”Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige” var rubriken på ett två dagar långt symposium som hölls på Kungl. Vitterhetsakademien våren 2022. Resultatet – tretton artiklar av författare från en rad svenska lärosäten samt Syddansk Universitet – är samlat i denna volym, som också summerar ”Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976”, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Kulturpolitikens utveckling i de nordiska välfärdsstaterna har sammanfallit med ett paradigmskifte i de villkor konsten verkat under. Här undersöks de historiska och diskursiva konsekvenserna av detta skifte, och dess inverkan på konstens och litteraturens plats i den nordiska moderniteten. Forskarna beskriver hur kulturpolitik och konst inte bara haft en dekorativ funktion i välfärdsstatens apparat, utan varit en integrerad del av dess utformning. De representerar ett brett spektrum av discipliner och synsätt som tillsammans ger nya perspektiv på förhållandet mellan estetiska praktiker och politik i den svenska välfärdsstaten. Med bidragen överskrids de traditionella ramarna för studier av konst och kulturpolitik i en gemensam ansats att bredda och vitalisera forskningsfältet.

”Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige” var rubriken på ett två dagar långt symposium som hölls på Kungl. Vitterhetsakademien våren 2022. Resultatet – tretton artiklar av författare från en rad svenska lärosäten samt Syddansk Universitet – är samlat i denna volym, som också summerar ”Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976”, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Kulturpolitikens utveckling i de nordiska välfärdsstaterna har sammanfallit med ett paradigmskifte i de villkor konsten verkat under. Här undersöks de historiska och diskursiva konsekvenserna av detta skifte, och dess inverkan på konstens och litteraturens plats i den nordiska moderniteten. Forskarna beskriver hur kulturpolitik och konst inte bara haft en dekorativ funktion i välfärdsstatens apparat, utan varit en integrerad del av dess utformning. De representerar ett brett spektrum av discipliner och synsätt som tillsammans ger nya perspektiv på förhållandet mellan estetiska praktiker och politik i den svenska välfärdsstaten. Med bidragen överskrids de traditionella ramarna för studier av konst och kulturpolitik i en gemensam ansats att bredda och vitalisera forskningsfältet.