Årsbok för svenskt gudstjänstliv – serie

Psalmer är perenna skapelser. Alla psalmer som sjungs idag har en gång först skrivits och komponerats. Därefter har de hållits vid liv, redigerats, översatts, omarbetats, restaurerats, utvalts och återaktualiserats. Titeln på denna årsbok: Arbete med psalm syftar främst på denna senare typ av trädgårdsmästarliknande arbete. Utan psalmboksredaktörer, översättare och bearbetare av psalmer hade vi stått utan de psalmer vi har idag. Vi hade utanför rent akademiska studier möjligen stått helt utan arvet av äldre psalmer. Sådant arbete har nämligen både syftat och lett till bredare relevans och aktualitet i tider av förändring. Årsbokens sju artiklar belyser på olika sätt hur arbete med psalm lett fram till vår nuvarande situation. Här finns också bidrag som kastar ljus över hur psalmerna kan förstås idag och hur deras morgondag kan komma att te sig. Kommer det att finnas en psalmbok även i framtiden? I speciellt fokus står för flera av texterna den i flera samfund formellt gällande och dagligen sjungna Den svenska psalmboken av 1986. Dess ekumeniskt tillkomna första del var och är gemensam för en rad svenska kyrkosamfund och har också på olika sätt blivit en sångbok även långt utanför de kyrkliga sfärerna. Sist i årsboken följer ett tjugotal recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik.

Svenskt Gudstjänstliv årgång 95 / 2020

Vilken roll spelar kyrkornas riter i krissituationer? Hur formas ritual och gudstjänst under omständigheter präglade av olyckor, pandemi, krig eller andra oförutsedda kriser på individ-, kyrko- och samhällsnivå? Dessa frågor utgör tema för årets volym av Svenskt gudstjänstliv: Riter i kriser. I årsbokens fem artiklar belyser sex författare på olika sätt såväl historiska som aktuella kriser och vad dessa inneburit för gudstjänstlivets språk, konst, musik och trosuppfattning, liksom för dess rituella praxis. Inte minst inbjuder fallstudiernas perspektiv på gudstjänstens anpassningar och fördjupade innebörd till reflektion och analys av gudstjänstlivet i vår tids stora kriser i form av världspandemi och krigsutbrott i Europa. Sist i årsboken följer en recensionsavdelning över ny litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik.Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv årgång 97 / 2022

Gudstjänstlivet i Sverige präglas av spänningar och överlappande möten, av konvergenser och divergenser. Medvetet upprätthållna särtraditioner interagerar med bruk där olikartat idégods kan ge upphov till nya och innovativa gemensamma praktiker. Årsbokens fem artiklar belyser friktionen mellan det sammanstrålande och det särskiljande. Studierna tar sig an kontroversiella och oväntade historiska konvergenser, men ger också utrymme till divergerande tendenser. Bland de behandlade konvergenta och divergenta gudstjänstuttrycken återfinns Andra Vatikankonciliets liturgiska konsekvenser i romersk­katolska kyrkan liksom dess avtryck i Svenska kyrkan, receptionen av Östkyrkliga ikoner i Svenska kyrkan, firandet av den så kallade Ökenmässan i ekumeniska sammanhang idag, samt strömningar och debatter rörande de svenska frikyrkosamfundens gudstjänstmusik under de senaste femtio åren. Volymen innehåller en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik, samt utförliga minnesteckningar över Lars Eckerdal, Karl Johan Jocke Hansson och Ragnar Holte.

Årsbok för svenskt gudstjänstliv 98, 2023

1925 grundades Sveriges Kyrkosångsförbund, i en expansiv fas för körsången i landet och i Svenska kyrkan. Förbundets historia sammanfaller med framväxten av körtyper som idag närmast tas för givna i kyrkliga sammanhang i Sverige: barnkör, ungdomskör och blandad kyrkokör. Etablerandet av en modern kyrklig körtradition har utgjort en central del av kyrkomusiken och därigenom även gudstjänstlivet. Kyrkosångsförbundets verksamhet har skett i samspel med växlande teologiska och musikaliska ideal, men också utgjort en viktig del av kyrklig pedagogik och ideellt arbete. Ännu efter ett sekel utgör kyrkosångsförbundet den i särklass största ungdomsorganisationen inom Svenska kyrkan. De sex artiklarna i årsboken presenterar ny forskning och utgör samtidigt en jubileumsvolym för Sveriges Kyrkosångsförbund. Texterna belyser både historia och nutid för hundra år av amatörkörsång i Svenska kyrkan. Villkor för denna studeras ingående från musikestetiska, teologiska, historiska och kulturgeografiska perspektiv. Samtidigt omprövas äldre historieskrivning, samhälleliga förutsättningar och tidigare ofta outtalade utgångspunkter från nya och kritiska perspektiv. I volymen finns som brukligt även en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur inom årsbokens ämnesområden.

Årsbok för svenskt gudstjänstliv 99, 2024