Utbildningsledarskap förstås ofta i ljuset av allmän ledarskapsteori, organisationsteori, socialpsykologi och policyforskning. Den här boken betonar särarten i pedagogisk verksamhet och utforskar utbildningsledarskap, pedagogiskt ledarskap och skolutveckling med utgångspunkt i pedagogisk handlingsteori.
Bokens första del behandlar den icke-affirmativa pedagogikteorin och dess syn på ledarskap. Ledarskap definieras här som en uppfordran till självverksamhet och innebär en pedagogisk intervention som bjuder in, utmanar eller provocerar den lärande att reflektera kring sitt sätt att förstå sig själv och världen, med avsikt att få till stånd en förändring. Bokens andra del visar på utbildningsledarskapet som ett systemiskt flernivåfenomen, från klassrummet till den transnationella nivån, där det pedagogiska ledarskapet utövas inom och mellan nivåerna. Bokens tredje del beskriver skolförbättring som situerad mellan olika evidenstraditioner och olika koncept för forskningsunderstödd skolutveckling. Bokens fjärde och avslutande del diskuterar hur den icke-affirmativa teorin kan utvecklas genom nya perspektiv, såsom diskursiv institutionalism, posthumanism och global hållbarhet.
Pedagogiskt ledarskap och skolutveckling är författad och empiriskt förankrad i en finländsk kontext. Den riktar sig till studerande med intresse för utbildningsledarskap samt till blivande och verksamma lärare, rektorer och skolledare.
