Margareta Eklöf – översättare

Timothy Snyder var övertygad om att USA inte kunde annat än välja Hillary Clinton till president. När resultatet blev Donald Trump skrev han Om tyranni, som kommit att bli en av de senaste årens viktigaste skrifter om vad historien har att lära oss om liknande situationer.

Dagens politik skapar nya hot som liknar dem vi såg födas under 1900-talets katastrofår. Mänskligheten är inte klokare idag än då Europas demokratier fick vika sig för fascismen, nazismen och kommu­nismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av erfarenheterna.

I denna illustrerade utgåva får Timothy Snyders text nytt liv, kraft och färg genom Nora Krugs bilder.

Vår historieskrivning är i bästa fall en produkt av det kollektiva minnet. Otaliga hyllmeter har ägnats Förintelsen men frånvaron av de östeuropeiska judarnas vittnesmål, bland många andra, diskuteras sällan. Ändå var östra Europa i större utsträckning än vad vi i allmänhet tänker oss skådeplatsen för 1900-talets två skräckvälden. Merparten av Europas judar levde i områden där Hitlers och Stalins planer överlappade varandra, där Wehrmacht och Röda armén stred och där tysk och sovjetisk säkerhetstjänst koncentrerade sina styrkor.

I centrum för "Den blodiga jorden" står de människor som dödades, inte i krig eller till följd av krig, utan avsiktligt, av politiska skäl. Tidpunkten är 1933–1945, den tolvårsperiod då både Hitler och Stalin är vid makten, och platsen Östeuropa – nuvarande Polen, Vitryssland, Ukraina och baltstaterna. Genom att sammanföra och studera de enskilda ländernas historieskrivningar visar författaren på blinda fläckar i vår gemensamma historia. Ny kunskap som med all önskvärd tydlighet visar att uppgörelsen med det förflutna ännu ligger framför oss.

Den andre tar läsaren tillbaka till en av 1900-talets starkaste bilder, den av två unga pojkar, två prinsar, som går bakom sin mammas kista samtidigt som världen ser på i sorg. Medan Diana, prinsessan av Wales, begravdes undrade miljarder människor vad prinsarna tänkte och kände – och hur deras liv skulle bli.

Äntligen kommer nu Harrys historia. I Den andre berättar prins Harry sårbart och ärligt om hur livet och kärleken alltid övervinner sorgen.

Timothy Snyder var övertygad om att USA inte kunde annat än välja Hillary Clinton till president. När resultatet blev Donald Trump skrev han denna stridsskrift om vad historien har att lära oss om liknande situationer. Dagens politik skapar nya hot som liknar dem vi såg födas under 1900-talets katastrofår. Mänskligheten är inte klokare idag än då Europas demokratier fick vika sig förfascismen, nazismen och kommunismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av erfarenheterna.

Donald Trump var tidigt en mytomspunnen man. Många av historierna fabricerades och spreds av Trump själv, som då var en publicitetshungrig imperiebyggare i fastighets- och hotellbranschen. Och när han sedan klev in i politiken och blev USA:s president var det fortfarande lögnerna och osanningarna som definierade honom. Ingen journalist har följt Donald Trumps karriär lika länge som Maggie Haberman och ingen är lika väl skickad att punktera myterna och ge en heltäckande bild av hans osannolika färd mot toppen. Confidence man är den definitiva biografin om Donald Trump, baserad på hundratals intervjuer, bland annat med Trump själv och hans innersta krets.

Du store Gud? är en svidande uppgörelse med religionens inflytande över människors livsvillkor hela världen. Christopher Hitchens budskap är tydligt och enkelt: Religionen förgiftar allt.

I Du store Gud? kombinerar Hitchens personliga historier, historiska anekdoter och kritiskanalys för att belysa hur religiösa yttringar skadar såväl den enskilda människan som samhället i stort.

Boken är ett skarpt argument mot organiserad religion. Utifrån religiösa texter visar Hitchens hur religionen uppmanar oss att förhålla oss till världen på ett fullständigt felaktigt sätt. Hans analys är ett försvarstal för det sekulära samhället som står på vetenskaplig grund.

Med förord av Dilsa Demirbag-Sten.

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.

Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.

Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.

Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.

Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

I denna magnifika bok går konstvetaren Hayden Herrera på djupet i den fascinerande och sprakande historien om Frida Kahlo, en av världens mest ikoniska konstnärer och människor: Hennes barndom i Mexico City under den mexikanska revolutionen. Hennes fascination för mexikansk folklore och kultur. Samröret med kommunisterna. Det stormiga äktenskapet med konstnären Diego Rivera. Hennes många kärleksaffärer, och den tragiska olycka som skadade henne för livet och gjorde så att hon aldrig kunde få barn. 

Frida Kahlo är rikt illustrerad med foton och målningar - en påkostad, fängslande biografi, oumbärlig för alla som är intresserade av Frida Kahlo.   

HAYDEN HERRERA är en amerikansk konsthistoriker och författare. Hon har skrivit biografier om Henri Matisse och Mary Frank och hennes texter har publicerats i bland annat New York Times och Art in America. 1996 mottog hon det prestigefyllda Guggenheim Fellowship-priset.

»En förtrollande berättelse om radikal konst, romantisk politik, bisarra kärlekar och fysiskt lidande.« | Time Magazine  

»Hayden Herrera lyckas på ett imponerande sätt skära sig igenom myterna och ge oss en bild av denna sagolika kvinna.« | The Independent

»Den första omfattande biografin över den mest fysiska av konstnärer.« | The Observer  

»Genom sin konst gjorde sig Kahlo till både konstnär och ikon. Med denna efterlängtade biografi har hon också, till sist, gjorts fullt mänsklig.« | San Francisco Chronicle

»En oförglömlig, intensivt levande biografi.« | Ms. Magazine

I sin nya bok argumenterar Ayaan Hirsi Ali för att en reformation kan få slut på terrorismen, den sekteristiska krigföringen och förtrycket av kvinnor och minoriteter som varje år kräver tusentals liv. Hon uppmanar västvärlden att inte längre söka försoning med de radikala islamisterna och att sluta kalla dem som opponerar sig mot dem för islamofober. Uppmärksamheten borde riktas mot de reformsinnade muslimerna, inte det fria ordets fiender. Med briljant skärpa vädjar denna karismatiska och kompromisslösa författare för en fredlig förändring och en ny tolerant attityd över hela världen.

Historikern och journalisten Anne Applebaum skildrar den speciella politiska utvecklingen i många länder i Europa de senaste två decennierna. Metodiskt redogör hon för den antidemokratiska tendens som blivit alltmer tydlig i till exempel Polen och Ungern.

Applebaum utforskar i detalj attraktionen av nya auktoritära rörelser för människor som lever i demokratier. Vad erbjuder dessa rörelser? Till vilka instinkter talar de? Varför har de dykt upp just nu? Boken innehåller några nya rapporter, från Spanien, Schweiz och Brasilien. Applebaum undersöker några historiska exempel på andra samhällen som förförts av auktoritär retorik, däribland det stalinistiska Centraleuropa, liksom Nazityskland. Hon utforskar också polariseringen och dess effekter, meritokratin och dess missnöje. Men det viktigaste fokuset ligger på attraktionen av totalitärt tänkande och enpartistatens lockelse.

”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts tvärs över kontinenten.” Winston Churchill, 1946 Den kritikerhyllade journalisten Anne Applebaum är tillbaka. Järnridån berättar historien om hur Östeuropa hamnade under det kommunistiska oket efter andra världskrigets slut. Den efterlängtade uppföljaren till Pulitzerprisvinnaren och bestsellern Gulag. Hur gick det egentligen till när Sovjet utökade sitt territorium och tog kontrollen över en rad östeuropeiska länder efter andra världskrigets slut? Hur kunde folk som precis befriats från det nazistiska förtrycket låta sig ockuperas av Moskva? Vilka krafter var i rörelse, vilka medel använde Stalin och hans säkerhetsapparat för att krossa det hopp om frihet och självständighet som spirade efter krigsslutet? Anne Applebaum koncentrerar sig i Järnridån på utvecklingen i tre länder: Östtyskland, Polen och Ungern och visar hur Stalin på ett smart och hänsynslöst sätt utnyttjade det unika historiska läget och på kort tid tog kontrollen över halva Europa genom att göra dem till kommunistiska lydstater, ett i grunden nytt politiskt och moraliskt system. Med hjälp av nya arkivfynd och aldrig tidigare publicerade vittnesmål skildrar Applebaum med fasansfull detaljrikedom hur livet gestaltade sig för de miljontals människor som försökte anpassa sig till det nya livet under terrorn, berövade både mänskligt hopp och världsliga tillgångar. Idag är Sovjetblocket historia, en ond parentes, vars bisarra moralsystem, grymhet och paranoia, kan kännas oerhört främmande och avlägsen. I Järnridån fångar och levandegör Applebaum en epok och ett system som under lång tid var den bistra verkligheten för miljontals människor i Europa.

Timothy Snyder var övertygad om att USA inte kunde annat än välja Hillary Clinton till president. När resultatet blev Donald Trump skrev han denna stridsskrift om vad historien har att lära oss om liknande situationer. Dagens politik skapar nya hot som liknar dem vi såg födas under 1900-talets katastrofår. Mänskligheten är inte klokare idag än då Europas demokratier fick vika sig förfascismen, nazismen och kommunismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av erfarenheterna.

När det Kalla kriget tog slut verkade den liberala demokratin ha segrat. Olika samhällsanalytiker deklarerade slutet på historien (”end of history”) och konstaterade med stort självförtroende att vi skulle gå mot en fredlig och globaliserad framtid. Denna tro visade sig vara felaktig. Auktoritarismen återkom till Ryssland när Putin insåg att fascistoida ideer var användbara då de rika oligarkernas makt skulle legitimeras. Under 2010-talet har det spridit sig från öst till väst genom Ryssarnas krigföring i Ukraina och cyberkriget i Europa och USA.

Ryssland hittade allierade hos nationalister, oligarker och radikaler överallt och deras målsättning att upplösa Västvärldens institutioner, stater och värderingar fann en klangbotten inom Västvärldens egna gränser. Populismens framväxt, Britternas röst emot EU samt valet av Donald Trump var alla Ryska målsättningar men att de uppnått dessa mål säger något om Västvärldens sårbarhet.

Timothy Snyders kraftfulla och avslöjande nutidshistoria är baserad på hans omfattande research och reporter-arbete. Snyder sträcker sig långt utanför de vanliga rubriksammanhangen för att kunna exponera det verkliga hotet mot lag och demokrati såsom vi känner den.

Vad händer om varje person äger sig själv? Frågan leder Robert Nozick genom en idérik resa från anarki till ett välordnat samhälle där begreppet "medborgare" tappat sin betydelse. I denna utopi har människors fria val och inneboende drivkrafter ersatt staten som garant för frihet och säkerhet.

Anarki, stat och utopi har utsetts till en av efterkrigstidens 100 viktigaste böcker av Times Literary Supplement och tilldelats USA:s förnämsta litterära utmärkelse, National Book Award.

Den andre tar läsaren tillbaka till en av 1900-talets starkaste bilder, den av två unga pojkar, två prinsar, som går bakom sin mammas kista samtidigt som världen ser på i sorg. Medan Diana, prinsessan av Wales, begravdes undrade miljarder människor vad prinsarna tänkte och kände – och hur deras liv skulle bli.

Äntligen kommer nu Harrys historia. I Den andre berättar prins Harry sårbart och ärligt om hur livet och kärleken alltid övervinner sorgen.

Ett kvartssekel har gått sedan millennieskiftet, en tid som har inneburit alltifrån finans- och migrationskriser och kriget mot terrorismen till arabiska våren och högerpopulismens återtåg. Det har förts debatter om identitetspolitik och tolerans. Världen har sett makalösa innovationer, stora välståndsökningar och ett alltmer närvarande internet. Liberalismens kris och lösningen på densamma har varit ett återkommande ämne i debatten.

I En liberal kanon tecknas ett porträtt av hur frihetens idéer utvecklats i vår tid genom att 2000-talets hittills viktigaste texter för liberalismen samlas. Utdragen består av såväl skönlitterära som akademiska texter, liksom tal, debattinlägg och kulturyttringar. Här blandas ämnen och tänkare som på olika sätt har fört liberalismen framåt, i takt eller i otakt med världens utveckling.

Antologin har tagits fram av Timbro förlag i samarbete med Liberal Debatt. Med texter av bland andra Anne Applebaum, Michel Houellebecq, Katrine Kielos, Karl-Ove Knausgård, Johan Norberg och Boualem Sansal.

I Illusionen om Gud undersöker den världsberömde evolutionsbiologen Richard Dawkins fenomenet Gud i alla dess former: från den sexfixerade tyrannen i Gamla Testamentet, till den mer godsinte himmelske skapare som framhävts av vissa upplysningstänkare.

Med slagfärdig skärpa argumenterar Dawkins för hur existensen av ett högre väsen är både fullkomligt osannolik och ur etisk synpunkt inte ens önskvärd. I stället belyser han fördelarna hos ateismen som utgångspunkt för såväl moraliska grundsatser som för att sakligare och sannfärdigare kunna uppskatta även de mer gåtfulla aspekterna av universum.

Illusionen om Gud har spridits i över 30 miljoner exemplar världen över och presenteras nu, 15 år efter första utgivningen, åter i svensk språkdräkt.

»En gång i tiden var det "massornas uppror" som ansågs hota samhällsordningen och den västerländska kulturens civiliserande traditio­ner. I vår tid kommer emellertid det främsta hotet från dem som befinner sig högst upp i den sociala hierarkin, inte från massorna.«

Så inleds en av essäerna i boken E­liternas uppror och sveket mot ­demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch. När den utkom 1995 ansåg många att den ­moderna västerländska samhälls­modellen hade »segrat« och stod på sin historiska topp. Men Christo­pher Lasch ­stämde inte in i denna hyllningskör. Det han istället fäste sin blick på var modellens många sprickor.

Han såg en intellektuell klass som avskurit sig själv från verk­ligheten, en samhällselit som brutit banden med sina ­lokala och nationella rötter, en medelklass och en arbetarklass som förlorat mycket av sin ekonomiska status.

Han såg hur viktiga samhällsinstitutioner som familj, skolor, medier och religiösa samfund hade eroderat, hur ­levande när­sam­hällen fått ge vika för anonyma köpcentra, hur den med­borgerliga anda som tidigare burit upp sociala gemenskaper hade för­tunnats.

I sin bok E­liternas uppror frilade Christopher Lasch, på ett närmast profetiskt vis, rötterna till det samhälleliga sönderfall som idag, 30 år senare, är så mycket mer framträdande. Något enkelt recept för att vända utvecklingen presenterade han inte han såg med misstro på både gamla politiska ideo­logier och nya sociala rörelser. Det han satte sitt hopp till var en förnyelse av den popu­lis­tiska demokratiska traditionen präglad av själv­tillit och direktstyre.

Christopher Lasch (1932 1994) var en amerikansk historiker vid Uni­ver­­sity of Rochester, New York. De originella ana­ly­ser och tolkningar av efterkrigs­tidens samhällsutveckling som han presenterade i flera böcker har fort­­satt att väcka intresse efter hans död. Det gäller böcker som Den narcissistiska kulturen (1981), Den belägrade familjen (1983), Det minimala jaget (1985) och, inte minst, den bok som skulle bli författarens sista och kanske mest kända, Eliternas uppror och sveket mot demokratin (1995).

Svante Nordin om Eliternas uppror (ur bokens förord):

»Eliternas uppror och sveket mot demokratin känns häpnadsväckande, nästan profetiskt aktuell. ­Boken väckte när den kom ut avsevärd uppmärksamhet och diskussion, detta även i Sverige. Men idag ter den sig ännu mera brännande.

Titeln alluderade på den spanske filo­sofen José Ortega y Gassets ­klassiska Massornas uppror från 1930. Ortega hade varnat för de faror som de moderna masskulturen kunde föra med sig, för ett de okunnigas och naivas herravälde, om man så vill för en segrande populism. Lasch vänder på problematiken. I sin samtid, såväl i USA som i Europa, ser han i stället ett eliternas uppror. I den era som omedelbart efterträdde det kalla kriget, i en ny globaliserad värld, iakttog Lasch en ny typ av eliter.

En gång hade det, menade Lasch, funnits eliter som var ­förankrade i ett visst land och på en viss plats, som de identifierade sig med, som de kände ansvar för, vars välgång de ville främja. De förknippade ställning och förmögenhet med ansvar, de kände sig delaktiga av ett folk och en kultur. De grundade skolor, universitet, sjukhus, kyrkor och museer. De slog rot. Denna typ av elit var nu på väg att ersättas av en ny.«

I denna angelägna bok beskriver Bill Gates en omfattande plan för hur världen kan uppnå nollutsläpp av växthusgaser i tid för att undvika en klimatkatastrof.

Bill Gates har ägnat ett decennium åt att undersöka orsakerna till och effekterna av klimatförändringarna. Med hjälp av experter inom fysik, kemi, biologi, teknik, statsvetenskap och ekonomi har han fokuserat på vad som måste göras för att stoppa planetens kanande bana mot en miljökatastrof. I den här boken förklarar han inte bara varför vi måste arbeta mot nollutsläpp av växthusgaser, han berättar också vad vi behöver göra för att nå målet.

Han ger oss en tydlig bild av utmaningarna. Med sin förståelse för innovation och vad som krävs för att sätta nya idéer i verket redogör han för områden där teknik redan hjälper till att minska utsläppen. Han beskriver hur den tekniken kan bli mer effektiv, men också var banbrytande teknik behövs och vilka som står bakom de här betydelsefulla innovationerna. Slutligen lägger han fram en konkret plan för att uppnå målet om nollutsläpp, och föreslår inte bara en politik för världens regeringar att anta, men också vad vi själva kan göra för att hålla vår regering, våra arbetsgivare och oss själva ansvariga för att lösa det här.

Bill Gates förtydligar att det inte kommer att vara enkelt att uppnå nollutsläpp, men om vi följer hans plan i det här boken, så skulle det vara möjligt.

Den andre tar läsaren tillbaka till en av 1900-talets starkaste bilder, den av två unga pojkar, två prinsar, som går bakom sin mammas kista samtidigt som världen ser på i sorg. Medan Diana, prinsessan av Wales, begravdes undrade miljarder människor vad prinsarna tänkte och kände – och hur deras liv skulle bli.

Äntligen kommer nu Harrys historia. I Den andre berättar prins Harry sårbart och ärligt om hur livet och kärleken alltid övervinner sorgen.

Den vackra och modiga cromagnonkvinnan Ayla och hennes älskade Jondalar lämnar Mammutjägarnas land för att söka efter Jondalars folk, som har sina boningar vid inlandsisens kant. På hästar de tämjt och med en varg som sällskap ger de sig ut på en strapatsrik resa över vindpinade stäpper i istidens Europa.

Under sin färd över kontinenten följer de den stora moderfloden Donau. Många faror lurar på vägen, både från våldsamma naturkrafter och från fientliga stammar som upplever Ayla och Jondalar som gåtfulla och skrämmande. Men inget kan hindra dem från att fortsätta sin färd mot en plats på jorden de kan kalla sitt hem.