Visar resultat för..."Dalarnas"

På Dalarnas museum väcktes idén att utse Dalarnas sju underverk, genom att ordna en omröstning för allmänheten. Till skillnad från antikens motsvarighet var tanken att samla underverk av alla skalor och arter – inte enbart det monumentala. ”Sådant som är vackert, intressant, spännande, imponerande, charmigt eller bara konstigt i vårt landskap”, som projektbeskrivningen löd. Hundratals nomineringar strömmade in, från hela länet. Dessa skalades ner till 70 bidrag för allmänheten att rösta på. Bland dem återfinns en hel del av de platser och företeelser som vanligtvis förknippas med Dalarna – men också mer okända pärlor. Nu samlar vi merparten av bidragen i en gemensam bok, i ett försök att berätta om den mångfald som Dalarnas historia består av och om människorna som verkat här. Någon klassisk guidebok är det dock inte – vissa platser går att besöka, andra inte. Vi hoppas att genom boken förmedla kunskap om saker som varit viktiga, särpräglade, annorlunda eller intressanta i olika delar av Dalarna. Förhoppningsvis kan den inspirera till att fortsätta utforska vår hembygd och det gemensamma kulturarvet.

Dalarnas museums serie av småskrifter nr: 102 I Dalarna finns en stor mängd stickade mössor, ofta unika för varje socken. Många av dessa är moderna men har en äldre hisoria. Denna småskrift väver samman stickningstraditioner med samhällsförändringar och visar hur en mössa kan bli en symbol för både historien och dess förnyelse. Mössorna som en gång i tiden importerades från Norge och andra europeiska länder fick på 1900-talet nytt liv genom kvinnor som skapade lokala varianter som en markör för identitet och tillhörighet. I skriften finns ett register med text och bild på sockenmössor från Aspeboda till Älvdalen där kvinnorna som skapade dessa under 1900-talet får berätta sin historia. Deras mössor, från traditionella mönster till nyskapade varianter, har blivit en del av både dåtidens och nutidens kulturarv och ett uttryck för deras engagemang, kreativitet och strävan att bevara och förnya traditioner.

En skog av kunskap handlar om Dalarnas skogar förr och nu. Följ med oss och utforska skogen genom en mångfald av berättelser och perspektiv. Här ryms allt från flora och fauna till ägandeskap, naturvård och kulturvård, skogsbunden tradition och inspiration, ting av trä och mycket mer.

I denna bok presenteras fotokonsten och dess utövare i Dalarna med både definitioner och perspektiv. Vi får följa landskapets fotografer, födda eller verksamma i länet, genom deras yrkesverksamhet i korta eller långa redogörelser; deras introduktion i yrket, kontakter, framgångar, motgångar, familjeband och influenser under perioden 1840-1940. Många märkliga trådar nystas upp då ett nytt yrke introduceras. I Dalarnas museum finns en stor bildsamling; fotografier, negativ och glasplåtar. Det är material från 1840-talet och fram till vår tid. Christer Bergin, före detta fotoantikvarie vid Dalarnas museum redovisar i boken all den omfattande kunskap han besitter och som han har förvärvat under mer än 30 års arbete vid museet. Han om någon känner Dalarnas fotografer och deras efterlämnade bildskatter.

Hur ser dalmåleri ut? Det folkliga måleriet från Rättvik och Leksand med sin blomsterprakt och bibelmättade bildvärld är väl känt. Vid sidan av detta måleri fanns det mycket annat, från andra delar av Dalarna. Inte minst fanns skråmålarna, de mästare och gesäller som verkade i Falun, Hedemora och Säter fram till skråväsendets avskaffande1864. Dessa stadsbaserade målare har satt spår i kyrkor, på gårdar och bruksherrgårdar liksom på föremål i form av bord, byråer, kaffekannor och mycket annat. Flera av de målarna presenteras här för första gången. Särskilt Faluns många och flitiga målare är viktiga för att förstå det historiska måleriet i Dalarna. Städernas och landsbygdens målerikulturer kan inte förstås utan varandra. Skrå- och landsbygdsmålare hade olika utbildningar men överlappade på flera sätt och utgör båda olika delar av dalmåleriets rika och brokiga historia under de senaste århundradena.

Hur och var levde vikingarna i Dalarna? Går det ens att tala om en vikingatid i den delen av landet? I den här skriften besvaras dessa frågor när vi följer de arkeologiska spåren efter de vikingatida människornas liv och död i Dalarna. Lämningar från vikingatid finns nämligen både i landskapet och i magasinen på Dalarnas museum. I texten besöks vikingatida gravar på Sollerön i norra Siljan men också lämningar av järnframställning och älgjakt i skogslandskapet. Dalarnas vikingatid är varierad och ser olika ut beroende på var i länet den återfinns. I skriften presenteras också ett urval av föremål från vikingatiden som finns på Dalarnas museum.

Dalmåleriet med sina kurbitsdekorationer är kanske den mest kända folkliga konstarten i Sverige. På Dalarnas museum finns en stor samling Dalmåleri och boken kan ses som en introduktuíon till museets basutställlning om Dalmåleri

I boken avlyssnas berättelser från Dalarnas bygd och skog genom de spår människor lämnat genom sin verksamhet där. Verksamhet som berättar om historiska brukningsformer och om växter och djur som utgör minnen av svunna epokers föreställningar och näringsfång. Att bruka naturen på ett respektfullt sätt har tidigare varit en traderad kunskap som nu långsamt är på väg att glömmas. Naturen läker långsamt sina sår, så med kunskap och ett skarpt öga går det att urskilja gångna generationers bruk av naturen. Det är en skön och värdefull kunskap att upptäcka dessa spår – och det är detta denna årsbok handlar om.

I 28 uppsatser skildrar 24 författare bemärkta kvinnor med anknytning till Dalarna. Från saligförklarde Moder Elisabeth Hesselblad till populärsångerskan Lily Berglund.

Boken skildrar i åtta uppsatser lika många skattfynd i både ädelt och oädelt material

I Dalarna finns en handfull medeltida Olofskyrkor. I denna bok har många pusselbitar fogats samman i ett försök att skildra den lokal Olofskulturen såväl som den omfattande vallfart som förekommit i lanskapet mot Nidaros i Norge.

På lagom avstånd från den då svavelosande gruvstaden Falun låg och ligger fortfarande ett antal gamla bergsmansgårdar. 19 olika författare tar sig an olika historisk källor, från 1600 talet och frammåt, för att beskriva verksamheten på dessa gårdar och även ett och annat stadshushåll ur ett annat perspektiv än enbart bergsmannens.

Dalarna blir alltmer en region präglad av etnisk mångfald. Boken vill utgöra en plattform för det framtida arbetet med mångkulturfrågor i Dalarna.

Årsboken Dalarna 2019 är en antologi med flertalet artiklar som presenterar fäbodkulturen med nya rön kring dess historiska och samtida kontext, författade av framstående forskare inom musiketnologi, agrarvetenskap, arkeologi, folkloreism och etnologi. Antologin innehåller också artiklar som är skrivna ur ett praktiskt perspektiv, där fäbodbrukare, pedagoger och musiker berättar om livet i fäbodväsendets och vallmusikens tjänst. Här finns också en unik översikt med berättelser om, och nedteckningar av, lockrop som används idag på Dalarnas fäbodvallar.

UTSTÄLLNINGEN ”KLÄDD I DALARNA” berättar om hur sockendräkterna utvecklats och varierat under olika tider, samhällets förändringar och ekonomins inverkan på lust och förmåga att anpassa sig till nya moden och importerade material. Utställningen visar också de traditionella dräkternas variation för alla livets skiften, kyrkliga högtider, vardag och fest – under äldre tid då dräkterna var i dagligt bruk. Liksom den uniformering som skett hos såväl de traditionella dräkterna som de nyskapade – när de idag endast används för speciella tillfällen. Utställningen ger en inblick i hur olika textila tekniker och material använts och införlivats i dräkterna och kan förhoppningsvis också ge inspiration till användning och eget slöjdande idag. “DRESSED IN DALARNA” IS AN EXHIBIT about folk costumes and how they have developed and changed over time. Different factors, such as changes in society, economy, fashion, and imported materials have all had an affect on folk costumes from this area. The exhibit also shows traditional folk costume variations for all aspects of life when they were used daily during earlier periods – from clothing worn during everyday chores and religious holidays to festive occasions. It also discusses the standardization that both traditional and newly created folk costumes went through when their usage became less common. Different textile production techniques and materials that have been introduced into folk costumes are shown in displays here and hopefully give inspiration for how folk costumes can be used today.

Från baksidan: “I din hand har du en bok om förantaganden i det lösningsfokuserade arbetssättet. Förantaganden finns på ytan i alla våra frågor. Vi tar med dem in i våra samtal och möten genom det vi gör och säger. Denna bok samlar en rad olika sätt att beskriva dem på. Du bjuds in att upptäcka vilken kraft våra förantaganden kan ha, och vilken skillnad de kan göra.” “Jonas Wells är förbundschef och utbildningsledare för Södra Dalarnas Samordningsförbund. Han är socialantropolog i grunden och har lång erfarenhet av utveckling av samverkan i offentlig sektor både lokalt och nationellt.”

I boken skildras 11 spelmän från Dalarna i lika många uppsatser.

Bland de museer som berörs finns Stora Kopparbergs museum i Falun, Zornsamlingarna i Mora, Carl Larsson-gården i Sundborn, Husbyringen, Ekomuseum Bergslagen och framtidsmuseet i Borlänge.

Ett smörgåsbord av 25 olika uppsatser med anknytning till Dalarna

Dalarnas museums samling är resultatet av mer än 150 års samlande. För några år sedan flyttades hela samlingen till ett nytt magasin utanför Falun. Arbetet med samlingsflytten blev också ett arbete med att genomlysa och återupptäcka samlingen. Det blev uppenbart att samlingen inte enbart belyser historien om Dalarna utan även rymmer berättelser om hur och varför man samlat på Dalarna. I boken Samla på Dalarna riktas ljuset mot samlandets historia i Dalarna. Vilka perspektiv har styrt samlandet och hur har det förändrats sedan slutet av 1800-talet? Vad har man samlat på och vad har inte samlats in?

Boken Dalamodernismen har sin upprinnelse i ett av Dalarnas museum initierat dokumentationsprojekt om modernismens bebyggelse. Målet var att ta reda på vad som byggdes i Dalarna under perioden 1930–1980 och att dokumentera vad som fanns kvar av bebyggelse från den moderna epoken i landskapet. Övre Dalarnas traditionella byggnadsskick var uppmärksammat långt före den moderna epoken, det blev därför intressant att undersöka om modernismen betraktades som problematisk eller om man försökte att anpassa den och i så fall hur. Gick det att upptäcka hur modernismens bebyggelse och miljöer förhållit sig till det traditionella byggnadsskicket i Dalarna? Hur hade man förhållit sig till timmerhuskulturen, byarna, den röda slamfärgen och till kulturlandskapet? Bejakades modernismen i större utsträckning i Dalabergslagen där den tyngre industrin dominerade? Ur frågorna föddes begreppet dalamodernismen, som också återfinns i bokens titel. Begreppet har avsiktligt en stor spännvidd. Å ena sidan syftar det helt enkelt på modernismens bebyggelse inom Dalarnas landskap. Å andra sidan svarar det just på frågorna om och på vilka sätt modernismens bebyggelse i Dalarna förhöll sig till den traditionella byggnadskulturen.

Dalarnas Hembygdsförbund bildades år 1915 och de etthundra åren firas bland annat med att landskapets hembygdsföreningar bidrar med berättelser från sina bygder. Berättelserna i Dalarna 2015 skildrar människoöden, emigration, oknytt, kloka gubbar och gummor, kyrkklockor och Selma Lagerlöf. Boken inleds med landsantikvariens betraktelser från de tjugo år han har tjänstgjort som chef för Dalarnas museum och som hembygdsförbundets ständige sekreterare.

Bland de biblioteksförbund som uppstod i början av 1900-talet är Dalarnas det enda som fortfarande existerar 100 år efter bildandet år 1920. Dalarnas biblioteksförbund drev biblioteksfrågorna i länet under en tid då det saknades länsbibliotek. Under den tidigare delen av 1900-talet ansvarade förbundet bland annat för utbildning av bibliotekspersonal och folkbildning. Folkbildningsarbetet bedrevs ofta i samarbete med arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens studiecirklar. Under 1940-och 1950-talet tog förbundet initiativet till en intensiv upplysningskampanj för att informera om bibliotekens mål och möjligheter. Förbundet var ett stöd till bokbussverksamheten som startades år 1953 i länsbibliotekets regi. Bokkonsulenter verkade för läsfrämjande och för att sprida information om bibliotek. Förbundet engagerade sig också i skolbibliotekens sak. Biblioteksförfattningen som kom år 1930 hade en avgörande betydelse för hur folkbiblioteken kom att utvecklas. Den nya författningen skapade nya förutsättningar för biblioteken med klart uttalade mål, ökade statliga bidrag och mera samarbete bibliotek emellan. Ett nära samarbete med länsbiblioteket genomsyrar hela biblioteksförbundets historia. Gemensamt ordnades kurser, seminarier och folkbildningsdagar. Inom biblioteksförbundet ledde dåvarande länsbibliotekarien Olle Wingborg arbetet med att författa en bibliografi över litteratur från Dalarna. Bibliografin omfattar fem delar och finns idag i samkatalogen Libris. Biblioteksförbundet, som en fristående organisation, har haft ett stort handlingsutrymme, där flera mycket engagerade eldsjälar genom åren medverkat till utvecklingen av biblioteksväsendet i Dalarna. Förbundets roll och verksamhetsidé har omformats i takt med de förändringar som skett i samhället och inom biblioteksvärlden. Dalarnas biblioteksförbund ger ut denna skrift till sitt hundraårsjubileum 2020.

Boken ger en bred introduktion till svamparna i Dalarna och berättar om utforskandet ända från Linnés tid fram till idag. Ekologi, naturvård och naturskydd löper som en röd tråd genom hela boken som är vackert illustrerad med bilder på svampar och miljöer. 512 svamparter beskrivs utförligt i text och bild med särskild information om ekologi, kännetecken, utbredning och aktuell hotbild.

Det levande fjällandskapet förändras marginellt i ett varmare klimat. Ett en delvis ny fjällvärld ligger i pipelinen. Träden växer högre upp på fjällen och växttäcket blir grönare, tätare och frodigare. Detta har hänt tidigare i fjällandskapets långa historia. Här försöker vi, med exempel från Dalafjällen, se på dagens förändringar i ett längre miljöhistoriskt perspektiv. Även om uppvärmningen fortsätter i samma takt som hittills, så sker det inom ramen för den naturliga variationen efter den senaste istiden. Det innebär såväl problem som möjligheter för samhällets och naturens utveckling. Tack vare evolution och anpassningsförmåga har biosfären och mänskligheten överlevt och utvecklats, under påverkan av minst lika omfattande klimatskiftningar än de som numera förutspås av klimatmodeller.

I 11 artiklar av lika många författare skildras Karl-Erik Forsslund (1870-1941) Forsslund blev en av den svenska hembygdsrörelsens pionjärer men grunden i han gärning var författarskapet.

Carl Johan Malmling (1862 - 1947) var en av pionjärerna i svenskt dragspelsbygge.

Christopher Polhem (1661-1751)