Visar resultat för..."villovägar"

Det snöar i brittiska Yorkshire. Det kunde ha varit en trivsam lugn vinterkväll med en kopp te framför brasan, tända ljus och stämningsfull musik i högtalarna. I stället ligger Caroline Hartley stilla på soffan, brutalt mördad. Kriminalinspektör Alan Banks kallas till platsen och möts av en blodisande syn.

Snart blir det uppenbart att det finns en rad misstänkta gärningspersoner. I Carolines förflutna döljer sig hemligheter som få känner till. Jakten på mördaren blir till slut alltmer intensiv och farlig för alla inblandade.

Det snöar i brittiska Yorkshire. Det kunde ha varit en trivsam lugn vinterkväll med en kopp te framför brasan, tända ljus och stämningsfull musik i högtalarna. I stället ligger Caroline Hartley stilla på soffan, brutalt mördad. Kriminalinspektör Alan Banks kallas till platsen och möts av en blodisande syn.

Snart blir det uppenbart att det finns en rad misstänkta gärningspersoner. I Carolines förflutna döljer sig hemligheter som få känner till. Jakten på mördaren blir till slut alltmer intensiv och farlig för alla inblandade.

Efter sjuttiotvå år ges John Steinbecks BUSS PÅ VILLOVÄGAR ut i nyöversättning av Hans Berggren. Originalet gavs ut 1947 och den svenska översättningen samma år. På 1950-talet filmatiserades romanen med Jayne Mansfield i den kvinnliga huvudrollen. Uttrycket "buss på villovägar" är det många som har använt sig av, både i litteraturen och i musikbranschen.

Berättelsen BUSS PÅ VILLOVÄGAR påbörjas i en vägkorsning i södra Kalifornien nära den mexikansk gränsen. Där driver Juan, som har sina rötter både på Irland och i Mexiko, en restaurang och en bilverkstad. Bussbolaget Greyhound kör inte längre än hit, till Rebel Corners. När passagerarna ändå vill vidare tar Juan med sig dem i sin egen skraltiga buss till nästa anhalt, San Juan de laCruz. I romanen blir de åtta stycken i den gamla bussen, som i hällande regn kör fast ute på den leriga ödsliga vägen. I denna pressade situation tvingas människorna konfronteras med varandra, med sin ensamhet och egoism, sina drömmar, rädslor och sexuella drift. Under den polerade ytan ruvar sanningarna.

I förordet presenteras boken av Per-Olof Mattsson: "Romanens bild av ett USA i miniatyr är en bild av splittring. Passagerarna har inget gemensamt. De talar allihop som om de hörde hemma i egna sfärer. De saknar ett gemensamt språk och gemensamma visioner om framtiden. Berättelsens kraft och klassikerstatus blir tydlig i igenkänningen och humorn."

I motiveringen till John Steinbecks Nobelpris 1962 hette det: "För hans på en gång realistiska och fantasifulla berättarkonst, utmärkt av medkännande humor och social skarpsyn."

I boken AP-fonden bromsen och din pension, utgiven 2004, pekar han på följderna av att så mycket pengar tagits från AP-fonden och att den s.k. bromsen därför snart skulle komma att slå till. Vidare att de okänsliga formler som styr allt skulle komma att leda till kraftigt höjda pensionsåldrar utan några sociala hänsyn.

I den här boken kan man läsa om tiden när ATP kom till för nu bortåt 60 år sedan, om utvecklingen därefter fram till 90-talets reform, om hur reformen utformades, vad man trodde att den skulle leda till och hur det blev. Efter en diskussion kring behovet att ompröva många av de tankar som präglade 90-talets politik presenteras ett förslag till ett renoverat pensionssystem.

Bokens centrala budskap är: Pensionerna är något vi måste hjälpas åt med, unga och gamla. Det är vad de yrkesverksamma producerar som skall fördelas mellan dem själva, barnen och dem som nu är gamla. När de som idag tillhör den aktiva generationen en gång blir gamla så har de förtjänat sin pension för att de har varit med och skapat ett bra samhälle, arbetat och knogat. Och för att de med de insatserna har gjort det möjligt för den kommande generationen att ha råd att betala pensionerna.

Det är generationskontraktet. Inga fondtorg, inga fondrådgivare kan ändra på detta.

Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet: Det har hettat till i pensionsfrågan och KG Scherman ställer viktiga frågor. Hans svar är inte mina, men debatten är lika välkommen som senkommen!

Curt Persson, Förbundsordförande, PRO: KG Scherman redovisar utifrån sin närvaro vid pensionsöverenskommelsens tillkomst en initierad och läsvärd historieskrivning. Han ger också med sitt kunnande och engagemang synpunkter till en nödvändig diskussion om dagens pensionssystem.

Karl Erik Olsson, Förbundsordförande SPF: Ingen vet mer än KG Scherman om pensioner i Sverige. Som GD för Riksförsäkringsverket (1981–1996) hade han ansvaret för det grundmaterial som ledde till ett principbeslut 1994 om vårt pensionssystem. Han har därefter följt debatten och varit aktiv både i svenska och internationella sammanhang. Scherman går i sin bok till hårt angrepp mot hur politikerna förvanskat hans ursprungsidé. Den är ett tungt inlägg i dagens politiska debatt. Trots envisa påstötningar från oss pensionärsorganisationer har den fem-partigrupp (alliansen+S) som ”förvaltar” pensionssystemet inte kommit med några förslag. Schermans hårda och sakliga kritik kan förhoppningsvis väcka liv i debatten inför valet.

Kurt Kvarnström, riksdagsledamot (s) medlem i pensionsgruppen: Det är mycket viktigt och välkommet med inlägg om pensionerna. Det behövs, stora förändringar måste till i pensionssystemet.

Solveig Zander, riksdagsledamot (c) medlem i pensionsgruppen: Jag tycker det är angeläget att vi får en allsidig och inträngande debatt om pensionerna. KG Scherman bidrar med sin sakkunskap med ett värdefullt och välkommet underlag till den debatten.

Tobias Baudin, förste vice ordförande, LO: Alla stora politiska reformer måste utvärderas efter en tid, även om de är skapade för att vara långsiktigt stabila och oberoende av politiska majoriteter. Pensionssystemets utformning har en viktig funktion i människors liv, både före och efter pensioneringen. De ekonomiska förutsättningarna och arbetslivets villkor har förändrats sedan systemet sjösattes. KG Scherman gör i denna bok en viktig analys av systemets förutsättningar att fungera i denna nya miljö. Han lämnar också ett antal intressanta förslag som kan finnas med i det reformarbete som bör starta snarast.