Delar av vårt arbetsliv och våra organisationer har blivit dumhetsmaskiner. Gång på gång ser vi hur annars smarta personer slutar tänka och börjar göra ogenomtänkta saker. De slutar ställa kritiska frågor och bryr sig inte om konsekvenserna av sina handlingar. I stället för komplext tänkande får vi urvattnad jargong och specialiserat tunnelseende – vilket kan leda till katastrof. Men en viss dos dumhet kan vara konstruktiv och ge goda kortsiktiga resultat: folk blir välanpassade, lydiga och levererar med gott humör utan att krångla till det. Detta är framgångsparadoxen. Boken Dumhetsparadoxen är en väckarklocka för kloka människor och smarta organisationer – en bok som uppmanar oss att använda vår intelligens för att uppnå personlig tillfredsställelse, organisatorisk framgång och socialt välstånd. Harmoni och handlingskraft kan balanseras i en kultur av ifrågasättande och utmaningar – om man vet hur man ska göra.
