Under tio år, 1935-1944, förde den rumänsk-judiske författaren Mihail Sebastian en dagbok som när den slutligen publicerades i Rumänien 1996 föranledde en livlig debatt om landets antisemitism och roll under andra världskriget. 

Sebastian tillhörde mellankrigstidens intellektuella miljö i Buka­rest och bland hans vänner räknades några av de mest inflytelse­rika författarna och tänkarna under det rumänska 1900-talet, bland dessa religionshistorikern Mircea Eliade, filosofen Emil Cioran och dramatikern Eugène Ionesco.

Dagboken skildrar naket den långsamt krypande brutaliseringen på alla nivåer i det rumänska samhället. En stor del av intelligentian, många av Sebastians kollegor och närmaste vänner, sluter upp bakom de spirande fascistiska r­örelserna och hans eget manöverutrymme blir allt mindre.

Dagboken är inte bara en krönika över de mörkaste åren av euro­peisk antisemitism, utan också en författares anteckningar om det dagliga arbetet i skuggan av världspolitikens konvulsioner. Här finns noteringar om böckerna han läser, den klassiska musiken som rattas in från de utländska radiostationerna, hans komplicerade kärleks­affärer här finns ansträngningarna och självtvivlet, motgångarna och framgångarna. 

Mihail Sebastians dagbok har översatts till en rad europeiska språk och presenteras nu i svensk översättning av Inger Johansson. Boken inleds med ett förord av författaren och essäisten Henrik Nilsson.

Röster om Dagbok 1935-1944

"Det är 649 sidor viktig, för att inte säga oumbärlig, läsning som nu också kommer ut i en fin svensk översättning av Inger Johansson och med ett upplysande förord av Henrik Nilsson. Det är, som vanligt, ett litet förlag som står för den här bedriften: h:ström." - Thomas Kjellgren, Kristianstadsbladet.

"Ett unikt vittnesmål från nazismens tidevarv" - Salomon Schulman, Expressen.

"Ovärderligt dokument omöjligt att sluta läsa" - Cecilia Hansson, SvD.

"Dagboken [är] obligatorisk läsning." - Leif Zern, DN.

"Dagbok 1935-1944 är sannolikt den allra viktigaste pusselbiten för att förstå stämningen som rådde under dessa fatala krisår, då fascismen och antisemitismen slog ut med full kraft i det rumänska samhället och möjliggjorde massavrättningar, pogromer och djupt inhumana särlagstiftningar för den judiska befolkningen." - Ludvig Köhler, Ord & bild

"Förtjänar att stå i samma bokhylla som Anne Franks Dagbok och att nå samma stora läsarskara." - Philip Roth

"Det är en kuslig dagbok. Långsamt kryper en undergångskänsla fram som förföljer mig även utanför läsningen antagligen med viss hjälp av coronapandemin. Boken dog syrebristdöden i takt med att livsgnistan hos Sebastian slocknade. Resignationen och likgiltigheten lika mörka som trycksvärtan. Under de sista åren upptas sidorna mest av korta anteckningar om kriget. 'Tristess, äckel, likgiltighet, olust' är vad han känner och dagboksskrivandet framstår som 'en dålig vana, ingenting mer.' Någonstans i de sista sidorna kallar han den för en krigsbok. Han är vid det här laget en skugga av sitt forna jag." - Robert Myhreld, Ny tid

Under tio år, 1935-1944, förde den rumänsk-judiske författaren Mihail Sebastian en dagbok som när den slutligen publicerades i Rumänien 1996 föranledde en livlig debatt om landets antisemitism och roll under andra världskriget. 

Sebastian tillhörde mellankrigstidens intellektuella miljö i Buka­rest och bland hans vänner räknades några av de mest inflytelse­rika författarna och tänkarna under det rumänska 1900-talet, bland dessa religionshistorikern Mircea Eliade, filosofen Emil Cioran och dramatikern Eugène Ionesco.

Dagboken skildrar naket den långsamt krypande brutaliseringen på alla nivåer i det rumänska samhället. En stor del av intelligentian, många av Sebastians kollegor och närmaste vänner, sluter upp bakom de spirande fascistiska r­örelserna och hans eget manöverutrymme blir allt mindre.

Dagboken är inte bara en krönika över de mörkaste åren av euro­peisk antisemitism, utan också en författares anteckningar om det dagliga arbetet i skuggan av världspolitikens konvulsioner. Här finns noteringar om böckerna han läser, den klassiska musiken som rattas in från de utländska radiostationerna, hans komplicerade kärleks­affärer här finns ansträngningarna och självtvivlet, motgångarna och framgångarna. 

Mihail Sebastians dagbok har översatts till en rad europeiska språk och presenteras nu i svensk översättning av Inger Johansson. Boken inleds med ett förord av författaren och essäisten Henrik Nilsson.

Röster om Dagbok 1935-1944

"Det är 649 sidor viktig, för att inte säga oumbärlig, läsning som nu också kommer ut i en fin svensk översättning av Inger Johansson och med ett upplysande förord av Henrik Nilsson. Det är, som vanligt, ett litet förlag som står för den här bedriften: h:ström." - Thomas Kjellgren, Kristianstadsbladet.

"Ett unikt vittnesmål från nazismens tidevarv" - Salomon Schulman, Expressen.

"Ovärderligt dokument omöjligt att sluta läsa" - Cecilia Hansson, SvD.

"Dagboken [är] obligatorisk läsning." - Leif Zern, DN.

"Dagbok 1935-1944 är sannolikt den allra viktigaste pusselbiten för att förstå stämningen som rådde under dessa fatala krisår, då fascismen och antisemitismen slog ut med full kraft i det rumänska samhället och möjliggjorde massavrättningar, pogromer och djupt inhumana särlagstiftningar för den judiska befolkningen." - Ludvig Köhler, Ord & bild

"Förtjänar att stå i samma bokhylla som Anne Franks Dagbok och att nå samma stora läsarskara." - Philip Roth

"Det är en kuslig dagbok. Långsamt kryper en undergångskänsla fram som förföljer mig även utanför läsningen antagligen med viss hjälp av coronapandemin. Boken dog syrebristdöden i takt med att livsgnistan hos Sebastian slocknade. Resignationen och likgiltigheten lika mörka som trycksvärtan. Under de sista åren upptas sidorna mest av korta anteckningar om kriget. 'Tristess, äckel, likgiltighet, olust' är vad han känner och dagboksskrivandet framstår som 'en dålig vana, ingenting mer.' Någonstans i de sista sidorna kallar han den för en krigsbok. Han är vid det här laget en skugga av sitt forna jag." - Robert Myhreld, Ny tid

Under tio år, 1935-1944, förde den rumänsk-judiske författaren Mihail Sebastian en dagbok som när den slutligen publicerades i Rumänien 1996 föranledde en livlig debatt om landets antisemitism och roll under andra världskriget. 

Sebastian tillhörde mellankrigstidens intellektuella miljö i Buka­rest och bland hans vänner räknades några av de mest inflytelse­rika författarna och tänkarna under det rumänska 1900-talet, bland dessa religionshistorikern Mircea Eliade, filosofen Emil Cioran och dramatikern Eugène Ionesco.

Dagboken skildrar naket den långsamt krypande brutaliseringen på alla nivåer i det rumänska samhället. En stor del av intelligentian, många av Sebastians kollegor och närmaste vänner, sluter upp bakom de spirande fascistiska r­örelserna och hans eget manöverutrymme blir allt mindre.

Dagboken är inte bara en krönika över de mörkaste åren av euro­peisk antisemitism, utan också en författares anteckningar om det dagliga arbetet i skuggan av världspolitikens konvulsioner. Här finns noteringar om böckerna han läser, den klassiska musiken som rattas in från de utländska radiostationerna, hans komplicerade kärleks­affärer här finns ansträngningarna och självtvivlet, motgångarna och framgångarna. 

Mihail Sebastians dagbok har översatts till en rad europeiska språk och presenteras nu i svensk översättning av Inger Johansson. Boken inleds med ett förord av författaren och essäisten Henrik Nilsson.

Röster om Dagbok 1935-1944

"Det är 649 sidor viktig, för att inte säga oumbärlig, läsning som nu också kommer ut i en fin svensk översättning av Inger Johansson och med ett upplysande förord av Henrik Nilsson. Det är, som vanligt, ett litet förlag som står för den här bedriften: h:ström." - Thomas Kjellgren, Kristianstadsbladet.

"Ett unikt vittnesmål från nazismens tidevarv" - Salomon Schulman, Expressen.

"Ovärderligt dokument omöjligt att sluta läsa" - Cecilia Hansson, SvD.

"Dagboken [är] obligatorisk läsning." - Leif Zern, DN.

"Dagbok 1935-1944 är sannolikt den allra viktigaste pusselbiten för att förstå stämningen som rådde under dessa fatala krisår, då fascismen och antisemitismen slog ut med full kraft i det rumänska samhället och möjliggjorde massavrättningar, pogromer och djupt inhumana särlagstiftningar för den judiska befolkningen." - Ludvig Köhler, Ord & bild

"Förtjänar att stå i samma bokhylla som Anne Franks Dagbok och att nå samma stora läsarskara." - Philip Roth

"Det är en kuslig dagbok. Långsamt kryper en undergångskänsla fram som förföljer mig även utanför läsningen antagligen med viss hjälp av coronapandemin. Boken dog syrebristdöden i takt med att livsgnistan hos Sebastian slocknade. Resignationen och likgiltigheten lika mörka som trycksvärtan. Under de sista åren upptas sidorna mest av korta anteckningar om kriget. 'Tristess, äckel, likgiltighet, olust' är vad han känner och dagboksskrivandet framstår som 'en dålig vana, ingenting mer.' Någonstans i de sista sidorna kallar han den för en krigsbok. Han är vid det här laget en skugga av sitt forna jag." - Robert Myhreld, Ny tid