Visar resultat för..."landsbygden"

Arbetet med planering och samhällsutveckling kräver i allt större utsträckning perspektiv som integrerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En sådan utgångspunkt leder till många frågor med koppling till energi, infrastruktur för transporter och kommunikation, liksom hur vi ska organisera för boende, vård och omsorg. Integrerade perspektiv på hållbar utveckling utgör ramarna för den här boken. I boken presenteras studier av samhällsplanering för goda livsvillkor i landsbygder, med särskilt fokus på service- och infrastrukturutveckling. Landsbygder och städer är sammanlänkade i nätverk av platser och beroendeförhållanden, och goda livsvillkor på landsbygder bidrar därmed till en hållbar utveckling för hela samhället.   

Boken belyser aktuella planeringsfrågor; pekar på problem och presenterar alternativa perspektiv och praktiker. Författarna diskuterar förhållningssätt och strategier som utmanar rådande bilder av landsbygder. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som inbjuder till diskussioner kring texten och andra planeringssammanhang.   

Författarna har sin bakgrund i discipliner som kulturgeografi, samhällsplanering, infrastrukturstudier, informatik och organisationsvetenskap samt civilsamhällesstudier. Deras varierade bakgrunder som forskare och praktiker bidrar till integrering av perspektiv och sektorer.

Susanne Stenbacka (red.) är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Brita Hermelin (red.) är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Ida Andersson är docent i kulturgeografi och arbetar som lektor vid Örebro universitet.  Cecilia Bygdell är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Upplandsmuseet.  Patrik Cras är doktor i landsbygdsutveckling och verksam som forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.  Jenny Eriksson Lundström är universitetslektor i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.  Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhällesstudier vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.  Ida Grundel är fil.dr i kulturgeografi och arbetar på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Eva Gustavsson är docent i kulturgeografi vid Örebro universitet.  Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.  Johan Hörnemalm är fil.dr i arbetsvetenskap med sociologi som huvudämne och ansluten forskare vid Umeå universitet. Stina Karlsson är utvecklingsledare för kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor på Norrbottens Kommuner.  Catarina Lundqvist är fil.dr i det tvärvetenskapliga forskningsområdet etnicitet och ansluten forskare vid Umeå universitet.  Daniel Lövgren är universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hans forskningsintresse rör kommunikation och plats i relation till olika typer av organisationer/organisering, men även studier av strategisk kommunikation i offentlig sektor. Dick Magnusson är universitetslektor och docent på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Anna-Birgitte Moberg har en masterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet.  Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.  Mattias Sandberg är docent i kulturgeografi. Han arbetar som specialist inom skogens sociala värden på Skogsstyrelsen och är affilierad forskare i kulturgeografi vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet. Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. 

I BÖRJAN AV 1990-TALET byggdes bostäder, en hockeyhall och ett släkt forskar centrum i Ramsele i västra Ångermanland. 30 år senare är de flesta butiker stängda, samhällsservicen borta och många villor öde. Vad var det som hände? Och kan den gröna industrirevolutionen rädda det tynande norrländska inlandet, återöppna de nedläggningshotade sjukhusen och vända den demo grafiska utvecklingen? Eller leder den bara till en sårig vindkraftsdebatt och återuppväckta minnen från vattenkraftsutbyggnaden? Joakim Broman är uppväxt i Ramsele. I Döden vid Faxälvens strand blickar han både framåt och bakåt för att kunna beskriva de krafter som sliter isär stad och land i Sverige.

"Under resan granskar och vänder Broman på bilden av Sverige som industrination och undersöker innebörden av strukturomvandlingar i lokalsamhället. Diskussionen förankras i aktuell litteratur vilket fördjupar analysen. Det är en mycket angelägen skildring av Sverige av idag, av platser som verkar bortglömda men där älven alltjämt rinner." - Ive Brissman, BTJ

"Nu åker han tillbaka och konstaterar att det inte ser ut som förr. Och exakt där hade boken kunnat upphört att intressera, för hur vanligt är det inte med färdiga svar på landsbygdens problem? Broman, som studerat och vässat sin penna på storstadens ledarsidor, skulle lätt ha kunnat använda sin återvändarresa till att tugga gamla teser. Det gör han nu inte. Han undrar uppriktigt om det finns en lösning för de delar av Sverige som mest bara långsamt ligger och dör? Han överraskar."  - Torbjörn Nilsson, SVD

JOAKIM BROMAN är uppväxt i Ramsele. I Döden vid Faxälvens strand gör han med Ångermanlands inland som utgångspunkt en resa genom den svenska politikens mest aktuella konflikter.

Livet i prästgården är inte sig likt sedan Elisabet blev den enda dottern kvar i huset och det förflutna kastar långa skuggor över en framtid som ser allt mörkare ut sedan hennes far blivit sängliggande i en sjukdom som verkar sakna bot. När den unge adjunkten Daniel Bergius anländer till prästgården tycker sig Elisabet för första gången på länge ana en ljusglimt i tillvaron och något i Daniels sätt tyder på att känslorna som spirar hos henne är besvarade. Men att följa sitt hjärta är inte alla förunnat och de val som väntar kommer bli svårare än någon av dem kunnat ana.

Det svarta hjärtat är den andra delen i släktsagan Dalens döttrar. Serien, som inleds 1762, följer prästdöttrarna Elisabet och Ulrika och deras kvinnliga ättlingar på den värmländska landsbygden.

"Det svarta hjärtat en välkomponerad historisk roman som fördjupar familjehistorien från första delen. Olausson lyckas återigen väva samman lust, kärlek, hat och plikt, med ettkänslomässigt driv i långsamt tempo." BTJ 

"Det är något med de här böckerna som verkligen drar in mig i systrarnas tankevärld, och hur lite de fick bestämma över sin egen tillvaro." Allas 

Romanen om mönsterbutlern Stevens som ger sig iväg i sin husbondes bil på sitt livs första semester har blivit en modern klassiker. Författaren låter med ojämförlig mästerlighet den korrekte butlern ta läsaren med på en resa genom den engelska landsbygden 1956. Och genom sina egna minnen. Återstoden av dagen är en sorglig och humoristisk betraktelse över den vanliga människans demokratiska ansvar och en skarpsinnig och ironisk berättelse om missriktad idealism.

Efter en uppslitande skilsmässa flyr Lovisa Göteborg för ett nytt liv i torpet där hon tillbringade sin barndoms somrar. Där hoppas hon hitta tillbaka till sig själv och sitt skrivande. I skogen finns tröst och trygghet, det är vad hon tror. Men sanningen visar sig vara en helt annan. När en försvunnen man hittas mördad rivs det stilla livet i byn Stavrevik itu. Mörka krafter har kommit i rörelse. Skam och skuld sipprar fram och en fasansfull händelsekedja har påbörjats. Vem kan man lita på om man inte kan lita på sig själv? De starka porträtten av Lovisa och de andra kvinnorna i Pia Hagmars spänningsroman griper tag och skakar om. "Dy" är en mörk och omtumlande historia som inte släpper sitt grepp. En berättelse om vad som kan hända när det förflutna hinner i kapp och livet förvandlas till dy.

"... ovanligt starka porträtt av fyra kvinnor i sextioårsåldern. /.../ Författaren gör ett fantastiskt jobb med att skriva fram olika sorters relationsproblem och olika sorters kvinnliga erfarenheter på trovärdiga och berörande sätt."/Anders Kapp, Kapprakt

"Pia Hagmar väver stilfullt samman komplicerade livsöden med mordisk dramatik – samt skriver så vackert om skog och trädgårdsarbete att man omedelbart vill köpa sig ett torp! FFFF"/Kenneth Gysing, Femina

Som i alla böcker om Bojan blir det både fakta och saga. Fakta om traktorn och en berättelse om hur ett får räddas. Allt på en lagom nivå för fyraåringen av Bolibompas Johan Anderblad som kan allt om stora fordon. Boken är djuplodande och verklighetsbaserad, ändå lagom lång att högläsas om och om igen!

Det är läggdags och Bojan ska städa. Men när han ska dra lådan med leksaker orkar han inte riktigt, den är för tung. Bojan skulle behöva hjälp av ett fordon, kanske en traktor... Bojan frågar mamma om hon kört en traktor någon gång, och det har hon ju. Mamma Bibbi har kört nästan alla sorters fordon. Hon älskar allt med en motor i. Mamma berättar för Bojan om hur det är att köra traktor, hur man gasar, växlar och hur man kan använda traktorn. Bojan frågar om mamma räddat något djur med traktorn någon gång. Och det har hon. Det var när ett får hade gått ner sig i ett kärr. Då kopplade Bojans mamma på släpet till traktorn och körde snabbt till kärret. Där backade hon ut och kunde precis rädda fåret från att drunkna.

Året är 1895 och Henry James nya pjäs gör dunderfiasko i London samtidigt som Oscar Wildes senaste går för fulla hus på teatern bredvid. James bestämmer sig omedelbart för att fly staden och slicka såren. I sin självvalda exil börjar han att minnas tillbaka på sitt liv: systerns tragiska död som länge plågade honom, hur han höll sig undan det amerikanska inbördeskriget, de hemska minnena av sårade och döda soldater, uppväxten i New England och brodern som i familjen alltid hölls före honom intellektuellt och socialt.Men ett stort glädjeämne för honom var den mycket märkliga och hemliga vänskapen med författaren Constance Fenimore Woolson, hur de brevväxlade, hyrde våningarna intill varandra i Venedig och bokade in sig på samma pensionat i England. Så nås han plötsligt av ett telegram som berättar att Constance helt oväntat har tagit sitt liv genom att slänga sig ut från sitt lägenhetsfönster i Venedig.Henry James kom att under sitt liv kallas för "Mästaren". Skälet var hans skarpa blick för mänskliga relationer, vilket även kännetecknar hans böcker. Colm Tóibín fångar i sin roman - som redan kort efter sin första publicering utropades till klassiker - en man som privat plågades av sin ensamhet samtidigt som han i sin sociala verksamhet kunde njuta av litterära framgångar och gärna frotterade sig med alla dåtidens stora författare.Med ett nyskrivet förord av Klas Östergren."Mästaren är underbart rik, ett verkligt kraftprov i den ofta misslyckade genren ´roman om känd, verklig person´ ... Den ger en enastående ingång till ett av de stora författarskapen i modern tid. Den är i sig själv ett litet mästerverk." SvD

Kommissarie Konrad Sejer sitter i polisens förhörsrum med en kvinna. Ett fruktansvärt brott har begåtts. Sejer söker sanningen och försöker förmå kvinnan att berätta sin historia.

Ragna Riegel tar ingen plats, hon är liten och tunn, viskar till och med fram orden efter en misslyckad stämbandsoperation. Ragna arbetar på Europris, där vanliga människor köper vanliga, mörka dunjackor till lågpris. Efter föräldrarnas död bor hon ensam i barndomshemmet, sin son har hon inte mycket kontakt med, han har flyttat till Berlin och skickar bara enstaka jul och födelsedagskort.

Hennes liv följer fasta rutiner, det är så hon vill ha det. Hon sitter på samma säte i bussen varje dag, handlar i samma närköp. Hon har ordning på livet. Tills den dag då hon får ett hotbrev. Någon vill döda henne. Rutinerna förvandlas till skräck och förvirring, Ragna måste försvara sig. Till varje pris.

"Karin Fossums nya Konrad Sejer-deckare präglas av allt det som gör henne till en av Norges främsta i genren: psykologisk insikt, oförglömliga personporträtt, ett levande och pregnant språk och en spänning som växer fram mot den fruktansvärda upplösningen." VG

Livet på landet blir allt annat än rofyllt med Sveriges knäppaste familj! När Martin Widmark, författaren till böckerna om LasseMajas detektivbyrå, skriver om familjen Jansson kan allting hända.

Gamle farbror Emil behöver hjälp med att ta hand om bondgården i Vimmerby, och familjerna Jansson och Yolmaz ställer givetvis upp. Det finns bara ett litet problem: i båda familjerna har barn och vuxna bytt roller med varandra, och föräldrarna är på värre hyss-humör än någonsin. När de ska försöka lära sig allt om livet på landet förritiden spårar det ur rejält. Snart är barnen inlåsta i snickerboa medan de vuxna försöker mjölka kor, bråkar om vem som ska vara storbonde, och bara i farten kidnappar en hel buss full av pensionärer. Ändå blir den här semestern på landet precis vad stadsborna behöver.

Böckerna om familjen Jansson är knasigt dråpliga familjeberättelser där barn och vuxna har bytt roller med varandra. Allt fångat i Pelle Forsheds finurliga bilder i färg.

Hur mycket känslor ryms egentligen mellan fyra väggar, vad döljs i våra inre slutna rum och vad händer när de öppnas?

Bella Friberg är lika trött på sitt liv hemma i Linköping, som på sig själv. När hon får ett efterlängtat jobberbjudande i Stockholm kan hon inte tacka nej, trots att hon egentligen inte har modet. Inte med tanke på vad som hände förra gången. När Bella äntligen hittar sin drömlägenhet, finner hon också sin drömkille, den förra ägaren Niklas. Men det som först känns lätt och rätt blir snart allt mer komplicerat. Vill han ha henne eller vill han bara ha sitt gamla liv tillbaka?

När Bella får reda på sanningen om varför Niklas behövde sälja lägenheten tvingas hon brottas med hans förflutna samtidigt som hon inser att hon för första gången måste börja acceptera sitt eget.

Där du en gång gick är en varm, rolig och insiktsfull relationsroman av Marcus Jarl, vinnare av Årets feelgood 2021.

Torunn har tagit över den nedgångna släktgården Neshov utanför Trondheim. Samtidigt som hon fortsätter arbetet med att rusta upp gården blir hon allt mer involverad i farbordern Margidos begravningsbyrå, och de två kommer att stå allt närmare varandra.

I Köpenhamn har hennes andra farbror, Erlend, tagit tjänstledigt från jobbet för att på heltid ägna sig åt att inreda den nya villan i Klampenborg där han, partnern Krumme och de tre barnen flyttat in. Erlend får göra det som han älskar allra mest och livet skulle vara fantastiskt om det inte vore för den nya diet Krumme tvingats till efter sin hjärtinfarkt.

På ålderdomshemmet sitter den gamle Tormod Neshov och plågas av de minnen som sköljer över honom, minnen som kastar ett nytt ljus över relationerna i släktens historia och runt gården Neshov.

Det är min tur nu är den femte boken i succéserien som inleddes med Berlinerpopplarna. En bred, gripande, allvarlig och underhållande familjekrönika om de krafter som sliter oss isär och de band som binder oss samman.

Tre år har gått sedan Torunn svek släkten och lämnade gården Neshov utanför Trondheim som nu står och förfaller. Farbrodern Erlend och hans älskade Krumme har blivit småbarnsföräldrar och lever ett gott liv i Köpenhamn – pengar saknas inte och barnen få all den kvalitetstid de behöver. Den andre farbrodern, begravningsentreprenören Margido, har hittat tillbaka till Gud men plågas av grubblerier och de nya tiderna i branschen. Tiden har sprungit ifrån honom. Torunn själv har fyllt fyrtio och står på nytt inför ett vägval i livet. Vart ska hon ta vägen härnäst? Kan hon återvända till Neshov trots sitt svek?

Det finns alltid förlåtelse är den fjärde boken i succéserien som inleddes med Berlinerpopplarna och följdes av Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar. En bred familjekrönika med allvarlig botten om uppbrott, förändring och nya möjligheter, full av drabbande insikter om livet sådant det är.

Möjlighet till självhushållning på charmig gård utanför Kopparberg, står det i annonsen i tidningen Land. Alissander och Kajsa har tröttnat på sin inrutade tillvaro i Örebro och bestämmer sig för att prova livet på landet. Nu ska de odla, snickra möbler och sköta gårdens hästar, som hyresvärden lämnat kvar. Kanske kan idyllen laga sprickorna i deras förhållande.Men livet på gården visar sig bli tuffare än de tänkt sig. Både hästar och bin är rymningsbenägna, ladan är fallfärdig och kålmaskarna äter upp stora delar av odlingen. Dessutom lägger grannen Per-Arne ständigt näsan i blöt. Och så finns det en person i parets förflutna som Kajsa gömmer sig från...Möjlighet till självhushållning är en ny roman från feelgood-favoriten Karin Janson. En underhållande bladvändare om människors bild av landsbygden, berättad med både humor och kärlek.

I en gammal kalkstenstunnel i Norwich hittas ben från ett människoskelett. När rättsarkeolog Ruth Galloway undersöker benen visar de sig inte alls vara något medeltidsfynd, utan tycks nyligen ha kokats och grävts ner. Fallet hamnar på kriminalinspektör Harry Nelsons bord, och efter att en ung kvinna anmälts försvunnen börjar han undersöka mystiska rykten om ett underjordiskt samhälle för hemlösa. Kort därefter hittas en död kropp utanför polisstationen, samtidigt som en småbarnsmamma spårlöst försvinner från sitt hem. När frun till Nelsons kollega Clough också försvinner ställs utredningen på sin spets. Ruth och Nelson måste jobba tillsammans för att avslöja de mörka hemligheter som döljer sig i underjorden, innan det är för sent.

Den nionde boken i den populära serien om Ruth Galloway har alla de kännetecken som karakteriserat Elly Griffiths deckare: spännande, atmosfärisk och härligt brittisk.

Livet i prästgården är inte sig likt sedan Elisabet blev den enda dottern kvar i huset och det förflutna kastar långa skuggor över en framtid som ser allt mörkare ut sedan hennes far blivit sängliggande i en sjukdom som verkar sakna bot. När den unge adjunkten Daniel Bergius anländer till prästgården tycker sig Elisabet för första gången på länge ana en ljusglimt i tillvaron och något i Daniels sätt tyder på att känslorna som spirar hos henne är besvarade. Men att följa sitt hjärta är inte alla förunnat och de val som väntar kommer bli svårare än någon av dem kunnat ana. Det svarta hjärtat är den andra delen i släktsagan Dalens döttrar. Serien, som inleds 1762, följer prästdöttrarna Elisabet och Ulrika och deras kvinnliga ättlingar på den värmländska landsbygden.

"Det svarta hjärtat en välkomponerad historisk roman som fördjupar familjehistorien från första delen. Olausson lyckas återigen väva samman lust, kärlek, hat och plikt, med ettkänslomässigt driv i långsamt tempo." BTJ