Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. På senare tid har det tillsatts många statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför står inte högskolepolitiken högre upp på den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden är högskolepolitiska förändringar nödvändiga.

I den här rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsättningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgående teknologisk förändring. Befinner vi oss i en sådan tid idag? Omställningen mot hållbarhet och inkludering i en instabil värld pekar på det, enligt författarna som landar i några förslag som skulle kunna lägga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik.

Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger är båda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. På senare tid har det tillsatts många statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför står inte högskolepolitiken högre upp på den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden är högskolepolitiska förändringar nödvändiga.

I den här rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsättningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgående teknologisk förändring. Befinner vi oss i en sådan tid idag? Omställningen mot hållbarhet och inkludering i en instabil värld pekar på det, enligt författarna som landar i några förslag som skulle kunna lägga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik.

Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger är båda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Svensk högre utbildning och forskning har med viss regelbundenhet omformats i grunden av högskolereformer. På senare tid har det tillsatts många statliga utredningar som inte resulterat i faktiska reformer. Varför står inte högskolepolitiken högre upp på den politiska dagordningen? Om Sverige ska kunna titulera sig »kunskapsnation« i framtiden är högskolepolitiska förändringar nödvändiga.

I den här rapporten analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger utvecklingen av svensk högskolepolitik under efterkrigstiden. Författarna visar att förutsättningarna för högskolereformer historiskt varit en kombination av social mobilisering, expertis, institutionell anpassning och, inte minst, djupgående teknologisk förändring. Befinner vi oss i en sådan tid idag? Omställningen mot hållbarhet och inkludering i en instabil värld pekar på det, enligt författarna som landar i några förslag som skulle kunna lägga grunden för en revitalisering av svensk högskolepolitisk debatt och praktik.

Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger är båda professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.