Visar resultat för..."Strofer"

Om inte drastiska åtgärder vidtas snarast kommer de av männi­skan orsakade klimat­föränd­ringarna att leda till en gigantisk ­klimatkris som hotar livet på planeten ...

Så kan den konventionella visdomen* om klimatet formuleras. Enligt denna uppfattning kommer klimat­förändringarna, om inget görs, att få bland annat följande konsekvenser:

 Kraftigt högre temperaturer.

 Mer torka och fler bränder.

 Snabbt stigande havsnivåer.

 Ökad havsförsurning som dödar merparten av marint liv.

 Artutrotning och skogsdöd i massiv skala.

 Korallrevens utplåning.

 Missväxt och matbrist.

 Miljarder flyktingar.

Men allt fler forskare och debattörer ifrågasätter denna dystra syn på klimatet och framtiden. En av dem är den kanadensiske ekologen och grundaren av Green­peace, Patrick Moore. I sin bok visar han hur många påståenden och förutsägelser om klimatförändringarna och dess effekter är helt eller delvis felaktiga. Även de två mest centrala antagandena att koldioxid spelar en nyckelroll för jordens uppvärmning och att en ökad koldioxidhalt är av ondo saknar vetenskaplig grund, menar författaren.

Patrick Moore är en kanadensisk doktor i ekologi som sedan slutet av 1960-talet varit verksam i den internationella miljörörelsen. Bland annat var han med och grundade Green­peace 1971 där han innehade ledande positioner fram till 1986. Han stod i spetsen för Greenpeaces kampanjer för att rädda valarna, hejda mas­slakt av säl­ungar och stoppa kärn­vapenprovsprängningar. År 1986 lämnade Patrick Moore Green­peace då han kommit att inse att organisationen hade över­givit ett vetenskapligt grundat synsätt. År 2015 var han med och bildade CO2 Coalition, en organisation med syftet att upp­lysa om kol­dioxidens fördelar för livet på jorden.

* En allmänt accepterad och utbredd föreställning om någonting som inte nödvän­digtvis är sann. I modern tid introducerades begreppet av nationalekonomen John Kenneth Galbraith. Synonymer: allmän kunskap, majoritetsuppfattning, truism, dominerande ideologi, ortodoxi, plattityd, partilinje.

»För en tid sedan gick det upp för mig att mer­par­ten av de skräckscenarier som målas upp om planetens tillstånd grundar sig på sådant som antingen är osynligt, som koldioxid och radioaktiv strålning, eller är extremt avlägset, som isbjörnar och korallrev. Detta faktum omöjliggör för de allra flesta människor att ta ställning till om de påståenden som görs i scenariorna är sanna eller inte. I stället tvingas vi sätta vår lit till att aktivister, journalister, politiker och forskare ger oss sanningen, trots att dessa grupper kan ha stora ekonomiska och/eller politiska intressen att försvara. Möj­ligheten öppnas därmed för att narrativ helt enkelt hittas på. Detta är vad som har skett med påståendet att koldioxidutsläpp i samband med förbränning av fossila bränslen orsakar en klimatkris.« Patrick Moore  

»Sammanfattningsvis är idén om att människan ­orsa­­kar en dramatisk ökning av den ­globala temperaturen ge­nom att förbränna fossila bränslen helt enkelt inte sann. Människans lilla bidrag till koldioxidhalten ett spårämne i ­jordens atmosfär är i själva verket mycket fördel­aktigt. Föreställningen att det skulle vara skad­ligt eller farligt är falsk. Patrick Moore visar oss varför det är så i denna klarsynta, välskrivna och upp­lysande bok. Författaren har lagt ned ett enormt arbete på boken som är mycket välillustrerad och fullproppad med information.« Nicholas Dykes

»Om du har unga intelligenta människor i din närhet som tror på den konventionella visdomen om ­kli­matförändringarna, men vars övertygelse ännu inte är huggen i sten, är Patrick Moores bok den du ska sätta i händerna på dem. För­visso finns redan ett antal utmärkta böcker som vederläg­ger teo­rierna om ett nära förestående klimat-­harmageddon, men Moores bok är sär­skilt kraftfull och övertygande. Utan omsvep hävdar han att varje påstående från ­kli­matetablissemanget är falskt. Enligt sin egen definition är han en kättare alltså någon som förnekar en teoris underliggande antaganden snarare än en ­skeptiker som förkastar en teoris slutsatser. Författa­ren ­behärskar sitt mate­rial på ett ­impo­nerande vis och han skriver övertygande, koncist och, när så är befogat, vasst.« Rael Jean Isaac

»Osynliga katastrofer och falska hot om jordens un­der­gång är en underbar bok. I kapitel efter kapitel demonterar Patrick Moore med förödande logik de falska påståendena som görs om klima­tet. Han visar också mod när han pläderar för att vi lever i en tid  som i framtiden mycket väl kan komma att betraktas som en period av kollektiv galenskap. Jag re­kom­menderar boken varmt.« David Mason-Jones

Krisstöd är en grundbok i krishantering skriven för blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, poliser, socionomer, psykologer, läkare och andra som möter människor som drabbats av svåra händelser i sitt dagliga arbete eller vid större olyckor och katastrofer. Med levande och konkreta exempel beskriver Sara Hedrenius och Sara Johansson hur man arbetar med Psykologisk första hjälp för att stärka människors motståndskraft. Barns och ungas reaktioner och behov ägnas extra omsorg, samt hur man som personal kan ta hand om sig själv och varandra.

Den omvälvande kunskapsutvecklingen inom krisstöd har helt förändrat synen på vad som faktiskt hjälper barn och vuxna vid svåra händelser. Debriefing rekommenderas till exempel inte längre i det akuta skedet – internationell konsensus och Socialstyrelsen förordar i stället Psykologisk första hjälp.Utifrån aktuell forskning och egna praktiska erfarenheter förklarar författarna till boken Krisstöd hur vi reagerar vid svåra händelser, från allvarliga sjukdomsbesked till större katastrofer. Med levande och konkreta exempel beskriver de hur man arbetar med Psykologisk första hjälp för att stärka människors motståndskraft. Barns och ungas reaktioner och behov ägnas extra omsorg, samt hur man som personal kan ta hand om sig själv och varandra.

Denna grundbok om krisstöd är skriven för blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, poliser, socionomer, psykologer, läkare, personalvetare och andra som möter människor i det akuta skedet av svåra händelser i sitt dagliga arbete eller vid större olyckor och katastrofer.

Sara Hedrenius och Sara Johansson är fil.kand. respektive fil.mag. i psykologi med vidareutbildning i psykotraumatologi. De är verksamma vid Röda Korset, och har bland annat arbetat vid tsunamikatastrofen i Thailand och terrordåden i Oslo och på Utøya. Sara Hedrenius överlevde Estonias förlisning 1994.

Krisstöd är faktagranskad av Per-Olof Michel, docent i katastrofpsykiatri och f.d. överdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri. Förordet är skrivet av Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för svenska Röda Korset

Sagt om boken:

”Här finns avgörande kunskap för sjukvård, polis och socialtjänst att ta till sig och förstå. Boken utstrålar värme, lugn och omtanke.”Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, f.d. länspolismästare i Stockholms län.

”Detta är en viktig bok. Läs den! För barnens skull och för din egen.” Malin Alfvén, leg. psykolog med inriktning mot barn och föräldrar, mottagare av Stora Psykologpriset 2011.

Nyfikenheten inför det obegripliga kombinerad med behovet att söka efter rationella förklaringar står återigen i centrum för Peter Nilson. I essäsamlingen Rymdljus (1992), den första efter den stora framgången med Stjärnvägar, spekulerar han kring det eviga livet och världens undergång. Ett avsnitt ägnas Harry Martinsons rymdepos Aniara.

Janna vill att saker ska vara som de alltid har varit. Den gamla tråkiga musikläraren passade henne perfekt. Men nu har den nya läraren bestämt att sexorna ska ha en julshow för hela skolan. Bäst uppträdande vinner. Jannas klass kommer inte att ha en chans, de har alltid varit sämst på allt. Och det blir knappast bättre av att Jannas kompis Alli är världens jobbigaste. Dessutom har Alli klippt en overkligt ful lugg på Janna. De brukar i och för sig klippa fula frisyrer på varandra, men den här gången hann de bara med Jannas lugg innan Alli oförklarligt rusade iväg. Och sen dess har hon betett sig minst sagt undvikande. Det är alltså katastrof på flera plan: Klassen kommer att göra bort sig, Jannas lugg är fulare än någonsin och dessutom verkar hon ha förlorat sin bästa kompis.

Med en stor portion humor berättar Micaela Favilla om det stundtals väldigt krångliga livet på mellanstadiet. Det är lika delar missförstånd, scenskräck och fula frisyrer.

Liz och Jess har varit vänner i över tio år, ända sedan de båda väntade sitt första barn och fann varandra i en mammagrupp. En sen kväll dyker Jess upp på sjukhuset där Liz arbetar som akutläkare. Jess tio månader gamla dotter har skadat huvudet, och hennes historia går inte ihop. Hur väl känner de egentligen varandra? En skarp och gripande roman om moderskap, vänskap, lojalitet och skuld.

Konrads katastrofer är en varm, vild och vansinnigt rolig berättelse om att vara precis den man är – även när det känns som att man gör fel hela tiden.

Konrad är tretton år, går i sjuan och bor på Hisingen. Han har en särskild talang för att hamna i katastrofer. I skolan, hemma, i matsalen, bland kompisar och inför den supersnygga Anna P. Oavsett om det handlar om att förstöra en älskad staty, säga exakt fel sak vid fel tillfälle eller komma på kreativa (och väldigt opraktiska) lösningar på vardagsproblem, så slutar det nästan alltid… kaos.

Med mycket humor, träffsäker dialog och ett barnperspektiv som känns äkta på riktigt skildrar boken vänskap, pinsamheter, vuxnas märkliga regler och den där känslan av att inte riktigt passa in – men ändå vilja bli sedd och accepterad.

Konrads katastrofer är en högläsningsfavorit och en perfekt bok för barn i åldern 11-13 år som gillar berättelser med mycket skratt, hjärta och igenkänning. En bok som vågar vara både rörig, känslig och hysteriskt rolig – precis som livet kan vara.

När vi cyklar hemåt lutar sig Micke plötsligt fram över styret och börjar trampa så fort att jag inte hinner med. Jag kämpar först för att försöka hålla samma fart men ger upp och cyklar i stället i egen takt. Han måste ha sett någon från sin klass och vill inte bli sedd med mig. Jag blir inte sårad. Inte egentligen. Syskon är alltid pinsamma.    

Det händer något fruktansvärt när Sandra är på besök i den nya skolan där hon ska börja sexan. En katastrof i för stora Converse! Och alla ser. Som tur finns bästa vännen Emma och Nina där för henne, och Emma säger som vanligt rätt saker.  

Efteråt vecklar sommarlovet ut sig. Storebror Micke är dum i huvudet, men när han målar en hotfull varg med vattenfärger blir det onekligen väldigt snyggt. Ibland kommer Peik, som nästan är handbollsproffs och liknar en filmstjärna, på besök. Katastrofen är ett faktum igen.  

Det är 1986 och regnet är radioaktivt efter olyckan i Tjernobyl. Men det hinner hända mycket under en sommar. Jobbiga Jessica med ett hål i hjärtat hämnas, Sandras hemligaste urklipp ur kvällstidningarna avslöjas och så finns djuret som lurar inne i skogen Sandra och hennes vänner kränger fram på cyklarna i området och snart, snart börjar den nya skolan.  

I sin debutroman skriver Karin Filén fram en autentisk familjevardag på 1980-talet. Det är roligt, igenkännbart och spännande!