Visar resultat för..."smala"

”… en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår.”

Dagens Nyheter

”mörk och hejdlöst rolig”

Jönköpings-Posten

”Som sagt, det var också Bengan som väckte idén om den där bokcirkeln. Det var strax efter att han varit med och sjösatt ’Brevbärare läser för barn’ på biblioteket, en aktivitet som rönte oväntat stor uppskattning. När det kom till vår lilla cirkel däremot gick det inte fullt så geschwint.”

Hans Gunnarssons nya bok är en berättelse med flera berättelser i sig, en så kallad novellfläta om ett gäng brevbärare som bildar en bokcirkel och gradvis upptäcker saker om varandra som de inte kunnat ana. Men det är framför allt en tragikomisk skildring av dagens Sverige, där fantomsmärtorna från välfärdssamhället blir allt starkare men dygdens lön allt mindre. Eller som en av brevbärarna konstaterar: ”Ibland är det lilla allt som ges.”

”… när Gunnarsson får upp farten är den här samlingen oemotståndlig. Han byter perspektiv, låter en berättelsetråd sluta i ingenting, en annan fortsätta i en helt annan persons berättelse. Det skulle kunna bli överfiffigt, men blir det aldrig eftersom Gunnarsson utvecklat ett sådant sagolikt handlag med språket. Det finns hela tiden ett lågmält driv i texten som gör att man road läser vidare. Risken för fiffighet motverkas också av Gunnarssons varma ton. […] ’Den smala lyckan’ är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår. Jag ska inte avslöja hur Gunnarssons novellfläta slutar med det får mig att inse hur ofta man saknat ett riktigt jäkla feelgood-slut.”

Åsa Beckman, Dagens Nyheter

”Gunnarsson kan så här långt in i sin karriär som författare, med en sisådär fjorton böcker i bältet, unna sig en viss auktoritet i språk och berättarteknik. Det är trivsamt, men samtidigt odlar han en humor som inte respekterar några gränser till det passande. Därmed blir det hejdlöst roligt när vi tar del av de olyckliga brevbärarnas öden. Eller så här: vi bjuds på gapflabb, men priset är att vi skrattar i ett skoningslöst mörker.

Till skillnad från romanen, som kan se ut hur som helst i våra tider, har novellen stelnat i sin form. Därför välkomnar jag Gunnarssons upptåg. De drastiska vändningarna livar upp ens läsning, och vi invaggas i falsk trivsamhet gång på gång. Allra mest imponeras jag nog ändå av Gunnarssons blick på oss människor. Vi må vara fyllda av komplex, ängslan och tillkortakommanden - så sett är det här en välputsad spegel - men det är också därför vi är så mänskliga.”

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

Sven-Eric Liedman iakttar med förundran och skärpa vår samtid, ser tillbaka på västerlandets historia och ger oss trots allt hopp om framtiden.

”Från min utsiktsplats vid datorn blickar jag ut över ett hav av lysande ljusgröna, ännu vårfriska almlöv. Ibland sitter en pilfink och gungar ytterst på en av de tunna grenarna. Just nu klättrar en gröngöling längs stammen. Det är en lust att leva.

Men hur kan det vara en lust när historien kanske snart tar slut och med den vår alltid lika uppfinningsrika och självförstörande mänsklighet? Säg det. Men så är det, och jag vet att jag som många andra kombinerar trivsel i det lilla livet med en skälvande oro inför det som händer i det stora.

Hur kan vi hantera vår förvirring?”

”… en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår.”

Dagens Nyheter

”mörk och hejdlöst rolig”

Jönköpings-Posten

”Som sagt, det var också Bengan som väckte idén om den där bokcirkeln. Det var strax efter att han varit med och sjösatt ’Brevbärare läser för barn’ på biblioteket, en aktivitet som rönte oväntat stor uppskattning. När det kom till vår lilla cirkel däremot gick det inte fullt så geschwint.”

Hans Gunnarssons nya bok är en berättelse med flera berättelser i sig, en så kallad novellfläta om ett gäng brevbärare som bildar en bokcirkel och gradvis upptäcker saker om varandra som de inte kunnat ana. Men det är framför allt en tragikomisk skildring av dagens Sverige, där fantomsmärtorna från välfärdssamhället blir allt starkare men dygdens lön allt mindre. Eller som en av brevbärarna konstaterar: ”Ibland är det lilla allt som ges.”

”… när Gunnarsson får upp farten är den här samlingen oemotståndlig. Han byter perspektiv, låter en berättelsetråd sluta i ingenting, en annan fortsätta i en helt annan persons berättelse. Det skulle kunna bli överfiffigt, men blir det aldrig eftersom Gunnarsson utvecklat ett sådant sagolikt handlag med språket. Det finns hela tiden ett lågmält driv i texten som gör att man road läser vidare. Risken för fiffighet motverkas också av Gunnarssons varma ton. […] ’Den smala lyckan’ är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår. Jag ska inte avslöja hur Gunnarssons novellfläta slutar med det får mig att inse hur ofta man saknat ett riktigt jäkla feelgood-slut.”

Åsa Beckman, Dagens Nyheter

”Gunnarsson kan så här långt in i sin karriär som författare, med en sisådär fjorton böcker i bältet, unna sig en viss auktoritet i språk och berättarteknik. Det är trivsamt, men samtidigt odlar han en humor som inte respekterar några gränser till det passande. Därmed blir det hejdlöst roligt när vi tar del av de olyckliga brevbärarnas öden. Eller så här: vi bjuds på gapflabb, men priset är att vi skrattar i ett skoningslöst mörker.

Till skillnad från romanen, som kan se ut hur som helst i våra tider, har novellen stelnat i sin form. Därför välkomnar jag Gunnarssons upptåg. De drastiska vändningarna livar upp ens läsning, och vi invaggas i falsk trivsamhet gång på gång. Allra mest imponeras jag nog ändå av Gunnarssons blick på oss människor. Vi må vara fyllda av komplex, ängslan och tillkortakommanden - så sett är det här en välputsad spegel - men det är också därför vi är så mänskliga.”

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

A critical and systematic review of existing research located at the crossroads of sociology, social psychology and applied linguistics, Languages and Social Cohesion offers valuable insights for social contexts in which decision makers and researchers grapple with questions of social cohesion in the presence of linguistic diversity.

Based on a thematic analysis of 285 studies from 50 countries (references available), this book emphasises the crucial role languages play in understanding social cohesion and provides a framework of perspectives to aid exploration of these complex interlinkages. Through interpreting the literature, the authors establish language repertoires as tools that facilitate social networks and access to resources. Furthermore, language norms and allegiances can subjectively shape the way groups use their language resources, which can result in social inclusion, exclusion and mediation between language groups.

Education in particular is highlighted as a policy tool that implements linguistic decisions and norms, and steers status, hierarchies and distribution of languages in society. The theory-informed and accessible tools featured can be used to guide and inform further research, workshops or projects that investigate social cohesion and languages. This book is relevant to diverse and intersecting spheres of influence, such as groups, communities, institutions and authorities at local, regional, national and international levels.

A critical and systematic review of existing research located at the crossroads of sociology, social psychology and applied linguistics, Languages and Social Cohesion offers valuable insights for social contexts in which decision makers and researchers grapple with questions of social cohesion in the presence of linguistic diversity.

Based on a thematic analysis of 285 studies from 50 countries (references available), this book emphasises the crucial role languages play in understanding social cohesion and provides a framework of perspectives to aid exploration of these complex interlinkages. Through interpreting the literature, the authors establish language repertoires as tools that facilitate social networks and access to resources. Furthermore, language norms and allegiances can subjectively shape the way groups use their language resources, which can result in social inclusion, exclusion and mediation between language groups.

Education in particular is highlighted as a policy tool that implements linguistic decisions and norms, and steers status, hierarchies and distribution of languages in society. The theory-informed and accessible tools featured can be used to guide and inform further research, workshops or projects that investigate social cohesion and languages. This book is relevant to diverse and intersecting spheres of influence, such as groups, communities, institutions and authorities at local, regional, national and international levels.

Sven-Eric Liedman iakttar med förundran och skärpa vår samtid, ser tillbaka på västerlandets historia och ger oss trots allt hopp om framtiden.

”Från min utsiktsplats vid datorn blickar jag ut över ett hav av lysande ljusgröna, ännu vårfriska almlöv. Ibland sitter en pilfink och gungar ytterst på en av de tunna grenarna. Just nu klättrar en gröngöling längs stammen. Det är en lust att leva.

Men hur kan det vara en lust när historien kanske snart tar slut och med den vår alltid lika uppfinningsrika och självförstörande mänsklighet? Säg det. Men så är det, och jag vet att jag som många andra kombinerar trivsel i det lilla livet med en skälvande oro inför det som händer i det stora.

Hur kan vi hantera vår förvirring?”

”… en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår.”

Dagens Nyheter

”mörk och hejdlöst rolig”

Jönköpings-Posten

”Som sagt, det var också Bengan som väckte idén om den där bokcirkeln. Det var strax efter att han varit med och sjösatt ’Brevbärare läser för barn’ på biblioteket, en aktivitet som rönte oväntat stor uppskattning. När det kom till vår lilla cirkel däremot gick det inte fullt så geschwint.”

Hans Gunnarssons nya bok är en berättelse med flera berättelser i sig, en så kallad novellfläta om ett gäng brevbärare som bildar en bokcirkel och gradvis upptäcker saker om varandra som de inte kunnat ana. Men det är framför allt en tragikomisk skildring av dagens Sverige, där fantomsmärtorna från välfärdssamhället blir allt starkare men dygdens lön allt mindre. Eller som en av brevbärarna konstaterar: ”Ibland är det lilla allt som ges.”

”… när Gunnarsson får upp farten är den här samlingen oemotståndlig. Han byter perspektiv, låter en berättelsetråd sluta i ingenting, en annan fortsätta i en helt annan persons berättelse. Det skulle kunna bli överfiffigt, men blir det aldrig eftersom Gunnarsson utvecklat ett sådant sagolikt handlag med språket. Det finns hela tiden ett lågmält driv i texten som gör att man road läser vidare. Risken för fiffighet motverkas också av Gunnarssons varma ton. […] ’Den smala lyckan’ är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår. Jag ska inte avslöja hur Gunnarssons novellfläta slutar med det får mig att inse hur ofta man saknat ett riktigt jäkla feelgood-slut.”

Åsa Beckman, Dagens Nyheter

”Gunnarsson kan så här långt in i sin karriär som författare, med en sisådär fjorton böcker i bältet, unna sig en viss auktoritet i språk och berättarteknik. Det är trivsamt, men samtidigt odlar han en humor som inte respekterar några gränser till det passande. Därmed blir det hejdlöst roligt när vi tar del av de olyckliga brevbärarnas öden. Eller så här: vi bjuds på gapflabb, men priset är att vi skrattar i ett skoningslöst mörker.

Till skillnad från romanen, som kan se ut hur som helst i våra tider, har novellen stelnat i sin form. Därför välkomnar jag Gunnarssons upptåg. De drastiska vändningarna livar upp ens läsning, och vi invaggas i falsk trivsamhet gång på gång. Allra mest imponeras jag nog ändå av Gunnarssons blick på oss människor. Vi må vara fyllda av komplex, ängslan och tillkortakommanden - så sett är det här en välputsad spegel - men det är också därför vi är så mänskliga.”

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

”… en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår.”

Dagens Nyheter

”mörk och hejdlöst rolig”

Jönköpings-Posten

”Som sagt, det var också Bengan som väckte idén om den där bokcirkeln. Det var strax efter att han varit med och sjösatt ’Brevbärare läser för barn’ på biblioteket, en aktivitet som rönte oväntat stor uppskattning. När det kom till vår lilla cirkel däremot gick det inte fullt så geschwint.”

Hans Gunnarssons nya bok är en berättelse med flera berättelser i sig, en så kallad novellfläta om ett gäng brevbärare som bildar en bokcirkel och gradvis upptäcker saker om varandra som de inte kunnat ana. Men det är framför allt en tragikomisk skildring av dagens Sverige, där fantomsmärtorna från välfärdssamhället blir allt starkare men dygdens lön allt mindre. Eller som en av brevbärarna konstaterar: ”Ibland är det lilla allt som ges.”

”… när Gunnarsson får upp farten är den här samlingen oemotståndlig. Han byter perspektiv, låter en berättelsetråd sluta i ingenting, en annan fortsätta i en helt annan persons berättelse. Det skulle kunna bli överfiffigt, men blir det aldrig eftersom Gunnarsson utvecklat ett sådant sagolikt handlag med språket. Det finns hela tiden ett lågmält driv i texten som gör att man road läser vidare. Risken för fiffighet motverkas också av Gunnarssons varma ton. […] ’Den smala lyckan’ är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst – även vår. Jag ska inte avslöja hur Gunnarssons novellfläta slutar med det får mig att inse hur ofta man saknat ett riktigt jäkla feelgood-slut.”

Åsa Beckman, Dagens Nyheter

”Gunnarsson kan så här långt in i sin karriär som författare, med en sisådär fjorton böcker i bältet, unna sig en viss auktoritet i språk och berättarteknik. Det är trivsamt, men samtidigt odlar han en humor som inte respekterar några gränser till det passande. Därmed blir det hejdlöst roligt när vi tar del av de olyckliga brevbärarnas öden. Eller så här: vi bjuds på gapflabb, men priset är att vi skrattar i ett skoningslöst mörker.

Till skillnad från romanen, som kan se ut hur som helst i våra tider, har novellen stelnat i sin form. Därför välkomnar jag Gunnarssons upptåg. De drastiska vändningarna livar upp ens läsning, och vi invaggas i falsk trivsamhet gång på gång. Allra mest imponeras jag nog ändå av Gunnarssons blick på oss människor. Vi må vara fyllda av komplex, ängslan och tillkortakommanden - så sett är det här en välputsad spegel - men det är också därför vi är så mänskliga.”

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

Mina smala axlars längtan är en berättelse om att vara sig själv, och att förbli sig själv, samtidigt som man är galet förälskad. Med mycket humor, fingertoppskänsla och knivskarp blick skriver Maria Frensborg om kärlek, vänskap, svek och identitetssökande så att sidorna glöder.

Magda går på gymnasiet och önskar sig mer av det mesta: mer av livet, mer poesi, roligare vänner, mer av Jens. Framför allt mer av Jens, som är två meter lång och en vandrande dröm. Med oxblodsröda Dr Martens, perfekt långt hår och svarta kläder är han solen i Magdas universum. Hon vet allt om honom, kysser marken där han går.

”Jag: ett Jensrelaterat uppslagsverk. En Jenscyklopedi. Som kan scheman, lärare, skåpnummer, telefonnummer och allt annat som är googlebart. Jag vet till och med var han bor. Tio minuter på cykel härifrån, i ett hus med sex våningar och porttelefon.”

Bästisen Petra förstår ingenting, men det har hon å andra sidan inte gjort på ganska länge. Magda är redo för förändring, och den kommer i form av en hemlig inbjudan till KG, Kvinnliga Gymnasieföreningen. De säger sig syssla med litteratur, konst och musik och Magda, som själv skriver, är inte sen att tacka ja. Samtidigt går hon med i skoltidningen där Jens är chefredaktör. Han verkar vara intresserad tillbaka … eller? En sak är i alla fall säker: han tycker att KG är korkade och pretentiösa, och hatar dem lika mycket som han älskar sin elgitarr. Det pirrar i Magda av hopp och allt det nya, men samtidigt slits hon mellan Jens, KG och sig själv. För hur mycket kan man anpassa sig innan man förvandlas till en våt fläck? Och hur mycket är man beredd att ge upp för känslan av att vara utvald, älskad, sedd?

Mina smala axlars längtan är en berättelse om att vara sig själv, och att förbli sig själv, samtidigt som man är galet förälskad. Med mycket humor, fingertoppskänsla och knivskarp blick skriver Maria Frensborg om kärlek, vänskap, svek och identitetssökande så att sidorna glöder.

Magda går på gymnasiet och önskar sig mer av det mesta: mer av livet, mer poesi, roligare vänner, mer av Jens. Framför allt mer av Jens, som är två meter lång och en vandrande dröm. Med oxblodsröda Dr Martens, perfekt långt hår och svarta kläder är han solen i Magdas universum. Hon vet allt om honom, kysser marken där han går.

”Jag: ett Jensrelaterat uppslagsverk. En Jenscyklopedi. Som kan scheman, lärare, skåpnummer, telefonnummer och allt annat som är googlebart. Jag vet till och med var han bor. Tio minuter på cykel härifrån, i ett hus med sex våningar och porttelefon.”

Bästisen Petra förstår ingenting, men det har hon å andra sidan inte gjort på ganska länge. Magda är redo för förändring, och den kommer i form av en hemlig inbjudan till KG, Kvinnliga Gymnasieföreningen. De säger sig syssla med litteratur, konst och musik och Magda, som själv skriver, är inte sen att tacka ja. Samtidigt går hon med i skoltidningen där Jens är chefredaktör. Han verkar vara intresserad tillbaka … eller? En sak är i alla fall säker: han tycker att KG är korkade och pretentiösa, och hatar dem lika mycket som han älskar sin elgitarr. Det pirrar i Magda av hopp och allt det nya, men samtidigt slits hon mellan Jens, KG och sig själv. För hur mycket kan man anpassa sig innan man förvandlas till en våt fläck? Och hur mycket är man beredd att ge upp för känslan av att vara utvald, älskad, sedd?

Florences väg korsas av den karismatiske journalisten Sten, som hon har svårt att värja sig mot. Drömmar och förhoppningar kommer att kullkastas både genom egna beslut och den tidens hederskultur, då föräldrarna hade en närmast oinskränkt makt över sina döttrar. Handlingen sträcker sig över ett drygt decennium och under en tid då Europa drabbas av första världskriget ochspanska sjukan.

Berättelsen tar sin början i Florences hemstad Göteborg, men den tar oanade vägar till den dalsländska landsbygden, Norge och Frankrike.

"Mobilen lyser blåvitt och jag ser konturerna av hennes ansikte i dunklet. Luggen är rak. Hennes kindben är stora, läpparna små. Hon liknar en ekorre som håller på att magra bort."Egentligen är Sickan mammas hund. Men hon har aldrig tid. Istället är det Tobias som tar med sig Sickan på långa strövtåg och när han först stöter på ödehuset vet han inte vad han ska tro. Det känns som om någon iakttar honom bakom de trasiga gardinerna, och varje gång han går ut med Sickan drar hon i kopplet mot Ödesmåla gård. Han kan svära på att det finns någon där.

Författaren THERESE HENRIKSSON växte upp med sin trapperpappas spökhistorier och vilda sagor. Att skriva föll sig naturligt. Små byar, ödehus, kantstötta karaktärer och en krypande känsla av skräck får gärna ta plats i hennes berättelser.

ÖDESMÅLA GÅRD är en glesbygdskräck i behändigt fickformat från Kraxa förlags satsning på svenska fantastiknoveller.

This proceedings book presents a multidisciplinary perspective on risk and risk management. Featuring selected papers presented at the European Risk Research Network (ERRN) 8th European Risk Conference “Multiple Perspectives in Risk and Risk Management” held in Katowice, Poland, it explores topics such as risk management systems, risk behaviors, risk culture, big data and risk reporting and regulation. The contributors adopt a wide variety of theoretical approaches and either qualitative or quantitative methodologies. 

Contemporary companies operate in a highly dynamic environment, accompanied by the constant development of the information technology, making decision-making processes highly complex and increasing the risk related to company performance. The European Risk Research Network (ERRN) was established in 2006 with the aim of stimulating cross-disciplinary research in the area of risk management. The network includes academics and industry experts from the fields of accounting, auditing, financial economics and mathematical finance. To keep the network lively and fruitful, regular “European Risk Conferences” are organized to present papers from a broad spectrum of risk and risk management areas. 

This volume offers new, convincing empirical evidence on topical risk- and risk management-related issues in diverse settings, using an interdisciplinary approach. The authors advance compelling arguments, firmly anchored to well-accepted theoretical frameworks, while adopting either qualitative or quantitative research methodologies. The book presents interviews and surveys with risk managers to gather insights on risk management and risk disclosure in practice. Additionally, the book collects and analyzes information contained in public reports to capture risk disclosure and perceptions on risk management impacts on companies’ internal organization. It sheds light on financial and market values to understand the effect of risk management on actual and perceived firm’s performance, respectively. Further, it examines the impacts of risk and risk management on society and the economy.

The book improves awareness and advances knowledge on the complex and changeable risk and riskmanagement fields of study. It interweaves among topical, up-to-date issues, peculiar, under-investigated contexts, and differentiated, complementary viewpoints on the same themes. Therefore, the book is a must-read for scholars and researchers, as well as practitioners and policy makers, interested in a better understanding of risk and risk management studies in different fields.