Studia Rhetorica Lundensia – serie

Hur blir man en god talare? Enligt retoriken krävs, förutom teoretiskt kunnande och en naturlig fallenhet, övning och åter övning. Ända sedan antiken har man i de västerländska skolorna övat sin framställningsförmåga med hjälp av en serie retoriska övningar kallade progymnasmata. I dessa ”för-övningar” fick eleverna lära sig att återberätta fabler, förlänga och förkorta berättelser, berätta roliga historier, finna tesen i en text och utlägga dess betydelse. De övade sig i att argumentera för och emot, prisa och smäda, göra livfulla beskrivningar och att karaktärisera personer genom inlevelse i olika roller. Afthonios, retoriklärare i Antiochia på 300-talet e. Kr., skrev den mest spridda versionen av progymnasmata. Hans betydelse för utbildningsväsendet kan knappast överskattas. Ett epigram sammanfattar: ”Vill du bli vän med retoriken, lär av Afthonios praktiken”. För första gången har här Afthonios' grekiska text översatts till svenska och försetts med inledning och kommentar av docent Anders Eriksson, institutionen för Kommunikation och Media, vid Lunds universitet. Boken ges nu ut i en andra bearbetad upplaga. Översättningen har inspirerat undervisningen i retorik vid Lunds universitet och läroboken Retorikens grunder. Att denna pedagogiska klassiker gjorts tillgänglig på svenska är givetvis att hälsa med stor glädje av alla, som intresserar sig för äldre skeden av europeisk bildningshistoria, och det bör också kunna bidra till att vidga perspektiven inom lärarutbildningen. Inge Jonsson, Professor emeritus i litteraturvetenskap, Stockholms universitet

Hur blir man en bra talare? Hur lär man sig retorik? Och varför ska man lära sig retorik? Många studenter säger att de vill våga tala inför andra människor, kunna föra sin egen talan och bli bättre på att argumentera. När de har gått en kurs i retorik säger de att de har blivit mycket mera kritiska till all påverkan de utsätts för, att de har fått ett mycket större självförtroende och att de har haft väldigt roligt. Retorikens grunder är en introduktion i retorik som bygger på att teori och praktik ska kombineras. I boken får du lära dig 14 klassiska övningar i retorik: Fabel, berättelse, kria, ordspråk, vederläggning, bekräftelse, allmänplats, lovtal, smädelse, jämförelse, karaktärisering, beskrivning, tes och lagförslag. I övningarna introduceras den retoriska teorin i en progression från lätta övningar till mer avancerade. Övningarna bygger på retorikens tankeplatser, topiker, som ger förslag till innehåll och struktur för mindre kompositioner. Boken vänder sig i första hand till retorikstudenter på universitetet, men övningarna kan lika gärna användas på gymnasiet eller på folkhögskolor och i bildningsverksamhet. Till boken finns även en hemsida med texter och kommentarer från studenter, samt historiska, teoretiska och pedagogiska fördjupningar. Författaren är lektor i retorik vid Lunds universitet och har använt dessa retoriska övningar i undervisningen under flera år. Boken är ett resultat av forskningsprojektet Retorikens didaktik.

En röst bär längre än ord. Den kan öppna ett rum, skapa tillit, väcka motstånd – eller få någon att lyssna på riktigt. I läraryrket är rösten aldrig ensam. Den samverkar med berättelser, blickar, tonfall och relationer. Det är där, i mötet mellan människa och människa, som undervisning blir till. Den här boken bjuder in till att utforska den professionella muntligheten som ett levande och mångbottnat kunskapsområde. Med utgångspunkt i forskning, praktik och pedagogisk erfarenhet visar antologins kapitel hur röst, retorik och relationer är tätt sammanvävda i lärarens vardag; i klassrummet, i handledning, i digital undervisning och i berättandet som pedagogisk kraft. Här ryms både röstträning och röstvård, retorikens analytiska verktyg och de relationella villkor som gör lärande möjligt. Rösten framträder som ett arbetsredskap som kan tränas och utvecklas. Retoriken som ett sätt att förstå hur mening och kontakt skapas. Relationerna som den grund där vi genom att se och bekräfta varandra ger agens åt alla att ha en egen röst. Boken vänder sig till lärare och lärarutbildare och är särskilt lämpad som kurslitteratur. Den vill inte ge färdiga recept, utan väcka nyfikenhet, öppna perspektiv och bjuda in till att lyssna djupare: till sig själv, till andra och till undervisningens möjligheter.

Delad är ett paradoxalt och flertydigt ord, eftersom det betyder både förenad och sepa­rerad samtidigt. När vi säger att det råder delade meningar om ­någonting, brukar vi mena att folk är oense. Men när vi säger att vi delar en uppfattning, menar vi att vi är överens. I sin avhandling diskuterar Tommy Bruhn flertydighet som en typ av ­retoriskt agerande. Retorisk flertydighet är observerbar för den som är uppmärksam på att publiken är sammansatt av olika delpubliker och har en viss kännedom om deras skilda uppfattningar. Det vill säga, retorisk flertydighet går att upptäcka genom att förstå ett uttryck i relation till den historia av ­dialog uttrycket ingår i. Avhandlingens empiriska undersökningar rör sig om partiledare som ­försöker skapa och motivera samarbete inom sina respektive parti­organisationer. Den ene, Fredrik Reinfeldt, uttryckte sig på sätt som kunde möjliggöra enighet kring den partiförnyelse som han förespråkade, för att Moderaterna gemensamt skulle kunna göra en stark valrörelse och därmed få förverkliga förnyelsens politiska ­vision. Den andre, Lars Werner, uttryckte sig på sätt som skulle möjliggöra för Vänsterpartiet Kommunisterna att lösa de interna konflikter som hotade deras möjligheter att alls fungera som ­politisk organisation. Avhandlingens teoretiska, metodologiska och empiriska bidrag är till nytta för såväl retoriker som andra som intresserar sig för kommunikationens roll i ­sociala, historiska och ideologiska utvecklingsprocesser.

Retorik och lärande – hur hänger det ihop? Enligt legenden om Korax och Tisias uppstod retorikämnet ur en önskan att lära sig tala och skriva konstruktivt, eller i alla fall effektivt. Men retorik och lärande kan också uppfattas i vidare mening, innefattande den humanistiska forskningens intresse för människan som samhällsvarelse, i ständig kritisk dialog med sig själv och andra. I boken Retorik och lärande. Kunskap – Bildning – Ansvar ger den retorikskandinaviska forskningsfronten sin syn på frågan, och visar vad som händer inom området just nu. Är retorikutbildning en utbildning till demokratiskt medborgarskap? Hur kan skolan utveckla elevernas tal- och argumentationsförmåga? Vilken roll spelar imitatio för vår förståelse av texter – och för det egna skapandet? Hur kan retoriken hjälpa oss att kritiskt granska samhällsdebatten och få syn på dess underliggande normer och maktstrukturer? I femton bidrag diskuteras detta och mycket mer under de tre rubrikerna kunskap, bildning och ansvar. Retorik och lärande samlar bidrag från den Nordiska konferensen för retorikforskning (NKRF) i Lund hösten 2014. Boken vänder sig till alla med intresse för språk, kommunikation och lärande i bred bemärkelse.

Pippi utmanar vuxenvärldens frasfyllda och konventionella retorik, inte bara genom hur hon uttrycker sig utan också hur hon ser ut. Med exempel hämtade ur svenska och tyska utgåvor visar Lisa Källström i Pippi mellan världar hur bokillustrationer och pärmbilder framhäver det normbrytande hos Pippi Långstrump, som när denna sträcker benen över ett matbord eller balanserar på händerna. Samtidigt är det också möjligt att se hur Pippi har tuktats för att passa en svensk respektive tysk barnboksmarknads krav på en flickbarnshjälte. Avhandlingen pläderar för en tolkning av retorik som en kommunikationsteori om det kreativa och fartfyllda mötet mellan blick och bild i en uppmaning att vända på perspektiven och skifta blickfokus.