Visar resultat för..."svenska bygder"

Stigar med en historia

Naturen kring Falun och Borlänge är fylld av spår. Här följer du stigar som en gång trampades upp när människorna i bygden förde sina djur till fäboden. Andra stigar användes av dalfolket när de gick till Stockholm för att söka arbete. Och i världsarvet Falun har flera hundra års gruvdrift lämnat efter sig slagghögar, hyttplatser och vackra bergsmansgårdar. Spåren ger en extra dimension till bokens vandringar.

En del av turerna i boken startar i eller strax utanför tätorten, andra har sin utgångspunkt lite längre bort. Du kan nå samtliga vandringar över dagen och vara hemma igen till kvällen, men några är bäst lämpade att göra med en övernattning, i raststuga eller eget tält. Längderna varierar mellan en och 34 kilometer och även du som vill vandra tillsammans med barnen hittar passande turförslag.

Författaren Karin Runesson är biolog och älskar friluftsliv. Hon är bosatt i Falun och har arbetat med skogs- och naturvårdsfrågor på Borlänge kommun. För Calazo har Karin tidigare skrivit den mycket populära Barnens utebok.

Unga människors vardagsliv, kunskaper och framtidsutsikter formas av platsen där de bor. Länge har forskning om livsvillkor för barn och unga fokuserat på större städer, medan unga landsbygdsbor har fått begränsad uppmärksamhet.

I Veta, vara, leva samlas forskare från flera olika ämnesområden för att undersöka och synliggöra kunskapande i landsbygder. Genom att belysa färdigheter som sällan uppmärksammas och som är tätt sammanlänkade med landsbygdens geografier utvidgas förståelsen av vad kunskap är. Därmed är det just ungas lokalt förankrade kunskaper som läggs i dagen och står i centrum här.

Landsbygderna framställs ofta som resurssvaga och tärande, men i denna bok synliggörs vardagliga processer där kunskaper och resurser nyttjas, odlas och utvecklas. Skribenterna ställer frågor om hur kunskaper, kapaciteter och resurser skapas, tas i bruk och värderas bland unga i svenska landsbygder idag.

Medverkande: Susanna Areschoug, Stockholms universitet; Christel Avendal, Lunds universitet; Anna Bennich-Björkman, Uppsala universitet; Elin Ennerberg, Malmö universitet; Sara Forsberg, Uppsala universitet; Linda Fridén Syrjäpalo, Stockholms universitet; Peter Hultgren, Linnéuniversitetet; Martin Kvist, Linnéuniversitetet; Janna Lundberg, Malmö universitet; Lotta Svensson, FoU Hälsingland; Ida Säfström, Stockholms universitet; Mats Trondman, Linnéuniversitetet; Maria Vallström, Södertörns högskola & FoU Hälsingland

Boken handlar om den förbisedde 1800-talstopografen John Bohman. Med sina böcker om Vättern bildar han länken mellan Daniel Tiselius pionjärverk från det tidiga 1700-talet och Folke Dahlbergs klassiska skildringar om sjön under 1900-talet. Helt bortglömd är han inte. Hans namn kan stundom dyka upp i olika sammanhang då det gäller Vättern - exempelvis just hos Folke Dahlberg, som ser Bohman som "den utomordentlige vätternskildraren". Men hans böcker har aldrig återutgivits och hans liv och verk har aldrig framlagts i bokform. Den senaste översikten är den snart 100 år gamla artikeln i Svenskt biografiskt lexikon. Denna bok vill överbrygga luckan genom att dels ge en fylligare bild av denne natur- och kulturorienterade Östgötapräst, dels ge en kommenterande presentation av hans tre verk: Omberg och dess omgivningar (1829), Vättern och dess kuster. Första resan (1834) och Vättern och dess kuster. Andra resan (1840).

Börje Räftegård är fil. dr och tidigare universitetslektor vid Göteborgs universitet. Utöver svensk 1600-talsdiktning och romantikens litteratur har han också forskat och skrivit om efterkrigstidens jazzmusik, Karlsborgs fästning och om det tidiga militärflygets historia - samt om lyckan att långfärdscykla.

Den rikt illustrerade Älvbygder i norr beskriver utvecklingen av älvdalarna i Kalix, Töre och Sangis i nedre Norrbotten fram till mitten av 1900-talet. Upplägget är brett och populärvetenskapligt. Boken beskriver befolkning, levnadssätt, näringar, institutioner och kultur. Nyttjandet av naturresurserna har varierat över tiden, men basresurserna har varit desamma. De åttatusen åren kan schematiskt indelas i åtta olika epoker, framtidsland, alla med sina upp- och nedgångar. Vilka var de bakomliggande och drivande faktorerna? Vad gjorde att området sågs som ett framtidsland och attraherade människor och kapital under så lång tid? Vi är nu inne i det åttonde framtidslandet Norrbotten. Vad kommer sen?

Kjell Danell är född 1946, uppväxt i Kalix och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Zoolog av facket och har forskat om samspelet mellan växter, djur och människor i så olika habitat som boreala skogar, tundra och savanner. Bosatt i Umeå.

Bengt-Göran Nilsson, född 1938 på Innanbäcken och har arbetat på ASSI-Domän i Karlsborg som laborant och salsförman. Efter pensioneringen engagerad i Kalixbygdens forskarförening som sekreterare och redaktör för medlemstidningen. Bosatt i Kalix.

Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar; Acta Regiæ Societatis Skytteanæ nr 92