Demokratirådets rapport – serie

SNS Demokratiråd bildades 1994 i syfte att studera den svenska demokratins arbetsformer. Författarna fokuserar på ett antal centrala värden: demokrati som medborgarstyrelse, demokratin skall vara förenlig med rättsstatens krav och den skall vara handlingskraftig. För att se om den svenska demokratin uppfyller dessa krav undersöks tretton olika indikatorer, bl.a. hur valrörelserna fungerar, vem som har kontrollen över den politiska dagordningen, massmedias roll, medborgarnas tolerans och det politiska deltagandets utveckling. Boken avslutas med en bedömning av hur det svenska styrelseskicket lever upp till demokratins ideal, samt hur demokratin utvecklats under de senaste två decennierna.

Svensk demokrati står inför ett ledarskapsproblem. Det råder i dag osäkerhet om vad det innebär att vara politiker och vilka krav medborgarna kan ställa på sina förtroendevalda. Det finns många ledarskapsfilosofier, men vad innebär det att vara en demokratisk ledare? Författarna diskuterar kritiskt olika idéer om politiskt ledarskap och beskriver de svenska politikerna, både som grupp och som individer. Boken är en uppföljning av 1995 års uppmärksammade rapport och en aktuell analys av tillståndet i svensk politik.

Har demokratin någon framtid i en värld av uppbrutna gränser och växande komplexitet? Denna bok hävdar att demokratin trots sina brister inte endast kommer att överleva utan dessutom utvecklas och fördjupas. Demokrati över gränser är 1997 års rapport från SNS Demokratiråd, som svarar för en årlig granskning av det politiska systemet. Den stora frågan är hur demokratin ska finna fungerande former i politikens nya världsordning. Rapporten granskar särskilt demokratin i Sverige, EU och kommunerna. En ny undersökning visar hur väljare och valda bedömer hur politiken fungerar i global, nordisk, nationell, regional och lokal skala.

Är demokratin i Sverige annorlunda än i resten av Europa? I så fall - är det bra eller dåligt? Finns det särdrag som är värda att bevara eller skulle Sverige vinna på att det politiska systemet anpassades till förhållandena i andra europeiska länder? SNS Demokratiråd fortsätter här granskningen av det politiska systemet. 1999 års rapport skildrar den svenska demokratin i ett europeiskt perspektiv. Behöver Sverige en författningsreform? Hur fungerar den svenska rättsstaten? Finns det ett europeiskt offentligt rum i Sverige? Hur lyckad var egentligen personvalsreformen? Det här är några viktiga frågor som tas upp i rapporten. I Demokratirådet ingår fyra forskare som är nära förtrogna med svenskt samhällsliv: professorerna Klaus von Beyme (Heidelberg), Lauri Karvonen (Åbo), Birgitta Nedelmann (Mainz) och Eivind Smith (Oslo). Rapporten har redigerats av Olof Petersson, professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.

Många tecken tyder på att de politiska partierna befinner sig i en kris. Medlemsantalet sjunker, allt färre engagerar sig i lokalt partiarbete, väljarnas misstroende ökar och valdeltagandet minskar. Vad är det som ligger bakom denna utveckling och vad får den för konsekvenser? Håller partiernas problem på att utvecklas till en kris för hela demokratin? Demokrati utan partier? är årets rapport från SNS Demokratiråd. Boken analyserar partiernas aktuella situation och redovisar nya forskningsresultat. Den centrala frågan är hur den representativa demokratin skall kunna vitaliseras när de gamla partierna förstelnar. SNS Demokratiråd 2000: Lise Togeby leder den danska maktutredningen och Gudmund Hernes var en av de ansvariga för den första norska maktutredningen. Lena Wängnerud och Sören Holmberg är verksamma i det svenska valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Olof Petersson var ordförande för den svenska maktutredningen och är numera samordnare för SNS Demokratiråd.

Är demokratiunderskottet i EU och andra internationella organisationer dömt att permanentas? Kan demokratin förverkligas inom den internationella politiken? Frågan om förhållandet mellan demokrati och diplomati blir alltmer akut ju mer den politiska beslutsprocessen internationaliseras. Demokratirådet 2001 går igenom teorier och faktaunderlag och diskuterar hur demokratin skall kunna förverkligas på den överstatliga nivån. SNS Demokratiråd 2001: Karl Magnus Johansson (fil.dr i statskunskap, Södertörns högskola), Ulrika Mörth (fil. dr i statskunskap, Stockholms universitet), Daniel Tarschys (professor i statskunskap, Stockholms universitet) och Ordförande i Demokratirådet är professor Olof Pettersson.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket, proklamerar regeringsformen. En stor, och dessutom ökande, del av den offentliga makten utövas av Europeiska unionen. EU:s funktionssätt har därför blivit av största betydelse för folkstyrelsetankens förverkligande. En reformprocess pågår som kommer att prägla Europas politiska arkitektur under den närmaste framtiden. Europa är i dag platsen för ett stort politiskt experiment. Frågan är om det går att skapa ett medborgarnas Europa. Uppgiften är att samtidigt demokratisera, konstitutionalisera och effektivisera Europeiska unionen. 2003 års rapport från Demokratirådet diskuterar med utgångspunkt från EU:s framtidskonvent den pågående reformprocessen och Sveriges bidrag till denna europeiska framtidsdebatt. SNS Demokratiråd 2003 består av statsvetarna Ulrika Mörth (Stockholms universitet), Johan P. Olsen (Oslo universitet), Jonas Tallberg (UI och Lunds universitet) samt Olof Petersson (forskningsledare vid SNS).

Den trettio år gamla regeringsformen har så stora brister att den bör bytas ut. Konstitutionella reformer skulle stärka den svenska folkstyrelsen. Den lokala självstyrelsen kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner. Riksdagen behöver kompletteras med en folkvald senat med uppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt. Konstitutionella reformer kan bidra till lösningen av den svenska demokratins aktuella problem. Demokratirådet 2004 sammanfattar en omfattande forskning om den svenska grundlagen i rättsvetenskapligt, statsvetenskapligt och ekonomiskt perspektiv. Demokratirådet lägger fram konkreta reformförslag när det gäller grundlagens utformning, kommunernas framtid och väljarnas möjligheter att utkräva ansvar. SNS Demokratiråd 2004 består av Lauri Karvonen, Eivind Smith, Birgitta Swedenborg och Olof Petersson. Lauri Karvonen är professor i statskunskap vid Åbo Akademi. Eivind Smith är professor vid Institutt for offentlig rett, Universitet i Oslo. Birgitta Swedenborg är Ph. D. i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS. Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.

Fri och oberoende journalistik har stor betydelse för demokratin. Demokratirådet 2005 undersöker hur svenska medier fungerar när det gäller regelverk, granskning och ansvarsutkrävande. Analysen omfattar mediesystemet, medieföretagen, redaktionerna och journalisterna. Rapporten konstaterar att medierna i dag befinner sig under stark press, inte minst till följd av den hårdnande konkurrensen. Demokratirådet lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet. SNS Demokratiråd 2005 består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).

Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet. Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas. Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier. SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Demokratirådets ordförande (forskningsledare vid SNS), Monika Djerf-Pierre (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck ( Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet) och Lennart Weibull, (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).

Sverige har en lång tradition av tryckfrihet och offentlighet, men yttrandefriheten befinner sig i dag under press. Vad får en tidning skriva om en känd skådespelare? Hur långt får tidningstecknare gå i satirer om olika religioner? Var går gränsen för vad en predikant får säga om homosexuella? Medierna spelar en avgörande roll för att förverkliga yttrandefrihetens idé. Men vilka gränser finns i dag för vad medierna får publicera? Författare är Olof Petersson, SNS, Anker Brink Lund, Handelshøjskolen i København, Eivind Smith, Universitetet i Oslo och Lennart Weibull, Göteborgs universitet.

Utvidgningen av EU år 2004 var en historisk händelse i ordets sanna bemärkelse. Efter ett halvsekel av politisk uppdelning i Europa, återförenades öst och väst inom ramen för EU. Men jämte alla förhoppningar som knöts till utvidgningen, fanns också farhågor om unionens förmåga att integrera de nya medlemsländerna. I Europa efter utvidgningen tar SNS Demokratiråd temperaturen på EU fem år efter östutvidgningen. Vilka förväntningar infriades och vilka kom på skam? Rapporten uppmärksammar särskilt tre teman: Hur effektiva är EU:s institutioner i en union med 27 medlemsstater? Vilka förändringar har skett i EU:s politiska inriktning sedan utvidgningen? Hur har EU:s nya medlemsländer utvecklats politiskt efter inträdet? SNS Demokratiråd 2009 består av Li Bennich-Björkman (Uppsala universitet), Anna Michalski (Svenska institutet för europapolitiska studier), Daniel Naurin (Göteborgs universitet) och Jonas Tallberg (Stockholms universitet).

År 2010 är det femton år sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Inträdet 1995 markerade slutpunkten på en tid av tveksamhet inför den europeiska integrationsprocessen och startpunkten för integreringen av Sverige i EU:s politiska system, rättsliga gemenskap och ekonomiska marknad. I 2010 års rapport från SNS Demokratiråd analyseras hur svensk politik och demokrati har förändrats som en följd av EU-medlemskapet. Författarna uppmärksammar särskilt fyra områden: statsskicket, förvaltningen, partipolitiken och välfärdsmodellen. I vad mån har EU förstärkt eller försvagat historiska karaktärsdrag inom dessa områden? I vilken utsträckning har EU bidragit till att förskjuta maktbalanser i svensk politik? På vilket sätt avviker Sverige i dag från andra europeiska länder? SNS Demokratiråd 2010 består av Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Nicholas Aylott, docent och lektor i statsvetenskap, Södertörns högskola, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt, Uppsala universitet, Åsa Casula Vifell, fil.dr i statsvetenskap, Stockholms universitet och Södertörns högskola, Joakim Palme, professor i statskunskap, Uppsala universitet, och vd för Institutet för Framtidsstudier.

Var finns egentligen den politiska makten i EU? Håller makten inom EU på att förändras? Demokratirådet 2011 undersöker maktens natur i EU. Den kommande rapporten från SNS Demokratiråd handlar om relationerna mellan och dynamiken inom tre kategorier av aktörer: medlemsregeringarna (den mellanstatliga makten), EU:s institutioner (den överstatliga makten) och organiserade intressen (den transnationella makten). Projektets resultat kommer att redovisas i form av en rapport från SNS Demokratiråd i maj 2011, den sista av tre rapporter från Demokratirådet med fokus på Europafrågor. Medverkande forskare: Jonas Tallberg (ordf.), professor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Derek Beach, docent och lektor i statsvetenskap, Aarhus universitet, Danmark Daniel Naurin, docent och lektor, Statsvetenskapliga institutionen och Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet Teija Tiilikainen, direktör för Finska Utrikespolitiska Institutet, tidigare den finländska regeringens representant i EU:s framtidskonvent och statssekreterare i Finlands utrikesdepartement