Det ögonblick då den unga Harriet Andersson, i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953), vänder sig mot kameran och kaxigt tittar in i den, är en av filmhistoriens mest berömda tagningar. Jean-Luc Godard beskriver hur berörd han blev när Harriet Andersson, med sina skrattande ögon, alldeles dimmiga av förfäran, riktar blicken mot kameralinsen och konfronterar oss och sig själv med att hon väljer helvetet framför himlen.

Denna bok utforskar tystnadens kraft i nordisk teater och film. Genom en insiktsfull läsning av Henrik Ibsen och ­August Strindberg i dialog med Carl Theodor ­Dreyer, ­Ingmar Bergman och Lars von Trier analyseras avgörande scener i den nordiska film- och teaterkonsten. Tystnaden framträder som den nordiska estetikens mest laddade uttryck, inte som frånvaro, utan som intensitet. Som kännare av Norden presenterar Sylvain Briens, professor vid Sorbonne Université, en nyskapande genomlysning av 1800- och 1900-talens konstnärliga ­uttryck för kärlek, frigörelse och självständighet.

Det ögonblick då den unga Harriet Andersson, i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953), vänder sig mot kameran och kaxigt tittar in i den, är en av filmhistoriens mest berömda tagningar. Jean-Luc Godard beskriver hur berörd han blev när Harriet Andersson, med sina skrattande ögon, alldeles dimmiga av förfäran, riktar blicken mot kameralinsen och konfronterar oss och sig själv med att hon väljer helvetet framför himlen.

Denna bok utforskar tystnadens kraft i nordisk teater och film. Genom en insiktsfull läsning av Henrik Ibsen och ­August Strindberg i dialog med Carl Theodor ­Dreyer, ­Ingmar Bergman och Lars von Trier analyseras avgörande scener i den nordiska film- och teaterkonsten. Tystnaden framträder som den nordiska estetikens mest laddade uttryck, inte som frånvaro, utan som intensitet. Som kännare av Norden presenterar Sylvain Briens, professor vid Sorbonne Université, en nyskapande genomlysning av 1800- och 1900-talens konstnärliga ­uttryck för kärlek, frigörelse och självständighet.

Det ögonblick då den unga Harriet Andersson, i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953), vänder sig mot kameran och kaxigt tittar in i den, är en av filmhistoriens mest berömda tagningar. Jean-Luc Godard beskriver hur berörd han blev när Harriet Andersson, med sina skrattande ögon, alldeles dimmiga av förfäran, riktar blicken mot kameralinsen och konfronterar oss och sig själv med att hon väljer helvetet framför himlen.

Denna bok utforskar tystnadens kraft i nordisk teater och film. Genom en insiktsfull läsning av Henrik Ibsen och ­August Strindberg i dialog med Carl Theodor ­Dreyer, ­Ingmar Bergman och Lars von Trier analyseras avgörande scener i den nordiska film- och teaterkonsten. Tystnaden framträder som den nordiska estetikens mest laddade uttryck, inte som frånvaro, utan som intensitet. Som kännare av Norden presenterar Sylvain Briens, professor vid Sorbonne Université, en nyskapande genomlysning av 1800- och 1900-talens konstnärliga ­uttryck för kärlek, frigörelse och självständighet.