Visar resultat för..."Ny tid"

Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid.

Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen.

Bokens redaktörer är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet. Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Birgit Andersson har varit lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.  Catarina Andishmand är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och undervisar på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem.  Marianne Dahl är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet (campus Kalmar).  Helene Elvstrand är biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning fritidshem vid Linköpings universitet.  Jan Gustafsson Nyckel (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.  Björn Haglund (red.) är docent i barn- och ungdomsvetenskap och arbetar vid Högskolan i Gävle.  Mikaela Johansson är grundlärare med inriktning fritidshem.  Karin Lager (red.) är universitetslektor vid Göteborgs universitet.  Per Lindqvist är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Carolina Martinez är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet.  Ulla Karin Nordänger är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Monica Orwehag är fil. dr. i pedagogik och lektor vid Högskolan Väst, men också utbildad fritidspedagog.  Einar Sundsdal, fil.dr, är förste amanuens i pedagogik vid Institutet för pedagogik och livslångt lärande vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).  Kristina Thorshag, fil lic i pedagogik, är adjunkt vid Göteborgs Universitet.  Marie-Helene Zimmerman Nilsson är docent i pedagogik vid Högskolan Väst.  Maria Øksnes, fil.dr, är professor i pedagogik vid Institutet för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).   

I boken BOLD – strategiskt HR-arbete i en ny tid, får läsaren en exklusiv inblick i det extremt snabbväxande techbolaget Spotify. Katarina Berg , företagets globala HR-chef, och dess internationella HR-team visar hur alla kan bli modigare i sitt HR-arbete, oavsett om det gäller ett utmanande förändringsprojekt, global tillväxt eller om det viktigaste är att hitta rätt medarbetare till nyckelposter.

HR ska både utveckla och utmana. För detta krävs mod och extremt god insikt i verksamheten, först då kan HR-arbetet skräddarsys till den egna organisationen. På Spotify arbetar man efter verktyget ”HR-paletten” och de många färger som utgör HR-professionen, vilket är totalt 171 olika kunskaps- och expertområden. För att kunna bedriva HR framgångsrikt måste man behärska hela paletten utan och innan, och dessutom kunna anpassa den till sin egen organisation. Det går nämligen inte att kopiera andras framgångssagor eftersom varje organisation är unik. En annan viktig förklaring till Spotifys framgång är den starka kulturen. Ett företag som vill implementera en effektiv och global kommersiell strategi måste ha en kultur där alla medarbetare känner att de arbetar mot ett och samma syfte – oavsett var i världen de befinner sig. Och i det arbetet har HR en oerhört viktig roll.

En storslagen och förtrollande roman om livet i överklassfamiljen Winther. Handlingen utspelar sig i Trondheim i slutet av 1800-talet. En ny tid väntar runt hörnet, en arbetarklass växer fram, kvinnors rättigheter stärks och gamla traditioner kommer på fall. Vi följer kvinnorna i familjen Winther både i de vackra salongerna och i de hektiska köksregionerna deras drömmar, längtan och begär. Cecilia Winther är den ledande kvinnan i societeten i Trondheim. Allas ögon är på henne och kvinnorna i staden följer henne i allt hon gör och säger. Men bakom den tjusiga fasaden kämpar Cecilia för att behålla familjelyckan.

En ny tid är den första delen i serien om Winther-dynastin, fylld av kärlek, dramatik och hemligheter.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg.

Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera.

Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade.  

Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik.  

Författarna till boken: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik.

Karl-Adam Bonnier är en av de spännande svenska entreprenörerna under 1900-talet. Inom den finansiella sektorn blev han en förgrundsgestalt genom att bygga sin skapelse, B&B-företagen, vid sidan av bankerna.

I denna djupt personliga bok berättar han medryckande om sin uppväxt på gården Bisslinge, om sina föräldrar Tor och Tora Bonnier, om high school och college-åren i USA, den amerikanska militärtjänstgöringen och hur karriären inleddes med försäljning av premieobligationer. Han beskriver ett entreprenörskaps vardagsliv, i medgång och motgång. Hans akademiska bana följde de stora framgångarna i näringslivet där han var banbrytande inom leasing och factoring. Karl-Adam Bonniers insatser var drivande i utvecklingen av det finansiella landskapet. I En ny tid återger han den stämning som rådde då Sveriges finansvärld och bankväsende omdanades.

Vem är egentligen Du? Hur kan du skapa ett meningsfullt liv

där du får lov att bidra, vara i ditt kreativa flöde och växa både

som människa och i världen?

Den här boken låter dig ta en närmare titt på dina svar på de mest

grundläggande livsfrågorna. Den ger dig möjligheten att designa din

egen väg till framgång, baserad på din personliga definition av just

framgång. Boken är skriven för att visa dig sätt att ta tillbaka det

som rätteligen tillhör dig: Din livsuppgift – såväl i ditt livsarbete som

i ditt professionella arbete. Att skapa resonans, större samklang,

däremellan ger dig mening, riktning och ökad livsglädje. En väg till

ett integrerat ledarskap, där du kan tillföra värde till vår gemensamma

framtid på ett för dig stärkande och framgångsrikt vis.

Utvecklingsmetoden Den Reflekterande Cirkeln leder dig genom

alla led i processen mot en hållbar och funktionell design – en

sannare version av Dig Själv.

Liberalismen gav oss rösträtt, personlig frihet och marknadsekonomi. Har den gjort sitt nu och lämnat oss ensamma och övergivna i en splittrad, själlös, egoistisk värld?   Blev liberalismens arv ett samhälle där vi saknar tryggheten i de små gemenskaperna, där allt är meningslöst om det inte går att sälja och där var och en roffar åt sig utan hänsyn?  

Andra krafter står nu beredda att leda världen. De lovar snabba och enkla lösningar. De lovar gemenskap och rättvisa. De lovar revansch och trygghet. Men de lovar inte frihet. 

 Christer Nylander har haft en lång rad tunga poster i svensk politik. I Den besvärliga friheten får vi ta del av hans personliga tankar om vad som gått fel och vad som kan göras för att rädda idén om individens frihet.

Det blir ett annorlunda och ärligt sökande i fjorton kapitel om alltifrån hur berättelser påverkar våra liv, könsneutrala toaletter och ensamhet, vidare till regional, kulturell, social och ekonomisk ojämlikhet. Men också om vilka allianser liberaler bör bygga för att nå framgång igen.    Den besvärliga friheten är en uppmaning till vitalisering underifrån och inifrån, i stället för att ängsligt kopiera idéer och retorik från illiberala krafter.    Ett första steg är att erkänna att frihet är besvärligt för den enskilde som tvingas ta ansvar för sina livsval. Frihet är också besvärligt för det gemensamma eftersom människors val kolliderar. Men ofriheten är långt värre. För alla.      

christer Nylander, född 1968, var ordinarie riksdagsledamot för Liberalerna 20022022, invald för Skån läns norra och östra valkrets. Han var Liberalernas gruppledare från 2016 till 2019. Christer Nylande har varit vice ordförande i utbildningsutskottet och är ordförande för Stiftelsen Ingmar Bergman.

Kriget i Europa har gått in i sitt sista skede och snart kommer den tyska ockupationen av Belgien att vara över. Men det kommer att dröja länge innan såren från krigen är läkta och motsättningarna mellan medlöpare och de som varit aktiva i motståndsrörelsen faller i glömska.

När krigsslutet kommer hoppas Spirou äntligen få veta hur det har gått för hans vänner, den judiska flickan Kassandra som han hört ska befinnas sig i Auschwitz, och det tysk-judiska konstnärsparet Felix och Felka som deporterades österut sommaren 1944.    

Den fjärde och sista delen i Émile Bravos kritikerhyllade serieroman som kombinerar dramatik och humor med en verklighetsbaserad skildring av Belgien under andra världskriget. Arbetet med serien har pågått under mer än tio år och finalen på Hoppets tid är hett efterlängtad av läsare runtom i Europa.

Järnet förändrade förutsättningarna såväl för krig och välstånd i grunden, vi hade råvaran på nära håll och den var billig, men att göra den till stål var ingen enkel process. De arkeologiska fynden är nu betydligt fler och lättare att tolka. De antika skriftkällorna och vår egen nordiska Edda gör det också möjligt att pussla ihop den järnålderstida berättelsen, men bara om de används förstås. De första femhundra åren av vår tideräkning har försummats av dagens historiska etablissemang; det finns en helt ny historia om Sverige att upptäcka inom denna boks pärmar.

Vapen i danska offermossar har vidimerat märkliga påståenden i skriftkällorna om en tidig svensk närvaro på kontinenten. Med DNA har också en dito i England bekräftats, liksom goternas, langobardernas och vandalernas svenska ursprung – helt enligt de gamla ’nationalromantikernas’ teser. Detta gäller även den s k danerteorin, ett länge hett debatterat samband mellan svear och daner, där de senare förutsätts ha utgått ur de förra. Detta är samtidigt en tid då grunden läggs för det svenska rike där svear och götar (åter) blev ett folk – en process som katalyseras från Mälardalen. De första stegen tas redan under yngre romersk järnålder, men under folkvandringstiden ser riksenandet ut att drabbas av ett bakslag – en trolig följd av kontakter med hunnerna. Samtidigt är detta den verkliga guldåldern i Sverige. Helt unika, men närmast okända prestigeföremål har hittats och de har, till slut, erkänts också vara inhemskt tillverkade. Ynglingakonungarnas regentlängd löper parallellt med dessa händelser, och vi har idag anledning att ta dessa ’sagokungar’ på stort allvar; de flesta av dem var utan tvekan historiska.

Vid mitten av 500-talet blir Sverige Nordens dominanter och nu enas landet återigen, denna gång betydligt fastare, vilket bl a går att avläsa i ortnamnspåren, särskilt kan nämnas tunaorter, karlabyar, rinkabyar och husabyar. Denna utveckling påbörjas samtidigt med den klimatchock som i källorna kallades Fimbulvintern. Den påföljande vendeltiden med de rika båtgravarna i Vendel och Valsgärde är en svensk glansperiod, som alltså inträffar redan innan vikingatiden formellt börjar. Den fantastiska djurornamentiken initierades här och visar att konst- och hantverkskunnandet var mycket högt utvecklat. Vårt allra viktigaste nationella arvegods är dock ändå Fornaldar- och Eddasagorna, bland vilka bl a Völundarkvida, Hervararsagan och Völsungasagan kan nämnas, liksom förstås ynglingakonungarnas ättartal; dels berättat om i 800-talets Ynglingatal, dels i den prosaiska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

Järnet förändrade förutsättningarna såväl för krig och välstånd i grunden, vi hade råvaran på nära håll och den var billig, men att göra den till stål var ingen enkel process. De arkeologiska fynden är nu betydligt fler och lättare att tolka. De antika skriftkällorna och vår egen nordiska Edda gör det också möjligt att pussla ihop den järnålderstida berättelsen, men bara om de används förstås. De första femhundra åren av vår tideräkning har försummats av dagens historiska etablissemang; det finns en helt ny historia om Sverige att upptäcka inom denna boks pärmar.

Vapen i danska offermossar har vidimerat märkliga påståenden i skriftkällorna om en tidig svensk närvaro på kontinenten. Med DNA har också en dito i England bekräftats, liksom goternas, langobardernas och vandalernas svenska ursprung – helt enligt de gamla ’nationalromantikernas’ teser. Detta gäller även den s k danerteorin, ett länge hett debatterat samband mellan svear och daner, där de senare förutsätts ha utgått ur de förra. Detta är samtidigt en tid då grunden läggs för det svenska rike där svear och götar (åter) blev ett folk – en process som katalyseras från Mälardalen. De första stegen tas redan under yngre romersk järnålder, men under folkvandringstiden ser riksenandet ut att drabbas av ett bakslag – en trolig följd av kontakter med hunnerna. Samtidigt är detta den verkliga guldåldern i Sverige. Helt unika, men närmast okända prestigeföremål har hittats och de har, till slut, erkänts också vara inhemskt tillverkade. Ynglingakonungarnas regentlängd löper parallellt med dessa händelser, och vi har idag anledning att ta dessa ’sagokungar’ på stort allvar; de flesta av dem var utan tvekan historiska.

Vid mitten av 500-talet blir Sverige Nordens dominanter och nu enas landet återigen, denna gång betydligt fastare, vilket bl a går att avläsa i ortnamnspåren, särskilt kan nämnas tunaorter, karlabyar, rinkabyar och husabyar. Denna utveckling påbörjas samtidigt med den klimatchock som i källorna kallades Fimbulvintern. Den påföljande vendeltiden med de rika båtgravarna i Vendel och Valsgärde är en svensk glansperiod, som alltså inträffar redan innan vikingatiden formellt börjar. Den fantastiska djurornamentiken initierades här och visar att konst- och hantverkskunnandet var mycket högt utvecklat. Vårt allra viktigaste nationella arvegods är dock ändå Fornaldar- och Eddasagorna, bland vilka bl a Völundarkvida, Hervararsagan och Völsungasagan kan nämnas, liksom förstås ynglingakonungarnas ättartal; dels berättat om i 800-talets Ynglingatal, dels i den prosaiska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

Visste du att vårt lands första invånare var renjägare från Tyskland? Att de på sin färd norrut längs isranden passerade över Billingen, varpå ett gigantiskt vattenfall öppnade sig bakom dem? Den händelsen levde med all säkerhet länge i deras minnen. Kanske så länge att det finns spår kvar än idag i vår levande mytskatt, i form av bron Bifrost. Nästa våg västerifrån kan ha varit invånare från ett land som sjönk ner i havet. Även det en s k skröna – innan den bekräftades av moderna geologer. Alverna som en gång levde i dagens Bohuslän, och vars kung mycket riktigt hette Gandalf, är mytens svar på hur dessa överlevare uppfattade sig.

Om du redan läst böcker om svensk forntid så kommer du märka att den här boken är annorlunda. Vetenskapen anses ofta sluta där myten tar vid, men här försöker vi hitta svar i båda, och tar oss frihet att spekulera. Historia är en berättelse, och en berättelse måste hänga ihop, även när den söker svar som inte kan verifieras. Om den inte ens försöker så kan det bero på att den är felaktig. Så som vår bild av den s k förhistorien länge varit. Nyheten att den största delen av våra arvsanlag först fördes hit via Ålands hav ca 2900 f.Kr., slog för några år sedan ner som en bomb bland våra historiker. Det rör sig om ett paradigmskifte i synen på vilka vi är. Långt ifrån den gängse bilden av en perifer, lite bortkommen folkspillra, formar sig nu bilden av det ständigt pågående mötet i skärningspunkten mellan öst och väst, som format en helt unik folkgrupp – såväl genetiskt som kulturellt.

Med arkeogenetikens hjälp, religionshistorisk analys och sagans källtexter så gräver vi oss bakåt i historiens djupaste källor. En ny men gammal historia om Sverige är inte bara en ny historiebok baserad på vad vi redan vet, den ser historien ur ett helt nytt perspektiv och ger i flera stycken ny kunskap; såväl grunddata som aldrig sammanställts förut och slutsatser som inte tidigare dragits.Denna bok innehåller ett åttiotal svartvita bilder inne i texten och dessutom en högklassig 32-sidig fyrfärgsbilaga. Den är inbunden för att den ska kunna tas fram och läsas ur många gånger.

Magnus Stenlund (f.1962) har skrivit flera uppskattade böcker om historia, både i skönlitterär form (Den Eldrökta, 2015) och i populärvetenskapligt format (Runkalendern, 2020). Hans projekt, att ge svensk fornhistoria en länge välbehövlig ansiktslyftning, omfattar också böcker om brons- och järnåldern som planeras för tryck under 2023.

Med bronset kom svärdet. Och med svärdet kom kriget. Att handelsnätverk med centrum på Jylland styrde Europas handel med koppar och tenn är en hypotes som sedan två decennier vunnit allt mer erkännande. Det är därför intressant att det nu går att konstatera hur stor mobiliteten även inom Norden var under denna tid. Med strontiumanalys går det att fastställa att många av de magnifika ekkistebegravningarna i Danmark innehöll skeletten efter män som kom från Sverige.

Vad som är lika okänt och som kanske förklarar dessa emigranter, är att några av Europas allra första svärd, bl a det berömda Bragbysvärdet, hamnade i Mälardalen. Var koppar till dessa svärd kom ifrån kan man nu också med stor tillförlitlighet svara på – alla gruvor har nämligen sitt eget ’DNA’. Efter utgrävningar längs E4 norr om Uppsala så har en svärdsknapp hittats av samma typ. Här leder spåren tillbaka till vad som en gång var Nordeuropas första högcivilisation.

För att följa bronset, svärdens och människornas öden under nordisk bronsålder så har vi alltså numera ny teknik, som kompletterar den arkeologiska genetiken. I den här boken kartlägger vi med hjälp av dessa hur de gemensamma rötterna ser ut och de folkförflyttningar som förklarar varför vi råkar ha en hel del gemensamt bl a med sydalpinska Tyrolen, liksom med de gamla frygierna som under denna tid flyttade söderut till Mindre Asien, men som en gång levde vid Östersjön.

Gudarna är den svenska historiens första namngivna individer. De är inte bara vad som ger berättelsen dess färg; naturvetenskapliga fakta kompletteras av och bekräftar kulten – och vise versa. Folkrörelserna åtföljs ju av dessa gudar och genom jämförelser mellan de ursprungliga indoeuropeiska gudarna och våra asar och vaner, kan vi göra sannolikt hur den germanska Huldran färdats söderut med sabinerna för att till slut bli romarrikets främsta gudinna: ljusbringerskan Juno Lucina. Huldran var också med stor sannolikhet förebild för den äldre runradens drottning.

Den första svenska vikingatiden inleds i yngre bronsålder, och det är med solkungen i Håga den största mängden guld läggs i en nordisk grav under hela denna epok. Att hög- och brandgravskicket kommer hit har en koppling till gudar som Heimdallr och Ullr och till de båda nordiska dioskurerna, Algiz, samtliga dessa är även de på plats i runraden. De har liksom mytens ringar och svärd ett mycket långt förflutet och deras färd till oss kan bl a ha med de trollkarlar att göra, med vars guldhattar solens och månens rörelser går att avläsa, exakt matematiskt, 3 000 år före vår tid. Och, jodå, visst finns det även en trovärdig förklaring som knyter våra urgamla trojeborgar till antikens Troja!

Magnus Stenlund (f. 1962) har ägnat sig åt sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den andra boken i en trilogi. Den första heter Blodet och jorden (2022) och behandlar neolitikum, med de allra senaste arkeogenetiska rönen som stöd för Eddaberättelser och myt, som nu visat sig vara sanning – Sverige var de germanska folkens Urheimat.