Visar resultat för..."Krigsbarn"

Under den bistra vintern 1941-1942 rasar andra världskriget i Europa och fortsättningskriget i Finland. Förhållandena är svåra och kärva. Samtidigt organiserar svenska hjälporganisationer möjlighet för finländska barn att komma till Sverige: mellan 1939 och 1944 reste cirka 70 000 så kallade Finska krigsbarn till Sverige. Drygt 5000 återvände aldrig till sina biologiska föräldrar i Finland utan stannade i Sverige.Detta är berättelsen om ett av dessa barn. Via skickligt beskrivna och gripande beskrivningar får vi följa hans resa från Finland till Sverige, från barn till vuxen, samtidigt som nutidsbilder från hans dotter bidrar till att placera hans levnadsöde i en bredare kontext.Min pappa - ett krigsbarn söker svar på svåra och tunga frågor, som hur den tidiga separationen påverkat pojken och hans möjligheter att leva ett fullödigt liv? Och hur påverkades andra i hans närhet? Boken berättar också om den rotlöshet och det främlingskap som går i arv till den andra generationens flyktingar. Språket är målande, livligt och gripande. Författaren Katarina Vastamäki arbetar till vardags som lektör och redaktör.

Flickan med en lapp om halsen - Historien om ett finskt krigsbarn är en verklighetsbaserad roman och den fristående fortsättningen på boken Det kom för mig i en hast Historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson, som handlar om Maria Bouroncles mormors syster som en kall påskmorgon 1929 dränkte sina tre små barn. Många läsare har frågat hur det gick för Artur, de döda barnens far. Nu kommer äntligen berättelsen om hans liv efter morden.Tolvåriga Hilja och hennes lillebror Antti har tvingats lämna allt och alla bakom sig. De är bara två utav alla de finska barn som skickas till Sverige för ett liv bortom kriget. Ett liv utan mamma, pappa och syskon.

Efter tre dagars resa och två veckors karantän når de den lilla byn Vesene i Västergötland. Här skiljs de åt, fast Hilja lovat sin mor att alltid se efter sin lillebror. Trots detta lär hon sig snabbt att uppskatta sin nya tillvaro på gården hos tant Maria och den tystlåtne Artur. Vad hon inte vet är att familjen bär på en mörk hemlighet.

"Mycket bra", tycker BTJ!"Maria Bouroncle debuterade med Det kom för mig i en hast historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson, en verklighetsbaserad roman om hennes mormors syster. Detta är den fristående fortsättningen på detta familjeöde, och fokuserar på det finska krigsbarnet Hilja som Ingeborgs exmake Artur och hans nya fru Maria tar hand om.  [...] Förutom att vara en fortsättning på historien kring Ingeborgs dåd är detta ett fantastiskt tidsdokument över de finska barn som hamnade i Sverige. Romanen är baserad på Hiljas dagböcker och brev, tillsammans med samtal med personer som kände Artur och Maria. Det är en historia som hade klarat sig fint utan den mörka aspekten i familjens förflutna, men detta ger såklart någonting nytt och annorlunda från andra skildringar av krigsbarnen." Lektör Frida Jönsson, BTJ-häfte 7:2022

Maria Bouroncle är efter en lång karriär med internationellt biståndsarbete tillbaka i Sverige som författare på heltid. Hennes gripande porträtt av sin mormors syster i debuten Det kom för mig i en hast har använts i litteraturundervisningen på Göteborgs Universitet, översatts till flera språk och ligger till grund för en dokumentär som prisats på filmfestivaler i såväl USA som Europa.

Under den bistra vintern 1941-1942 rasar andra världskriget i Europa och fortsättningskriget i Finland. Förhållandena är svåra och kärva. Samtidigt organiserar svenska hjälporganisationer möjlighet för finländska barn att komma till Sverige: mellan 1939 och 1944 reste cirka 70 000 så kallade Finska krigsbarn till Sverige. Drygt 5000 återvände aldrig till sina biologiska föräldrar i Finland utan stannade i Sverige.Detta är berättelsen om ett av dessa barn. Via skickligt beskrivna och gripande beskrivningar får vi följa hans resa från Finland till Sverige, från barn till vuxen, samtidigt som nutidsbilder från hans dotter bidrar till att placera hans levnadsöde i en bredare kontext.Min pappa - ett krigsbarn söker svar på svåra och tunga frågor, som hur den tidiga separationen påverkat pojken och hans möjligheter att leva ett fullödigt liv? Och hur påverkades andra i hans närhet? Boken berättar också om den rotlöshet och det främlingskap som går i arv till den andra generationens flyktingar. Språket är målande, livligt och gripande. Författaren Katarina Vastamäki arbetar till vardags som lektör och redaktör.

"Max Seeck placerar elegant ut olika komplikationer: vilka är de tre gamlingarna som återvänder till pensionatet varje år? Vad hände på barnhemmet under fyrtiotalet och vad har hänt med de inblandade sedan dess?" Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Jessica Niemi har tvingats ta paus från jobbet som polis och reser till ett stillsamt pensionat på Åland för att hitta balans i sitt liv - eller avsluta det. Men väl där dras hon in i den lokala sägnen om en ung flicka som försvann från ett barnhem på ön för sjuttio år sedan. Alltsedan dess kan flickan ses på ön, längs vattnet, iförd en blå kappa. Jessica förstår också att pensionatet har en mörk historia. Alltmer osäker på gränsen mellan fantasi och verklighet dras Jessica mer och mer in i öns hemska berättelser.

De föräldralösa barnens ö är den fjärde fristående spänningsromanen med Jessica Niemi i huvudrollen.

När Jonna blir vräkt från sin drömlägenhet och dessutom inser att hennes förlupne före detta pojkvän lurat henne på pengar rasar världen ihop. Utan jobb eller någonstans att bo tar hon sina fyra älskade katter och åker till sin farfar i Bohuslän, som hon inte träffat på trettio år. Hon får flytta in i hans gästhus på Räkholmen och de börjar lite trevande lära känna varandra och sin gemensamma släkthistoria.Ett steg i taget lär Jonna känna den lokala frisören, den snygge snickaren och de som bott på ön i hela sitt liv - ett speciellt och lite svåråtkomligt folk. Att träffa någon ny kärlek är hon inte intresserad av, men när det visar sig att byns rikemansson älskar att dansa lika mycket som hon - då vaknar något till liv i hennes hjärta. Kanske finns det chans till lite allt möjligt på Räkholmen?Katthotellet vid kusten är Jessika Deverts andra fristående feelgoodroman. Det är en varm och humoristisk berättelse om sommarkänslor, att våga och börja om. Och om katter förstås.

"Max Seeck placerar elegant ut olika komplikationer: vilka är de tre gamlingarna som återvänder till pensionatet varje år? Vad hände på barnhemmet under fyrtiotalet och vad har hänt med de inblandade sedan dess?" Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Jessica Niemi har tvingats ta paus från jobbet som polis och reser till ett stillsamt pensionat på Åland för att hitta balans i sitt liv - eller avsluta det. Men väl där dras hon in i den lokala sägnen om en ung flicka som försvann från ett barnhem på ön för sjuttio år sedan. Alltsedan dess kan flickan ses på ön, längs vattnet, iförd en blå kappa. Jessica förstår också att pensionatet har en mörk historia. Alltmer osäker på gränsen mellan fantasi och verklighet dras Jessica mer och mer in i öns hemska berättelser.

De föräldralösa barnens ö är den fjärde fristående spänningsromanen med Jessica Niemi i huvudrollen.

I den tionde boken i Lin Hallberg och Jonna Björnstjernas populära Extra lätt att läsa-serie (med text i versaler) har turen kommit till Sami som har svårt att sova. Ljuden från staden utanför sovrumsfönstret skrämmer honom. De påminner om ljud han hört förut.

Kan det finnas ett djur som passar för Sami hos tanten i Den magiska djuraffären? Kanske ett vaksamt nattdjur som hjälper honom att komma till ro på kvällen.

Läs också: ”Novas hemlighet”, ”En kompis till Leo”, ”Ester längtar”, ”Brunos Bus”, ”Rädda Rut”, ”Bos bästis”, ”Noas resa”, ”Titta på Indy” och ”Ella vågar”.

Jopie Dronkers bok "Krigsbarnet Jopies historia" är en  gripande självbiografisk berättelse. Hon blev skickad till Sverige som ensamkommande flyktingbarn, är nu över 80 år och ser tillbaka på sitt fantastiska liv i sorg men också i glädje. 

"Jag var ett år när Tyskland 13 maj 1940 klockan 13.20 bestämde sig för att anfalla Holland. Holländska för­sva­ret blev så kallat taget på sängen. Tyskland hade gett ett löfte om att avvakta i 24 timmar för besked från holländska försvaret och regeringen, om Holland skul­le kapitulera. Tyskland och dess flygvapenarsenal kunde ej vänta och 90 bombplan lyfte från Tysk­lands Luftwaffe för att anfalla Holland och då i första hand Hollands största hamnstad Rotterdam." 

Så inleder Jopie Dronkers sin historia om sitt liv. Hennes självbiografi är en gripande berättelse om att leva i spillrorna efter bomb­ningarna och om den ständiga hungern.  Boken handlar också om hur ett barn rycks upp från sina rötter och ensam skickas till ett nytt land, där det talas ett språk som barnet inte förstår och vidare hur det på nytt skickas tillbaka till sin biologiska familj men har glömt sitt modersmål.

I den tionde boken i Lin Hallberg och Jonna Björnstjernas populära Extra lätt att läsa-serie (med text i versaler) har turen kommit till Sami som har svårt att sova. Ljuden från staden utanför sovrumsfönstret skrämmer honom. De påminner om ljud han hört förut.

Kan det finnas ett djur som passar för Sami hos tanten i Den magiska djuraffären? Kanske ett vaksamt nattdjur som hjälper honom att komma till ro på kvällen.

Läs också: ”Novas hemlighet”, ”En kompis till Leo”, ”Ester längtar”, ”Brunos Bus”, ”Rädda Rut”, ”Bos bästis”, ”Noas resa”, ”Titta på Indy” och ”Ella vågar”.

I den tionde boken i Lin Hallberg och Jonna Björnstjernas populära Extra lätt att läsa-serie (med text i versaler) har turen kommit till Sami som har svårt att sova. Ljuden från staden utanför sovrumsfönstret skrämmer honom. De påminner om ljud han hört förut.

Kan det finnas ett djur som passar för Sami hos tanten i Den magiska djuraffären? Kanske ett vaksamt nattdjur som hjälper honom att komma till ro på kvällen.

Läs också: ”Novas hemlighet”, ”En kompis till Leo”, ”Ester längtar”, ”Brunos Bus”, ”Rädda Rut”, ”Bos bästis”, ”Noas resa”, ”Titta på Indy” och ”Ella vågar”.

Stiftelsen Emyhemmet bildades i början av 1900-talet för att på ett framsynt sätt ge Överenhörnas gamla och medellösa ett värdigt liv. Sedan de sociala åtaganden som utgjorde grunden för stiftelsen har tagits över av kommunen ägnar Stiftelsen Emyhemmet sig åt social hjälpverksamhet. Berättelsen om Emyhemmet bidrar till den större berättelsen om vägen från Fattigsverige till Välfärdssverige. Genom Emyhemmet och många andra initiativ runt om i Sverige reformerades fattigvården under första hälften av 1900-talet. Bakom utvecklingen stod lokala, ofta ideella krafter. Det var inte förrän på 1950-talet som den svenska staten på allvar tog initiativ till breda lösningar över hela landet och för hela befolkningen.

Den rikt illustrerade boken skildrar Stiftelsens uppkomst, porträtterar några nyckelpersoner och följer vardagen på Emyhemmet genom decennierna. Förutom ålderdomshemmet fanns även barnhem, pensionat, och under kriget tog man emot finska krigsbarn. Boken ger ett tvärsnitt av social omsorg genom seklerna så som den har utformats i en socken vid Mälaren i norra Sörmland.

Boken ges ut av Enhörna Hembygdsförening. Producerad i samarbete med Stiftelsen Emyhemmet. Denna bok är den första i en serie under temat Enhörna genom tiderna.

"Max Seeck placerar elegant ut olika komplikationer: vilka är de tre gamlingarna som återvänder till pensionatet varje år? Vad hände på barnhemmet under fyrtiotalet och vad har hänt med de inblandade sedan dess?" Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Jessica Niemi har tvingats ta paus från jobbet som polis och reser till ett stillsamt pensionat på Åland för att hitta balans i sitt liv - eller avsluta det. Men väl där dras hon in i den lokala sägnen om en ung flicka som försvann från ett barnhem på ön för sjuttio år sedan. Alltsedan dess kan flickan ses på ön, längs vattnet, iförd en blå kappa. Jessica förstår också att pensionatet har en mörk historia. Alltmer osäker på gränsen mellan fantasi och verklighet dras Jessica mer och mer in i öns hemska berättelser.

De föräldralösa barnens ö är den fjärde fristående spänningsromanen med Jessica Niemi i huvudrollen.

"Max Seeck placerar elegant ut olika komplikationer: vilka är de tre gamlingarna som återvänder till pensionatet varje år? Vad hände på barnhemmet under fyrtiotalet och vad har hänt med de inblandade sedan dess?" Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Jessica Niemi har tvingats ta paus från jobbet som polis och reser till ett stillsamt pensionat på Åland för att hitta balans i sitt liv - eller avsluta det. Men väl där dras hon in i den lokala sägnen om en ung flicka som försvann från ett barnhem på ön för sjuttio år sedan. Alltsedan dess kan flickan ses på ön, längs vattnet, iförd en blå kappa. Jessica förstår också att pensionatet har en mörk historia. Alltmer osäker på gränsen mellan fantasi och verklighet dras Jessica mer och mer in i öns hemska berättelser.

De föräldralösa barnens ö är den fjärde fristående spänningsromanen med Jessica Niemi i huvudrollen.