Född 1923 i en välkänd Stockholmssläkt växte Erland Josephson upp i en annan tid, kluven mellan skrivandets ensamhet och ett teateryrke som inleddes med Ingmar Bergmans första pjäser och snart kom honom att stå Bergman närmare än någon annan gjorde.

Josephsons memoarer är osockrat kvicka och anekdotiska, spirituellare än det mesta på svenska. Två teman dominerar. Det ena är Josephsons utfrågning av sig själv och sin bakgrund, det andra är de skådespelare och regissörer som lever upp på sidorna, så som de en gång gjorde på scenen. Allesammans var omtalade i sin tids teaterintresserade kretsar. De flesta arbetade på Dramaten där Josephson småningom blev chef: Alf Sjöberg, Gunn Wållgren, Margaretha Krook, Anita Björk Georg Rydeberg, Lars Hanson …

Denna volym ingår i serien Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien. Texterna är hämtade ur Sanningslekar (1990), Föreställningar (1991), Vita sanningar (1995) och Svarslös (1996). Urvalet har gjorts av akademiledamot Per Wästberg som också skrivit bokens inledning.