Miljörätt

Hur skulle det se ut om naturen hade egna rättigheter? Om berg, hav, floder och skogar betraktades som rättssubjekt och skyddades av lagar, på liknande sätt som människan?

Naturlagen tar ett helt nytt grepp om klimatkrisen, miljöfrågan och vår planet. I boken argumenterar författarna Henrik Hallgren och Pella Thiel för varför naturen borde ha juridiska rättigheter, och visar hur denna idé vinner alltmer utrymme samtidigt som den radikalt utmanar etablerade föreställningar om hur världen ser ut, vilka vi människor är och vad utveckling innebär. Författarna tydliggör hur västerländsk rättsfilosofi genom århundraden betraktat naturen som en motståndare snarare än en medspelare, och hur våra lagar och domstolar skulle kunna arbeta för en rättvisare och mer hållbar värld om vi i stället betraktade planeten som en helhet.

Naturlagen behandlar den stundande ekologiska krisen som en existentiell kris som ger oss möjlighet att skapa en ny vision för mänsklighetens och civilisationens utveckling. Henrik Hallgren och Pella Thiel beskriver ett paradigmskifte, där naturens rättigheter fungerar som en bro mellan det samhällssystem vi har idag och en helt ny världsbild.

Miljöskadestånd och grannansvar är en utvidgad upplaga av författarens tidigare framställning Skadestånd för miljöskada. Boken behandlar skadeståndsansvar för miljöskador och vissa andra skador i en verksamhets omgivning, där rättsläget har visat sig förvånande oklart. Rättsområdet kan sägas ligga mellan skadeståndsrätten och miljörätten, vilket sannolikt har bidragit till att det ofta kommit i skymundan i den rättsvetenskapliga debatten, särskilt på senare år.

Denna framställning rör framförallt de delvis svårtolkade skadeståndsreglerna i 32 kap. miljöbalkens samt de kompletterande reglerna, det s.k. grannansvaret, i 3 kap. 1 § jordabalken.

Boken är närmast avsedd för praktiker men kan vara av intresse även för andra som vill fördjupa sig i ämnet.

Miljöbalken har nu varit i kraft i drygt 20 år och är en samlad miljölagstiftning som är sektorsövergripande. Ambitionen med miljöbalken är att utifrån en modern syn på ekologisk hållbarhet åstadkomma en sektorsövergripande miljölagstiftning som kan fungera som ett praktiskt verktyg för att styra användningen av vårt gemensamma arv.. Sverige och svensk miljölagstiftning ingår också i ett europeiskt sammanhang med ständigt växande EU-lagstiftning, inte minst på miljöns område. Det förhållandet påverkar också den svenska miljörättens innehåll. De avsnitt i miljöbalken som har större allmänt intresse ges en mer ingående redovisning. I denna nya upplaga beskrivs också utvecklingen under senare år med utbyggd lagstiftning om miljökvalitetsnormer för vatten, ny kemikalie- och avfallslagstiftning, skärpta strandskyddsregler, en utbyggd miljöstraff samt en ny ordning för vattenrätten. Särskild uppmärksamhet ägnar boken åt den omfattande praxis som nu växt fram med en radnya domstolsavgöranden som skapat bredd i avgörandena och som har anpassats till EU-domstolens domar. Också Högsta domstolens nyare praxis med att i större utsträckning använda regeringsformen som grund för sitt dömande i ersättningsfrågor kommenteras. Boken vänder sig till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med miljöfrågor och behöver känna till regelverket, till studerande, till andra som är intresserade av miljörätt och till alla dem som söker praktiskt vägledning i miljörättsliga frågor.

Miljöskyddstillsyn introducerar läsaren i myndighetsutövning inom tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter utifrån bl.a.Miljöbalken, Miljötillsynsförordningen, Miljöprövningsförordningen, Kommunallagen, Förvaltningslagen och EU-lagstiftning.

Boken beskriver bakgrunden och juridiken kring miljöfarliga verksamheter, avfall, fluorerade växthusgaser, värmepumpar,förorenade områden samt Seveso– och riskanläggningar. I boken finns information om t.ex. handläggning av anmälnings– ochtillståndsärenden, förelägganden, tillsynsrapporter, viten, 28§-anmälan, delgivning, miljösanktionsavgifter, klassning, överklaganden, avgifter, åtalsanmälningar och inskrivning i fastighetsregistret. Boken tar också upp de krav som finns om egenkontroll och miljörapportering.

Boken vänder sig till blivande och verksamma miljö– och hälsoskydds-inspektörer, miljöchefer, politiker och andra intresserade av myndighets-utövning inom miljöskydd.

This book provides a reimagining of how Western law and legal theory structures the human–earth relationship.

As a complement to contemporary efforts to establish rights of nature and non-human legal personhood, this book focuses on the other subject in the human–earth relationship: the human. Critical ecological feminism exposes the dualistic nature of the ideal human legal subject as a key driver in the dynamic of instrumentalism that characterises the human–earth relationship in Western culture. This book draws on conceptual fields associated with the new sciences, including new materialism, posthuman critical theory and Big History, to demonstrate that the naturalised hierarchy of humans over nature in the Western social imaginary is anything but natural. It then sets about constructing a counternarrative. The proposed ‘Cosmic Person’ as alternative, non-dualised human legal subject forges a pathway for transforming the Western cultural understanding of the human–earth relationship from mastery and control to ideal co-habitation. Finally, the book details a case study, highlighting the practical application of the proposed reconceptualisation of the human legal subject to contemporary environmental issues.

This original and important analysis of the legal status of the human in the Anthropocene will be of great interest to those working in legal theory, jurisprudence, environmental law and the environmental humanities; as well as those with relevant interests in gender studies, cultural studies, feminist theory, critical theory and philosophy.