Konjunkturrådets rapport – serie

Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör, tillsammans med socialförsäkringar och bidrag, kärnan i den svenska välfärdsstaten. I takt med att samhället blir rikare och den tekniska utvecklingen fortskrider ökar efterfrågan på välfärdstjänster. Därmed utmanas den framtida finansieringen av välfärdstjänsterna. Hur stora är utmaningarna? Kan välfärdsstaten i sin nuvarande utformning behållas? Hur kan medborgarnas stigande krav på välfärd mötas utan skattehöjningar? SNS Konjunkturråd 2014 presenterar och analyserar olika förslag på lösningar. Fördelningsaspekter är i detta resonemang centrala eftersom tidigare förslag riskerar leda till att inte alla får tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet. Den övergripande frågan blir därmed hur problemet kan bemästras samtidigt som det sociala kontraktet mellan individ och stat upprätthålls. SNS Konjunkturråd 2014 består av Annika Sundén (ordförande), docent i nationalekonomi och verksam vid Pensionsmyndigheten, Torben M. Andersen, professor i nationalekonomi, Århus universitet, och Jesper Roine, docent i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholm Institute of Transition Economics (SITE).

2012 års Konjunkturrådsrapport sätter fokus på regelverket för stabiliseringspolitiken i Sverige. Efter 1990-talskrisen stramades det finanspolitiska regelverket upp. Budgetunderskott vändes till överskott. Riksbankens självständighet ökade och trovärdighet för inflationsmålet skapades. Den senaste krisen har ställt finans- och penningpolitiken inför nya utmaningar. I rapporten görs också jämförelser med den ekonomiska utvecklingen i Sverige och andra länder under den senaste krisen. Utvecklingen av sparande och investeringar beskrivs i ett längre tidsperspektiv. Buffertar behövs för att kunna hantera perioder av finansiell instabilitet. Men hur bör detta påverka finans- och penningpolitiken?

I början av 1990-talet inbjöds nio världsledande amerikanska nationalekonomer att tillsammans med svenska kollegor granska den svenska välfärdsstaten. Syftet var att få ett kvalificerat utifrånperspektiv på de alltmer påträngande strukturproblemen i svensk ekonomi. Resultatet blev den s k NBER-rapporten Välfärdsstat i omvandling. Den lika skarpsinniga som lågmälda analysen i rapporten lyfte fram den grundläggande konflikten mellan välfärdsstatens utjämningssträvanden och ekonomisk effektivitet och tillväxt. Den pekade också på det omvandlingstryck detta skapade. Vad har hänt sedan dess? Hur har de problem som identifierades för drygt tio år sedan hanterats eller möjligen inte hanterats? I denna rapport följer flertalet av de ursprungliga författarna upp sin tidigare analys. De konstaterar att Sverige har återhämtat sig från den djupa nedgången i början av 1990-talet men många strukturproblem kvarstår och globaliseringen fortsätter att utmana välfärdsstaten. Rapporten bygger på ett samarbete mellan SNS och den ansedda amerikanska forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research (NBER). Redaktörer är professorerna Richard B. Freeman, Harvard University och NBER, och Robert Topel, University of Chicago, samt fil.dr Birgitta Swedenborg, SNS.

Det har gått tio år sedan EU:s monetära union bildades. 2009 års Konjunkturråds-rapport analyserar den ekonomiska utvecklingen i de länder som vid starten anslöt sig till den monetära unionen och hur de har påverkats av den gemen-samma valutan och penningpolitiken. De områden som behandlas är penning-politiken, finanspolitiken, den finansiella integrationen, samt utrikeshandeln och direktinvesteringarna. Danmark, Sverige och Storbritannien har valt att stå utanför den monetära unionen. Rapporten analyserar också hur deras ekonomier har utvecklats jämfört med euroländernas, och bedömer om utvecklingen hade varit annorlunda ifall de tre länderna hade deltagit i den monetära unionen från början. Författare är professorerna Harry Flam (Konjunkturrådets ordförande), Antonio Fatás, Steinar Holden, Tullio Jappelli, Ilian Mihov, Marco Pagano och Charles Wyplosz.

Finns det sätt att ta upp skatt som i större utsträckning bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och samtidigt tar hänsyn till inkomstfördelningen? Den offentliga sektorns skatteintäkter uppgår till drygt 1 600 miljarder kronor vilket motsvarar mer än 45 procent av BNP. Att upprätthålla skatteintäkterna på en så hög nivå ställer stora krav på utformningen av vårt skattesystem. Skatterna ska upplevas som rättvisa, de ska utformas så att de skapar rätt ekonomiska incitament samtidigt som nivån ska vara tillräckligt hög för att garantera en god kvalitet i den offentliga verksamheten. Årets Konjunkturrådsrapport från SNS presenterar nya förslag för skattesystemets utformning som betonar vikten av enkelhet i hur skattesystemet upplevs av medborgarna. I Konjunkturrådet 2013 deltar Lennart Flood, professor i ekonometri Göteborgs universitet, Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi Göteborgs universitet samt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi Uppsala universitet

Finns det skatteuttag som i större utsträckning bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och samtidigt tar hänsyn till inkomstfördelningen? Den offentliga sektorns skatteintäkter uppgår till drygt 1 600 miljarder kronor vilket motsvarar mer än 45 procent av BNP. Att upprätthålla skatteintäkterna på en så hög nivå ställer stora krav på utformningen av vårt skattesystem. Skatterna ska upplevas som rättvisa, de ska utformas så att de skapar rätt ekonomiska incitament samtidigt som nivån ska vara tillräckligt hög för att garantera en god kvalitet i den offentliga verksamheten. Årets rapport analyserar Sveriges skattesystem med fokus på beskattningen av arbetsinkomster. Vikten av enkelhet och legitimitet betonas. Ett enkelt system ökar möjligheten för skattebetalarna att förstå systemet och agera rationellt, och därmed ökar legitimiteten.