Slutet på historien

Nu har jag läst alla tio delarna i denna serie och det är tråkigt att behöva säga att den sista delen även är den sämsta. Rent stilmässigt hände det något till denna bok. Dels är den tjockare utan att för den skulle behöva vara det. För innehållsmässigt är det rörigt och fullt med sidospår utan till synes någon mening eller funktion. Det hade varit tillfredställande att runda av hela serien på ett snyggt sätt istället för att som här enbart fortsätta. Nog är det ändå rätt vemodigt då jag läst... Läs hela recensionen

Helt klart den sämsta boken i serien. Tyckte man att tidigare böcker var fyllda med Guillous egna politiska åsikter så tar denna priset. Mycket rörigt och handlar mest om författarens vilja att förmedla sina åsikter samt mycket fyllnad med småhistorier där man undrar varför han skriver om det ena och det andra. En stor besvikelse och ingen vidare läsning.

Jag har läst hela långa serien av Guillou och är imponerad av all research. Men..det blir lite väl fjantigt med alla otroligt duktiga intelligenta vackra superbegåvade släktingar i böckerna. Och i den här sista delen blev det mycket snabbläddrande då Guillou tycks ha fastnat i sportens värld och det blir bra tjatigt.

Inte besviken. Tvärtom. Förväntningarna infriades. Starkt att producera 10 böcker i samma täta kvalitet. Fantastiskt att följa 1900 talet genom släten Lauritzensöden.

Jag tycker de första delarna fram till slutet 2:a världskriget var bättre. Den sista delen är något mer fantasifull. Icke förty - mycket historia i hela serien. Värt att läsa.

Inte den bästa boken i serien, men Jan Guillou är alltid läsvärd och det skadar inte att bli påmind om en del dumheter som pågick före och kring millennieskiftet. Rekommenderas!

Boken blir en tjatig beskrivning av viner och matlagning varvad med självbelåtna utläggningar och generaliseringar om rättsväsendet, feminismen och psykiatrin. Guillous sämsta bok en stor besvikelse

Familjens historia blev visserligen något så när avslutad men det kändes som det saknades ett antal historier om olika personer ung. som om författaren tröttnat på boken o bara helst vara klar o avsluta historien.

Till sist måste ju historien om släkten Lauritzen få ett (lyckligt) slut. Men det blev väldigt mycket hockey. Jag antar att boken hade blivit lite tunn annars...

Maffigt slut på Guillos stora familjekrönika. Som alltid en fröjd att läsa Jan Guillo - en av landets mest lysande språkbegåvningar och intrigskapare.

... både för den som skrev och mig som läsare. Ingen av oss kan ha haft glädje av att skriva eller läsa. Till pappersåtervinningen så kanske någon blir glad

Guillou har satt punkt för sin enorma sekellånga "saga". De första delarna var de mest fängslande i mitt tycke. Den närmast flydda tiden är nog alltid svårast att beskriva, men eftersom Guillous penna alltid är förd med elegans, ibland med kanske lite väl stor lätthet, så är det läsvärt och nostalgiskt. Hög igenkänningsgrad gör att berättelsen känns aktuell.

En fördel att ha läst de tidigare böckerna om familjen Lauritzen. Lite för mycket om vendettan mot Expressen. Blir lite tjatigt. Annars var det flera historier på gång i boken. Arvet, undrar bara hur just den personen hade fått nyckeln till bankfacket? Kanske har jag missat något i tidigare böcker?
Spännande händelser kring familjen och arbetet. Tycker alltid det är intressant att läsa om advokaters arbete. Skildringen av samhället ger mig flera aha-upplevelser även om jag var med på 90-... Läs hela recensionen

Jan G. avreagerar sig på Expressen, men boken är väl läsvärd. Särskilt om man följt familjen Lauritzen sedan tidigare. Ingen bladvändare, jag tar det lugnt, snart når jag slutet på historien och vad gör jag sen?

Efter att ha läst övriga böcker i serien så kändes det tvunget att läsa även den sista, men den känns som en besvikelse vid jämförelse med de tidigare.
Kan bara rekommendera den till de som läst tidigare böcker i serien och vill få ett avslut.

Jag har läst flera av de tidigare delarna om släkten Lauritzens historia. Den speglar 1900talet. Slutet på historien ger oss 1990-talet utifrån den fjärde generationen och stjärnadvokaten Eric Letangs (och därmed Guillous) perspektiv. Det betyder att rättsskandaler, diskriminering av flyktingar och socialdemokraternas politik står i centrum. Men också den begynnande upplösningen av släktens tidigare fasta band. Högst läsvärd, men tidvisa longörer skapar behov av att gena ibland. Avtagande spänstighet?

En riktig bladvändare - det går inte att lägga boken åt sidan. Vill inte att den skall ta slut. Sluta aldrig att skriva böcker Jan.

Jag har läst många böcker av Jan Guillou, han skriver så att det hela tiden händer något. Det blir ingen tråkig utfyllnad om väder o blommor.
Jag vill hela tiden läsa vidare för att få reda på vad som ska hända .
Han har en förmåga att skapa en spänning som är med genom hela boken, det gäller dom flesta av hans böcker.
Om man som jag läst en hel serie så kommer det upp gamla händelser som man känner till sedan tidigare.

En bra beskrivning av 90-talet och alla mediedrev om påstådd pedofili som gränsade till ren galenskap och hysteri. Det var också en brytningstid in i en annan galenskap som vi ser idag. Guillou skriver underhållande och bra som vanligt. Någon stor skönlitterär författare är han inte men boken är mycket läsvärd.

Slutet på historien är sista delen i Jan Guillous stora 1900-talsepos.
Romanseriens första del, Brobyggarna, börjar med att tre fiskarpojkar på norska Vestlandet förlorar sin far. Havet tar honom. Pojkarna visar sig vara tekniska genier och får sponsrad ingenjörsutbildning i dåtidens tekniska Mecka, tyska Dresden. Därefter åker äldste brodern hem och ansvarar för brobyggena i 'jernbanen' mellan Bergen och Oslo, en hamnar i tyska Östafrika (Tanganyika) och en i England. Så småningom åter... Läs hela recensionen

Garanterat den sämsta av de tio böckerna. Han verkar att ha tappat orken och verkar vilja avsluta so fort som möjligt.

Att kunna skriva sådan nutidshistoria. Hela 1900 talet, Jag har varit med på halva.
Får läsa om alla snart. Den första var bäst men alla OK

Sedan första bokens ivriga bladvändande har det mer eller mindre gått utför med varje bok. Förutom några spännande rättegångsscener händer det inte särskilt mycket i väntan på eventuella pengar. För mycket av hockeyhistoria och politisk pamflettism