Tonsättare och låtskrivare

The memoir by co-founding member of Soundgarden and lead guitarist Kim Thayil about one of the 1990s’ signature rock bands

From Soundgarden’s humble beginnings manifesting grunge in Seattle's beer-soaked punk clubs to their revered status today as rock icons, the band’s journey has been nothing short of extraordinary. In A Screaming Life, founding member and guitar god Kim Thayil goes backstage to introduce the band that fearlessly pushed the boundaries of rock, invented a new genre, and amassed fervent fans from every corner of the world.

Thayil shares the story of how he and his Soundgarden bandmates—Hiro Yamamoto, Ben Shepherd, Matt Cameron, and Chris Cornell—faced the triumphs and challenges on the road to their historic and influential rise. His storytelling channels the essence of Soundgarden’s era-defining sound—one that’s supercharged with raw creativity and unapologetic lyrics—and explores the ways that Soundgarden was shaped by the diverse backgrounds of its creators: Thayil's Indian heritage and founding bassist Hiro Yamamoto's Japanese background added unique dimensions to the band's identity, influencing not only their music but also their experiences in the industry.

For Soundgarden fans and ‘90s alternative rock enthusiasts, A Screaming Life not only gives behind-the-scenes access to one of the most revered bands, but it also demonstrates the power music and its creators have to transform culture.

Vart är världen på väg? Tonsättaren Hugo Alfvén slog igenom på 1890-talet, i en tid när gamla sanningar utmanades av vetenskapliga genombrott, industrialisering, urbanisering och internationalisering, av religionskritik och ny filosofi, och av sociala och politiska massrörelser. På många sätt liknar den tiden vår egen.

Kan då symfonier och orkestermusik som Midsommarvaka ha något med allt detta att göra? Ja, menar Tobias Lund, som tolkar en rad av Alfvéns större verk som musik om världen och människans vanskliga plats i den. Starkast och uthålligast sjunger Alfvén om sinnlighetens, kärlekens och sexualitetens förmåga att hela en brusten värld, åtminstone tillfälligt.

Författaren visar också att Alfvéns musikskapande var intimt förbundet med internationella trender inom litteratur, bildkonst och livsåskådning, förmedlade av vänner som Ellen Key, Karl-Erik Forsslund, Alice Nordin, Verner von Heidenstam och Carl Milles.

Speltoken Hugo Alfvén och rosens klang gör inte bara klart att Alfvéns musik är långt mera komplex och innehållsrik än vad man ofta har antagit, utan öppnar också ett nytt, musikhistoriskt perspektiv på ett avgörande skede i Sveriges moderna historia.

Tobias Lund är musikvetare verksam vid Lunds universitet, musik- och operakritiker, författare och föreläsare. Speltoken är hans tredje bok, efter doktorsavhandlingen om Franz Schuberts tidiga sånger (2009) och en bok om Eduard Tubin (2011) som han skrev tillsammans med tonsättarens son, Eino Tubin.

Under en stor del av sitt liv arbetade Adorno på en bok om Beethoven, som aldrig blev klar. I Beethoven: Musikens filosofi finner vi alla hans anteckningar och förarbeten, och utdrag ur hans övriga publicerade verk där Beethoven står i centrum.

Beethovens verk utgör för Adorno en summering av den klassicistiska perioden, men också ett sammanbrott efter vilket olika vägar in i det moderna öppnas. Beethoven arbetar sig igenom tonaliteten, frilägger den som ett språk, men slår till sist också sönder dess syntax.

I Beethovens sena stil finner Adorno ett landskap av ruin­er och fragment, men också gnistor av hopp mellan dem, tanken på ett annat språk som kanske en dag ska födas. 

Theodor W. Adorno (19031969) var en av de ledande filosoferna inom Frankfurtskolan. Tillsammans med Max Horkheimer skrev han Upplysningens dialektik (1947). Han räknas till en av 1900-talets viktigaste filosofer och ägnade en väsentlig del av sin filosofi åt estetiska frågor, inte minst skrev han om musik.

Översättaren Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har överfört en lång rad filosofiska verk från italienska, tyska och franska till svenska, däribland sju böcker av Adorno. Han är också författare till studien Adornos musik.

Ännu en bok om Wagners Ring? Trots att Richard Wagner är en av västvärldens mest omskrivna och analyserade gestalter, så har knappt någon gått in i hans dramaturgiska verkstad för att kolla hur han knådade om de fornnordiska myterna till musikhistoriens mest omfattande epos Nibelungens ring. Vilka myter tog han, hur ändrade han och satte samman dem till en alldeles egen handling? Då Wagner lämnade Dresden för att gå i landsflykt 1849 hade redan skrivit ner 800 sidor för hand med olika utkast från omkring tio källor - till de mest använda hör Den poetiska Eddan och dess tyska bearbetning Nibelungenlied, men också bröderna Grimms nedtecknade sagor och myter. Hur hamnade de isländska och västnorska myterna, med rötterna i 800-talet, i en av vår tids mest omskrivna, omtolkade och spelade tyska musikverk? Varför valde han det temat istället för Jesus från Nasaret?

Denna bok tar avstamp i Wagner som dramaturg och textförfattare, men kan även ses som en behändig handbok i Nibelungens ring för den som behöver en lättfattlig introduktion till det gigantiska och mångskiktade verket. Den avslutas med en liten ledmotivskola samt några noteringar kring de mest tongivande Ringen-uppsättningarna fram till idag. Som bilaga finns rollistor och handling akt för akt, så att den mindre insatta lätt kan orientera sig. Detta är den första boken om Ringen på svenska sedan jubileumsåret 1976.

Göran Gademan, docent i teatervetenskap, är dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan och kommer här ut med sin tredje bok på Gidlunds (Operabögar 2003, Operahistoria 2015). Han har även gjort sig känd som "evig stormästare" i SVT:s Kontrapunkt, varefter han hamnade på femte plats på magasinet OPUS lista över svenska musikpersonligheter. Under pandemin förde han kulturarbetarnas talan genom att grunda föreningen "Öppna salongerna" för att öppna teatrar och konserthus på ett smittsäkert sätt, vilket renderade honom en nominering till Stora Målpriset 2020. Hans umgänge med Wagners epos började då han var i nedre tonåren och kulminerar under 2021, då han som dramaturg går i mål med Göteborgsoperans Ring, inför vilken han nyöversatt hela verket för textmaskin.

Inom skandinavisk hiphop hör Petter till en av de mest inflytelserika textförfattarna och är en veteran inom svensk hiphop. Vad många inte känner till är att han under sin skolgång kämpade med läs- och skrivsvårigheter.I 16 rader har Petter samlat de mest betydelsefulla texterna ur sin stora produktion. Till varje låttext har han skrivit kommentarer om hur han tänkte och kände när texten kom till. Vilka referenser han använde. Vad han inspirerades av: sådant han hört, sett, läst eller varit med om. Vilka nyckelorden är, hur han lagt upp sin berättelse och vilka bilder och känslor han vill förmedla.Boken visar hur Petter närmat sig språket utan hämningar, både genom att skriva och läsa, och kan därför användas som ett verktyg för lärare att inspirera, öppna nya vägar och synsätt för unga att se på text och litteratur.

"Alexandra Sundqvists biografi över Barbro Hörberg är en mycket välskriven och mångbottnad berättelse. Ett imponerande debutantverk med tydliga källhänvisningar för varje avsnitt." Dala-Demokraten

"Det fina med Alexandra Sundqvists bok är att den är så tydligt förälskad i sitt ämne, utan att idealisera." Expressen

"Alexandra Sundqvist fyller en stor lucka i svensk musikhistoria när hon tagit sig an denna helt unika röst och människa." Östgöta Correspondenten

"En särskild styrka med Alexandra Sundqvists bok "Barbro Hörberg med ögon känsliga för grönt" är det nära och oförställda tilltalet. Med hjälp av det stora privata arkivet av brev och artiklar som Hörberg lämnade efter sig låter hon sångerskan och kompositören beskriva sin levnadsbana i med- och motgång." DN

»Det finns så många killar i Sverige för närvarande som producerar härliga, skärpta och angelägna visor. Men av kvinnor om kvinnor? Jag vill gärna fylla en sån plats. Tjejen har fått hybris.«

I en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare klev Barbro Hörberg in och förnyade musiklyriken med sina säregna låtar om vanliga kvinnor och deras längtan. Genom att ständigt ifrågasätta outtalade regler, både inom musiken och inom det egna privatlivet, kämpade hon för en värld som är mer öppen, nyfiken och modig.

Här får vi följa den unga Barbro på hennes resa ut i efterkrigstidens Europa där hon som tonåring upptäcker musikens betydelse, och vidare genom livet som hårt slitande artist. Hon hann ge ut fem egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, som Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel innan hon gick bort 1976 endast 43 år gammal.

Barbro Hörberg — med ögon känsliga för grönt är en tonsäker biografi om en av våra största textförfattare och artister. Men det är också en berättelse om skapande och dödsrädsla, och att aldrig sluta sträva efter att göra världen till en bättre plats.

Med denna bok inleds en ännu pågående omvärdering av Gustav Mahlers musik. Mahlers enastående förmåga att använda de traditionella formerna på ett sätt som tvingar dem bortom sig själva gör honom, slår Adorno fast, till en centralgestalt i den tidiga modernismen. Detta är också en bok som intar en särställning i författarens eget verk. Mer än någon annanstans sätter Adorno här sin filosofi på spel i mötet med musiken. Den »långa blick« han finner hos Mahler är också hans egen, vänd bakåt i ett försök att frilägga en annan relation mellan det förflutna och nuet. 

Theodor W. Adorno (1903-1969) var en ledande företrädare för den så kallade kritiska teorin, inte minst genom sina studier av musik, litteratur och filosofisk estetik.

Mahler: en musikalisk fysionomi, ursprungligen utkommen 1960, är första titeln i bokförlaget Faethons serie med ett översatt urval av Adornos texter om musik. 

Berg: Den minsta övergångens mästare, publicerad 1968, är Adornos sista bok. Den återspeglar en mer än tre decennier lång utveckling som utmynnar i den nya analys av den moderna musikens utveckling som tar form under 50-talet och slår igenom i hans omvär­deringar av Wagner, Stravinskij och Mahler.

Hos Berg finner Adorno en teknik  för den »minsta övergången« som strävar tillbaka till det infinitesimala och amorfa, till intet, och i ett intensivt dödsmed­vetande vill gestalta sitt försvinnande. 

I den »informella musik« som Berg utvecklar står det samtida och framtida komponerandet på spel. Denna musik vore ett nedstigande i kroppsliga impulser som ska skapa en yttersta täthet, och som visar på en möjlighet som för Adorno i dag ännu inte realiserats.

Theodor W. Adorno (19031969) var en av de ledande filosoferna inom Frankfurtskolan. Tillsammans med Max Horkheimer skrev han Upplysningens dialektik (1947). Han räknas till en av 1900-talets viktigaste filosofer och ägnade en väsentlig del av sin filosofi åt estetiska frågor, inte minst skrev han om musik.

Översättaren Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har överfört en lång rad filosofiska verk från italienska, tyska och franska till svenska, däribland sju böcker av Adorno. Han är också författare till studien Adornos musik.

Tvetydigheten i ett genomgående drag i Adornos tolkning av Wagner. Varje steg som Wagner tar framåt är också ett steg bakåt. Om Wagner definierade musik som en »övergångens konst« så är detta för Adorno en övergång som leder både mot en framtida musik och tillbaka till en tradition som Wagner försöker återskapa i en fantasmagori, i drömmen om allkonstverket, som blivit omöjligt i det moderna.

Till viss del kan bokens inre spänningar kan för­klaras av dess långa tillkomsthistoria som spänner över ett och halvt decennium. Men de återspeglar också förskjutningar i Adornos förståelse av den moderna musikens födelse och filosofiska implikationer. Wagners behandling av dissonanserna, hans fria hantering av komponerandets scheman, instrumenteringens och färgens förmåga att skapa tektonik, statiken som formbildande princip, pekar alla in i samtidens problem. 

Theodor W. Adorno (1903 1969) var en av de ledande filosoferna inom Frankfurtskolan. Tillsammans med Max Horkheimer skrev han Upplysningens dialektik (1947). Han räknas till en av 1900-talets viktigaste filosofer och ägnade en väsentlig del av sin filosofi åt estetiska frågor, inte minst skrev han om musik.

Översättaren Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har överfört en lång rad filosofiska verk från italienska, tyska och franska till svenska, däribland sju böcker av Adorno. Han är också författare till studien Adornos musik.

Dom spelar fel! ropade han från fåtöljens djup. Och visst spelades en ton fel i inspelningen av Dmitrij Sjostakovitjs fjärde stråkkvartett op. 83. Bara en halvton fel, men vilket avgörande fel. Det som musikprofessorn kallar för »den lilla sucken« ett halvtonssteg upp och ner den försvann ju. I stället gjordes det radioteater om halvtonen, en konsertturné i Mellansverige, en dokumentärfilm i Leningrad, och nu denna bok.

På vår jakt efter den sovjetiska musiken stöter vi på ett ryskt brudpar, en urgammal cellist i ett tomt konserthus, en filosof som trodde på vetandet, en författare som har svårt att hålla sig till ämnet.

Med en stillsam och lågmäld humor berättar Henric Holmberg om vad som hände efter att han upptäckt en märklig felspelning på inte bara en utan två olika CD med väletablerade internationella stråkkvartetter.