Svenska Vitterhetssamfundet – förlag

Antologin innehåller bidrag från forskare verksamma inom skilda editionsfilologiska fält, såsom klassisk och norrön filologi, New Philology, litteraturvetenskap, epigrafik, digital utgivning och musikvetenskap.

Fredrika Bremers Hertha, eller En själs historia utkom första gången 1856 och har som bärande tema ogift kvinnas rätt till myndighet. Hertha är en emancipatorisk idéroman, som väckte en hel del rabalder när den först utkom. Den hör till en av den svenska litteraturens klassiker som nu för första gången utkommer i en textkritisk utgåva, efter originalets text. Utgivarna Åsa Arping och Gunnel Furuland redogör i inledningen och den textkritiska kommentaren för romanens tillkomsthistoria, det bevarade tryckmanuskriptet, mottagandet av originaleditionen och den efterföljande forskningen.

Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) var Sveriges mest lästa romanförfattare vid mitten av 1800-talet. Svenska Vitterhetssamfundet ger ut romanen Ett köpmanshus i skärgården för första gången på över 100 år i fullständigt skick och första gången i en vetenskaplig utgåva. Detta är del 1 av 3.

Almqvists Murnis, i den ursprungliga och ocensurerade versionen, skrevs troligen 1819 men publicerades aldrig under hans livstid. Verket ansågs vara så erotiskt frispråkigt att det blev omöjligt att publicera. Det innebar att Murnis länge lästes endast i den närmsta vänkretsen, för vilken verket uppfattades närmast som en religiös urkund. Verket är viktigt för att förstå Almqvists hela tankevärld, där han ser den sanna kärleken som gudomlig och bortanför mänskligt moral. Tro och handling måste överensstämma med varandra. Det är en tankegång som följer Almqvist genom hela livet, mest känd för eftervärlden i Det går an. Murnis förblev otryckt till 1960 (senare versioner där förment stötande partier tagits bort har dock tryckts såväl i Almqvists livstid som senare). Nu utkommer verket i sin första version för första gången i en vetenskaplig utgåva, med inledning och kommentar, efter ett nyligen återfunnet manuskript (av en av Almqvists lärjungar; något manuskript efter Almqvists egen hand finns inte bevarat) som aldrig tidigare publicerats.

Detta är Fredrika Bremers (1801-1865) debutroman, publicerad första gången 1830-31 och brukar räknas som Sveriges första borgerligt realistiska roman.

Körkarlen är en socialrealistisk berättelse om stadsslum, tuberkulos och alkoholism, i vilken den ondskefulle David Holm tvingas konfronteras med följderna av sina illgärningar. Berättelsen handlar om ondska, passion, andlighet och botgöring – men den utspelar sig även i en spöklik hinsidesvärld, där gränsen mellan liv och död är upphävd.

Fredrika Bremers fjärde roman, Grannarne, utkom 1837 och blev hennes största framgång. Det är till stor del en brevroman, om den unga Fransiska som gifter sig och flyttar till Småland. Lantlivets lugn bryts när den mystiske främlingen Bruno flyttar in på det mörka Ramm. Det börjar hända konstiga saker...

När C.J.L. Almqvists roman Det går an gavs ut i december 1839, följde en av den svenska litteraturens stora fejder. Med sitt budskap om frihet och självständighet för kvinnor, ekonomiskt och erotiskt, utmanade berättelsen samhällets eliter. Under våren 1840 och framöver kom en rad följdskrifter, böcker där romanens budskap diskuterades och där Almqvists motståndare diktade vidare på berättelsen för att visa hur fel Sara och Albert resonerar när de beslutar att leva samman utan att vara lagvigda. Men för eftervärlden har bilden av romanen långsamt ändrats; dess liberala frihetslära verkar förutseende snarare än samhällsupplösande, dess vardagsrealism charmerande snarare än chockerande. 1838 års version har tidigare utgivits inom Almqvists Samlade Verk, men det var alltså versionen från 1839, d.v.s. den som nu utges, som gav upphov till alla debatter om bokens innehåll. Nu utges 1839 års version för första gången i en vetenskaplig utgåva, redigerad och kommenterad av Johan Svedjedal.

När C.J.L. Almqvists roman Det går an gavs ut i december 1839, följde en av den svenska litteraturens stora fejder. Med sitt budskap om frihet och självständighet för kvinnor, ekonomiskt och erotiskt, utmanade berättelsen samhällets eliter. Under våren 1840 och framöver kom en rad följdskrifter, böcker där romanens budskap diskuterades och där Almqvists motståndare diktade vidare på berättelsen för att visa hur fel Sara och Albert resonerar när de beslutar att leva samman utan att vara lagvigda. Men för eftervärlden har bilden av romanen långsamt ändrats; dess liberala frihetslära verkar förutseende snarare än samhällsupplösande, dess vardagsrealism charmerande snarare än chockerande. 1838 års version har tidigare utgivits inom Almqvists Samlade Verk, men det var alltså versionen från 1839, d.v.s. den som nu utges, som gav upphov till alla debatter om bokens innehåll. Nu utges 1839 års version för första gången i en vetenskaplig utgåva, redigerad och kommenterad av Johan Svedjedal.

Tredje delen av Fredrik Bööks textkritiska utgåva av Stagnelius Samlade skrifter innehåller bl.a. Gunlög, Wladimir den store, Eröfringen av Ceuta.

Del fem (som består av tre häften) av Fredrik Bööks textkritiska utgåva av Stagnelius Samlade skrifter innehåller kommentarer.

Pål Värning av Emilie Carlén (eller Flygare-Carlén) publicerades första gången 1844 och hon var då en av Sveriges mest folkkära författare. Handlingen tilldrar sig på västkusten och romanen skildrar Påls mognad och utökade självinsikt men är även en folklivsskildring,i olika dåtida miljöer.

Denna volym innehåller kommentaren till dikter av Haguin Spegel (1645-1714), inom genrerna erotiska dikter, mytologiska oden, epigram, satirer och tillfällesdikter.

Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, ett av den svenska litteraturens mest lästa och hyllade litterära verk, var hennes debut i bokform och utkom första gången 1891. Med denna textkritiska utgåva av Gösta Berlings saga utges verket för första gången sedan 1891 med texten i Lagerlöfs debutroman som förlaga. Den Gösta Berlings saga som funnits i bokhandeln sedan över hundra år tillbaka är i skilda stadier språkligt moderniserad. I utgåvan finns en kort introduktion till verket samt textkritisk kommentar och ord- och sakförklaringar. Den textkritiska apparaten ska kompletteras med ytterligare material på Selma Lagerlöf-arkivets webbsida (ännu ej officiell). Arbetet med utgåvan har utförts inom ramen för Selma Lagerlöf-arkivet; en digital struktur för Lagerlöfs författarskap som från år 2014 ska inkorporeras i Litteraturbanken.

Utgiven i tre delar med inledning och kommentarer av Yvonne Leffler

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var Sveriges mest lästa romanförfattare vid mitten av 1800-talet. Svenska Vitterhetssamfundet ger nu ut romanen Ett köpmanshus i skärgården för första gången på över 100 år i fullständigt skick och första gången i en vetenskaplig utgåva. Denna volym är del 3 av 3.

Fredrika Bremers roman Syskonlif publicerades i maj revolutionsåret 1848. Romanen knyter an till utopisk socialism, men på liberal grund. Syskonen Dalberg bygger ett idealsamhälle, en vision av ett framtida folkhem. Samtidigt rymmer Bremers roman tankegods, som vi idag knappast förknippar med välfärdsstaten: en kristen utvecklingstanke, fornnordiska gudar i nationalistisk anda, och en stark emotionell laddning av förlusten av Finland. Två av romanens syskon reser till Amerika och förmedlar inspiration till det nya samhällsbygget. Syskonlif frilägger bortglömda rötter till den svenska folkhemstanken. Syskonlif har inte återutgivits sedan 1848 och utkommer nu i en textkritisk utgåva. Gunnel Furuland och Anna Bohlin redogör i inledningen för den idéhistoriska kontexten samt för romanens tillkomst, utgivning och mottagande i samtiden och i forskningen.

Före debuten i bokform med Gösta Berlings saga (1891) hade Selma Lagerlöf publicerat noveller och berättelser i skilda periodiska publikationer. 1894 samlade hon ihop prosastycken hon skrivit, och mestadels redan publicerat på annat håll, för en novellsamling som fick titeln Osynliga länkar. Berättelse. Svenska Vitterhetssamfundet ger nu ut Osynliga länkar efter första upplagan från 1894, vilken inte har omtryckts sedan dess.

I denna bok, som bygger på föredrag från en konferens 1990, redogör några erfarna utgivare för teoretiska och praktiska problem vid utgivning av litterära verk. Boken var den första i sitt slag, när den utkom.

Artiklarna i denna antologi belyser innebörd och konsekvenser av att text och data cirkulerar i samhället, i olika former och med skilda målgrupper och för olika typer av användning. Bidragen har på skilda vis sin utgångspunkt i editionsfilologi, eller textkritik, ofta uppfattad som en vetenskapsgren som syftar till utgivning av ett eller flera verk, i tryckta eller elektroniska utgåvor eller bådadera. Men teori och metod inom disciplinen öppnar för långt vidare användningsområden och ger utmärkta verktyg för att studera verk inte som statiska utan som i ständig förändring. Alla bidrag utom ett presenterades ursprungligen på konferensen ”(Re)cirkulering: Textkritik och återanvändbarhet”, arrangerad i av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer i Sigtuna i november 2024.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763) var en av de främsta poeterna i 1700-talets Sverige. I debutsamlingen Den sörgande Turtur-Dufwan (1743) uppträder i den svenska litteraturen för första gången känslosam centrallyrik, i dikten ”Min lefnadz lust är skuren af”. Nordenflycht var en central person i Tankebyggarorden, där hon invaldes 1753.