Den senaste tidens politiska turbulens visar att demokratin är hotad, även i de stater som räknats som de tryggaste demokratierna. Rapporter påvisar en aktuell trend mot ökat auktoritärt och mindre utvecklat demokratiskt styre i många länder. Vad beror dessa oroande tendenser på? En del hänvisar till filterbubblor och sociala medier, andra pekar på migrationsströmmar och de konflikter och känslor de leder till. 

I boken Folk & vilja argumenterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö för att en långt viktigare omständighet är en sjunkande tilltro till det politiska systemet bland allmänheten.Den sjunkande tilltron handlar enligt författarna om huruvida det system av institutioner och praktiker som påstås kanalisera folkviljan verkligen lever upp till det löfte om respekt för varje medborgare, för hennes liv och intressen, som är kärnan i det demokratiska idealet.

Den atenska demokratin blev en parentes i världshistorien. Det vi lyckats förverkliga idag ligger på många sätt närmare att uppfylla det löfte om ett rimligare och rättvisare samhälle som den atenska demokratin blåste liv i. Vad kan vi göra för att denna aktuella period, som bara omfattar en del av vårt klot, och som i vårt eget land endast ägt bestånd under 100 år, inte skall bli ännu en parentes?

Den senaste tidens politiska turbulens visar att demokratin är hotad, även i de stater som räknats som de tryggaste demokratierna. Rapporter påvisar en aktuell trend mot ökat auktoritärt och mindre utvecklat demokratiskt styre i många länder. Vad beror dessa oroande tendenser på? En del hänvisar till filterbubblor och sociala medier, andra pekar på migrationsströmmar och de konflikter och känslor de leder till. 

I boken Folk & vilja argumenterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö för att en långt viktigare omständighet är en sjunkande tilltro till det politiska systemet bland allmänheten.Den sjunkande tilltron handlar enligt författarna om huruvida det system av institutioner och praktiker som påstås kanalisera folkviljan verkligen lever upp till det löfte om respekt för varje medborgare, för hennes liv och intressen, som är kärnan i det demokratiska idealet.

Den atenska demokratin blev en parentes i världshistorien. Det vi lyckats förverkliga idag ligger på många sätt närmare att uppfylla det löfte om ett rimligare och rättvisare samhälle som den atenska demokratin blåste liv i. Vad kan vi göra för att denna aktuella period, som bara omfattar en del av vårt klot, och som i vårt eget land endast ägt bestånd under 100 år, inte skall bli ännu en parentes?

Den senaste tidens politiska turbulens visar att demokratin är hotad, även i de stater som räknats som de tryggaste demokratierna. Rapporter påvisar en aktuell trend mot ökat auktoritärt och mindre utvecklat demokratiskt styre i många länder. Vad beror dessa oroande tendenser på? En del hänvisar till filterbubblor och sociala medier, andra pekar på migrationsströmmar och de konflikter och känslor de leder till. 

I boken Folk & vilja argumenterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö för att en långt viktigare omständighet är en sjunkande tilltro till det politiska systemet bland allmänheten.Den sjunkande tilltron handlar enligt författarna om huruvida det system av institutioner och praktiker som påstås kanalisera folkviljan verkligen lever upp till det löfte om respekt för varje medborgare, för hennes liv och intressen, som är kärnan i det demokratiska idealet.

Den atenska demokratin blev en parentes i världshistorien. Det vi lyckats förverkliga idag ligger på många sätt närmare att uppfylla det löfte om ett rimligare och rättvisare samhälle som den atenska demokratin blåste liv i. Vad kan vi göra för att denna aktuella period, som bara omfattar en del av vårt klot, och som i vårt eget land endast ägt bestånd under 100 år, inte skall bli ännu en parentes?