar hur mindre institutioner skapar värden som ofta underskattas, inte minst av finansiärer och anslagsgivare. Alltför grova utvärderingsmekanismer riskerar att ytterligare osynliggöra denna vitala insats. Genom att ta risker, lyfta fram nya konstnärskap och stödja produktion av nya verk, fungerar i själva verket små konstorganisationer som en inofficiell stödmekanism för större institutioner och system som helhet. Sarah Thewall är kulturekonomisk forskare, strateg och konsult baserad i London. Storleken spelar roll är skriven på uppdrag av den brittiska konstnärsgruppen Common Practice. Denna svenska utgåva ingår i Nätverkstans uppmärksammade utgivning av aktuelle kulturekonomisk och kulturpolitisk forskning.

Värmlandsoperan är ett av landets minsta och samtidigt konstnärligt mest nydanande operahus. Under senare år har man emellertid, trots starkt offentligt stöd, haft svårt att finansiera sitt konstnärliga arbete och operauppsättningarna har varit få. Hur hänger detta ihop? I \"Ringar på vattnet\" analyseras skälen till Värmlandsoperans ekonomiskt utsatta situation, jämförelser görs med andra scenkonstinstitutioner liksom med operakonstens historiska utveckling. Istället för att betrakta anslagen till operan enbart som en kostnadspost i kulturbudgeten bör, hävdar författarna, operan betraktas som en utvecklingsresurs för en hel regions kultur- och samhällsliv. Värmlandsoperans situation är typisk för många konstnärligt ambitiösa kulturinstitutioner. Analyserna i \"Ringar på vattnet\" är relevanta för kulturinstitutioner långt bortom Värmlands gränser.

\"Den svenska floran av kulturtidskrifter förmedlar inte bara kunskaper utan också en mängd av åsikter som inte sällan ter sig outhärdliga för någon eller några av de andra tidskrifternas redaktioner. Det skall vara så. Detta är vad som skiljer oss från Kina eller DDR, för att inte tala om Nordkorea.\" Så skrev författaren Lars Gustafsson i Expressen i december 2014. Det var ett av många inlägg i en av de mest intensiva kulturpolitiska strider som rasat i Sverige under senare år. Strax före jul 2014 stod de svenska kulturtidskrifternas framtid på spel. Riksdagen var på väg att utradera det stöd till kulturtidskrifter som funnits i femtio år. Opinionen mot förslaget blev massiv och i allra sista stund ändrades det. I denna volym har den dramatiska striden dokumenterats. Här finns upprop, riksdagsprotokoll och en rad artiklar om kulturtidskrifternas betydelse. Den har sammanställts på initiativ av Nätverkstan i samarbete med Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter. David Karlsson är idéhistoriker, kulturskribent och ordförande för Nätverkstan. Helena Persson är ljudkonstnär och verksam vid Nätverkstan. Siri Reuterstrand är frilansjournalist, redaktör för nättidskriften Alba. nu och ordförande för Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter. År 2015 erhöll hon utmärkelsen Pennskaftet för sina insatser för att rädda kulturtidskrifterna under tidskriftsstriden i december 2014.

I tider när det ropas allt högre om att inskränka, ja, helt avskaffa, gästfriheten och när yttrandefriheten på en gång hotas och missbrukas är det viktigare än någonsin att försvara dessa värden. Det nätverk av fristäder för förföljda författare och konstnärer som de senaste decennierna vuxit fram i Europa är ett sådant försvar. I Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet skriver konstkritikern Niels Hebert om yttrandefrihetens ställning i ett globalt perspektiv, om hoten mot konstnärer, om bakgrunden till både den svenska yttrande- och tryckfriheten samt om fristädernas historia. När Gävle år 2014 tog beslut om att bli en fristad för en förföljd konstnär uppstod diskussioner. I boken redogörs för de politiska och rättsliga turer som följde. Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet inleds med filosofen Jacques Derridas lika uppfordrande som hoppingivande uppmaning att bygga fristäder.

Narratives by Cultural Change Makers is part of The Fika Project (the fikaproject.org) which aim is to design a Continuing Professional Development (CPD) concept for cultural leadership development capable of meeting the demands of our complex and changing times. Narratives by Cultural Change Makers consists of interviews with ten prominent cultural leaders from different parts of the world. Active in different countries, in different types of organisations and with different art forms and types of culture, they tell us about life and work, education and training, professional experiences, success and setbacks, dilemmas and solutions. Accompanying this book is the newly-published Perspectives on Cultural Leadership, an anthology of research and essays. Rather than aiming to be all- encompassing, the book seeks to open up discussion by offering thought-provoking perspectives on some of the waters that cultural leaders these days are obliged to navigate. Together, these two books will hopefully serve as inspiring examples and interesting perspectives for the readers to test against their own experience.

Perspectives on Cultural Leadership is part of The Fika Project (thefikaproject.org) which aim is to develop a Continuing Professional Development (CPD) concept for international cultural leadership capable of meeting the demands of our complex and changing times. Perspectives on Cultural Leadership is an anthology of research and essays. Rather than aiming to be all- encompassing, the book seeks to open up discussion by offering thought-provoking perspectives on some of the waters that cultural leaders these days are obliged to navigate. Accompanying this book is the newly-published Narratives by Cultural Change Makers, which consists of interviews with ten prominent cultural leaders from different parts of the world. Active in different countries, in different types of organisations and with different art forms and types of culture, they tell us about life and work, education and training, professional experiences, success and setbacks, dilemmas and solutions. Together, these two books will hopefully serve as inspiring examples and interesting perspectives for the reader to test against their own experience.

Förhandsbeställ till specialpris, 149 kr + porto fram till den 1:a oktober 2017. I samband med att det blev känt att Nya Tider skulle medverka vid Bok- och biblioteksmässan 2016, därefter nekades medverkan och sedan ändå tilläts medverka, har debatten rasat om yttrandefrihet och politisk extremism. Diskussionen har förts både i traditionella och sociala medier, och kommit att omfatta demokratins grundvillkor. I enlighet med sin ambition att verka för en kritisk offentlighet har Nätverkstan dokumenterat debatten om Bokmässan och Nya Tider i boken Ska man tala med nazister?. I nyskrivna bidrag jämförs den svenska diskussionen med den kring bokmässorna i Frankfurt och Leipzig. Politiker runt om i landet intervjuas om sina erfarenheter av att ”ta debatten” med Sverigedemokraterna. Medverkar gör bl a Arundhati Roy, Lena Andersson, Johannes Anyuru, Helene Lööw, Jan Guillou, Åsa Linderborg, Göran Rosenberg, Elisabeth Åsbrink, Stefan Jonsson, Hédi Fried, Kjell Westö, Nils Funcke m fl.

Rotad i rörelse är en bok om den nomadiska konstinstitutionen Art Inside Out, men också en berättelse om mötet mellan konst, plats och människor. Institutionen bjuder in konstnärer från hela världen till tematiska residens på nya och oväntade platser i det halländska landskapet. Boken tecknar en karta över några av de konstnärliga processer och teman som Art Inside Out har arbetat med under sina första tio år, och som också är del av samtidskonstens stora frågor. Medverkande: Anja Örn & Tomas Örn, baucircus, Bronwyn Bailey-Charteris, Christine Ödlund, Cora Jongsma, Eric Andersson, Helena Holgersson & Anders Westerström, Henning Rehnström Ring, Ingela Ihrman, Jan Carleklev, Jannete Hentati, Jesper Thour, Katja Pettersson, Kerstin Bergendal, Kjell Caminha, Kristina Müntzing, Kruno Jošt, Lerin/Hystad, Marit Kapla, MASU, Moi Tran, Rebecka Katz Thor, Saadia Hussain, Sebastian Dahlqvist & Elof Hellström, Tamas Szvet, Tilda Lovell & Karin Drake, Valeria Montti Colque Redaktörer för boken är Anders Teglund, Stina Edblom och Davor Abazovic.

Under tio år har ett kulturellt och pedagogiskt experiment pågått under takåsarna i Göteborgs Frilagerhus. Mer än trehundra studenter har under åren diskuterat, rest, grälat, studerat, förälskat sig, planerat projekt och omvandlat kulturlivet. I boken tålamod, tajming, tapperhet berättas några av alla historier. Kring Kulturverkstan har det genom åren funnits många personer som har stöttat och manat till förbättringar, inspirerat och provocerat; lärare, handledare, ledamöter i ledningsgruppen, och många flera. Vi har bett några av dem att skriva om utbildningen, vad den är och har varit, och vad den kunde vara. Samt de mindre och större sammanhang som den ingår i. Dessutom har ett par deltagare ur varje årskull ombetts skriva en lite längre text om sina minnen och tankar kring utbildningen. Några har valt att uttrycka sig med bild eller en dikt. Boken innehåller dessutom en början på en matrikel över alla de studenter som genom åren har studerat på Kulturverkstan.