I "Myten om staten" spårar den tysk-judiske filosofen Ernst Cassirer (1874–1945) det totalitära tänkandets rötter. Den skrevs mot slutet av andra världskriget i amerikansk exil och utkom postumt 1946.
Bokens första del analyserar det mytiska tänkandets struktur och knyter an till Cassirers huvudverk "De symboliska formernas filosofi". I den andra delen om ”kampen mot myten i det politiska tänkandet” visar Cassirer sitt mästerskap som filosofihistoriker. Han skildrar här Platons kamp mot sofistiken, konflikten mellan förnuftet och uppenbarelsen hos Augustinus och Thomas av Aquino, Machiavellis sekularisering av politiken och 1600- och 1700-talens teorier om samhällsfördraget. Men myten skulle återvända. I bokens tredje del om ”de moderna politiska myterna” visar Cassirer hur en mytbildning kring ledaren, rasen och staten tar form under 1800-talet. Dessa myter skulle i nationalsocialismen komma att kombineras med en ny ”politisk teknik”, med språklig manipulation och bruk av ett propagandamaskineri. Marken hade, som Cassirer säger, länge förberetts, men denna teknik verkade som katalysator och gav myterna deras katastrofala kraft.
"Myten om staten" utkom i översättning av Alf Ahlberg 1948. Den återutges nu lätt moderniserad, med komplett notapparat och utvidgad med Cassirers artikel ”Judendomen och de moderna politiska myterna”. Idéhistorikern Jonas Hansson svarar för en introduktion.
Ernst Cassirer var en av de mest framträdande filosoferna under första delen av 1900-talet, framför allt känd för sitt trebandsverk "De symboliska formernas filosofi" (1923–29). Kort efter Hitlers maktövertagande flydde Cassirer med sin familj, först till England och sedan till Göteborg, där han erbjöds en professur vid dåvarande Göteborgs högskola, som han innehade 1935–41. Från tiden i Göteborg stammar bl a hans bok "Om kulturvetenskapernas logik" (Daidalos, 2025). På grund av det världspolitiska läget lämnade Cassirer Göteborg för att bli professor vid Yale-universitetet.
