Visar resultat för..."Höstens"

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

Romansviten om fröknarna von Pahlen består av sju delar som utkom mellan åren 1930 och 1935. Huvudkaraktärerna i denna släktkrönika är Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Persongalleriet ger en inblick i dåtidens liv inom överklassen och två kvinnors kamp för självbestämmande respektive kärlek på lika villkor. I sviten blottläggs även – som antyds ovan – kontroversiella företeelser som vittnar om Krusenstjernas mod som författare.

Del tre i romansviten om fröknarna von Pahlen.

Hösten är en besynnerlig tid, sade hon. Sommaren vissnar, bladen blåsa av träden, och fåglarna flyga missnöjda till länder, där det är varmt.

Det börjar bli höst i Petras liv, skuggorna från det förflutna blir allt längre, hennes kärleksäventyr blir till upprepningar. Relationen till Tord, arrendatorn på Eka Herrgård, är inte av den passionerade sorten och Tords hysteriska hustru Adèle har även hon en älskare. Allt börjar fjärma sig från Petras ungdoms lyckodröm. Hoppet om en friare tillvaro ligger hos Angela.

Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.”En djärvt berättad historia, som skall chockera många.” Östersunds - Posten

”Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur.”Sydsvenska Dagbladet

Tredje delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige!

Det börjar bli höst i Petras liv, men så nås hon av nyheten om att hennes gamla fästman ska återvända till Sverige. Thomas Meller är den enda man som Petra älskat, och nyheten river upp gamla sår. Samtidigt får Petra upp ögonen för Tord, arrendatorn på Eka Herrgård. Även Tords hysteriska hustru, Adèle, har fastnat för en ny man – en kringresande pastor. Det blir en händelserik höst och vinter på herrgården Eka. Angela beslutar att inte återvända till hushållsskolan, och stannar hos Petra.

Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

En höst flyttar Tomas Skarfelt ut till landet, för att vara nära sin gamla mor. Själv har han jobbat hela sitt liv på statistikcentralen, Statis. Vid sidan av jobbet har han skrivit och till och med publicerat en diktsamling. Han gör anteckningar om besöken hos mor på åldringshemmet, om Slanten, en grannpojke som han för viktiga samtal med, om naturens skiftningar men kanske framförallt om det som händer med honom själv: Han åldras, han blickar tillbaka, han fortsätter att ställa frågor. Han invaderas av minnen: ”Allt möjligt försöker numera passera rakt igenom mig. Jag håller på att bli en diversehandel.”

Blad ur höstens arkiv är en storslagen avslutning på Carpelans mångsidiga författarskap.

Snart tjugo år har gått sedan Solveig från Bjuröbäcken drog i nödbromsen på Transsibiriska järnvägen. Vem var hon, sjukpensionären från norra Västerbottens kustland som en snöig natt i oktober höjde Rysslands terrorberedskap?

Genom att söka svar i brorsonens reseskildring och Solveigs egna bandinspelningar tar läkaren och författaren Anton Westman med läsaren på en resa i spåren av ett svunnet kärnvapenkrig.