Visar resultat för..."Marknaden ska"

1700-talets Sverige var en dynamisk tid med stora politiska svängningar, utgående från såväl kunga­hus som riksdag.

Handel och affärsliv hade att hantera hattpartiets generösa subventionspolitik på bästa sätt och senare mösspartiets indragningar och räfst. Trots den föränderliga spelplanen utvecklades handel och sjöfart på ett dramatiskt sätt. För Göteborg handlade det om export av järn och trä, men under senare hälften av århundradet, framförallt om den mycket lönsamma exporten av sillprodukter, som skapade enorma förmögenheter åt handelshusen.

Det expansiva näringslivet krävde mycket kapital. Utan några egentliga banker utvecklades ett system av kreditmöjligheter som fungerade mycket väl. Kortfristiga lån kunde erhållas genom växlar och assignationer, långfristiga som lån av handelshus eller bankirer. Med väl fungerade växel- och konkurslagar som grund hanterades fallissemang snabbt och smidigt.

Fram tonar ett mycket avancerat samhälle ännu långt ifrån tekniska hjälpmedel och sentida ekonomiska innovationer.

Författaren Ek. dr Magnus Andersson är verksam som forskare vid Institutionen för Ekonomi och Samhälle/Avdelningen för Ekono­misk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Vad gör företagare när de utsätts för konkurrens och får agera hur de vill? Kristoffer Strandqvist menar i Kartellernas tidevarv att de kommer att försöka organisera marknaden, ofta genom någon form av kartell.

Med ett historiskt perspektiv och med utgångspunkt i exemplet den svenska rörgrossistmarknaden, en del av byggmarknaden, beskriver och analyserar Strandqvist kartellerna, diskussionen om dem och statens åtgärder.

Under 1900-talets början organiserades marknaden via private initiativ genom kartellsamarbeten. Lagar och andra regler sätter ramar för hur företag kan agera, men i Sverige saknades under förra seklets tidiga decennier lagar mot kartellsamarbete. Sådana kom dock att successivt växa fram under århundradet, vilket innebar en allt högre grad av vad Strandqvist benämner statlig organisering av marknader.

Om författarnaKristoffer Strandqvist är verksam som forskare vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) och är även anknuten till Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning (EHFF) vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i sin tidigare forskning bland annat ägnat sig åt den svenska militära flygplansindustrin och hur den överlevde och utvecklades under den tidiga efterkrigstiden.

Lars Calmfors, Petter Danielsson, Simon Ek,  Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen, Per Skedinger

Det största problemet på den svenska arbetsmarknaden är hur lågutbildade, och då särskilt lågutbildade utrikesfödda, ska komma i sysselsättning. Problemet har ställts på sin spets av den stora flyktinginvandringen.

Centrala frågor för politiken är: Vad kan skola och vuxenutbildning göra? Vilken roll bör subventionerade anställningar spela? Är visstidsanställningar en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd? Behövs nya typer av enkla, men också lägre betalda, jobb? 

Denna bok, skriven av sex arbetsmarknadsekonomer, analyserar frågorna och försöker utifrån forskningen ge svar på vilken politik som är lämpligast.

Elnätsavgifterna, som ska täcka kostnaderna för investeringar och drift, har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Är dessa prisökningar motiverade av ökade kostnader hos elnätbolagen? Och är den befintliga regleringen utformad för att stimulera en skälig prissättning och tillräckliga incitament till effektiviseringar?

Författarna undersöker hur den svenska elnätsregleringen har fungerat historiskt och vad man bör tänka på vid framtida reglering. De redogör för den svenska regleringsmodellen med särskilt fokus på det så kallade effektiviseringskravet och jämför den med våra nordiska grannländers.

Erik Lundin är forskare inom programmet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning. Magnus Söderberg är professor i företagsekonomi vid akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad. Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Framtidens energisystem.