Visar resultat för..."Antika"

Utan Homeros, Sapfo och Vergilius hade vår litteraturskatt – och därmed våra referensramar – sett helt annorlunda ut. I praktiskt taget allt som skrivs fortfarande i vår tid finns en återklang av klassikerna.

Men det var ingen självklarhet att de antika författarna skulle överleva historiens gång. Tvärtom var krig, bildstormare, naturkatastrofer eller ren glömska ständiga hot om förstörelse. Ett verks överlevnad hängde ofta på en skör tråd: en enda handskrift, en återupptäckt i tid eller helt enkelt ödets förunderliga ingripande.

Här får vi följa deras osannolika överlevnadshistoria, från biblioteket i Alexandria via renässansens jakt på förlorade texter till rekonstruktioner med hjälp av artificiell intelligens.

Nu hotas den antika litteraturen av en ny fiende: liknöjdheten. Varför lägga möda på att läsa tvåtusen år gamla texter när rörliga bilder och snabba meddelande på mobilen skänker omedelbar tillfredsställelse? Boken är en brandfackla för att bekantskapen med de döda diktarna är värd besväret – och, genom att berätta om deras öden, visa varför."Alexander Andrée duckar inte för de mer skabrösa sidorna av dessa historier och som läsare blir man onekligen underhållen"BTJ

Alexander Andrée, klassisk filolog med bakgrund i Stockholm, Rom, Lund, Oxford och Toronto, är verksam i universitets- och museivärlden. Han har publicerat vitt och brett om latinska texter och medeltida handskrifter. Detta är hans första bok för en bred publik.

"Å, vilken ljuvlig bok det här är!"

Yukiko Duke, Vi läser

"…humoristiskt och svängigt, en lödig bok svällande av associationer och utvikningar."

Maria Schottenius, DN.

”Den mest lärda, mest underhållande och djupsinniga historien om bokens tillblivelse och dess vandring genom seklerna.”

Theodor Kallifatides

En gång i tiden var varje bok ett unikt objekt. Faraoner och kungar skickade bokjägare ut i världen för att finna de eftertraktade verken som sedan samlades som skatter i biblioteken. Den internationella succén Papyrus berättar hur boken uppstod i den antika världen, från Alexandria till Rom, från muntliga berättelser till de papyrusrullar som lade grunden till västvärldens kultur. Irene Vallejo har skrivit en bok som är en hyllning till böcker och läsning, men framför allt en fascinerande och personlig kulturhistoria om det skrivna ordets märkvärdiga tillkomst.

Hur kristnades den antika världen?

Genom ett okristligt söndrande och härskande. Det storslagna Serapistemplet i Alexandria jämnades med marken och återstoden av det mytomspunna biblioteket förstördes. Statyer över de gamla gudarna skändades. Matematikern Hypatia överfölls på öppen gata av de gudstroende och flåddes levande. Den antika litteraturskatten försummades eller brändes.

Det här är berättelsen om kristendomens uppgång och den antika kulturens fall. Vittnesmålen bärs fram av de filosofer som tog sin tillflykt till Persien när kätterska läror förbjöds och akademin i Aten slogs igen. Och av de kristna som för sista gången blickade upp mot Athenas bildstod innan templet föll samman, och såg det sista exemplaret av Demokritos skrifter innan pergamentet skrapades blankt.

”Faktaspäckat och innehållsrikt.””Utmärkt inför romresan.””Den här skulle jag haft innan jag reste till Rom.”

Röster från läsare

"Fascinerande läsning... [boken] bjuder på såväl upplevelse som kunskap i tilltalande form och format."

Bibliotekstjänst, Gunnar Åsberg 

Gudar, hjältar & monster - med överdådiga illustrationer! Först fanns Kaos. Från Kaos steg Moder Jord fram och födde titaner och cykloper. Titanerna fick sedan gossebarnet Zeus, som kom att bli den högsta och mäktigaste guden. De nya gudarna hade kommit! 26 berättelser från den grekiska mytologin med fantastiska illustrationer. I denna vackra och innehållsrika bok möter vi gudar, hjältar, monster, under­verk och märkliga varelser i en äventyrlig blandning. Havsguden Poseidon, kärlekens gudinna Afrodite, ­underjordens herre Hades, vishetens gudinna Athena, musikens gud Apollon, och många fler! Vid sidan av gudarna finns det mystiska varelser som kentaurer, skogsnymfer och nereider. Även fasansfulla monster, t.ex. Medusa - med en man av ormhuvuden, Kerberos - den trehövdade hunden, Kimaira - hälften le­jon, hälften bock, Echidna - hälften kvinna, hälften orm... Länge har det saknats en bok på svenska för unga om den grekiska mytologin. Äntligen kan hela familjen stiga in i gudarnas värld och fascineras av deras öden, hjältedåd och intriger. Den grekiska mytologin har sina spår än idag - i ­litteratur, film, musik... Den italienska konstnären GIOVANNI CASELLI har tecknat bilderna i färg och svartvitt. 

”Faktaspäckat och innehållsrikt.””Utmärkt inför romresan.””Den här skulle jag haft innan jag reste till Rom.”

Röster från läsare

Men sij! En ny figur medh wingar pryddmedh tijdenHär kommer fram igen.

Så skriver Stiernhielm i det svenska språkets första sonett, tryckt 1644, och det är dess "figur" som står i centrum för essäerna i Fjärilslära. Underförstått: dess retoriska figur, även om sonettens silkesfjäril finns avbildad på bokens omslag. Essäerna handlar nämligen alla på ett eller annat sätt om hur skrivandet eller läsandet figurligt iscensätts i den text som författaren skriver eller läsaren läser, inte bara i Stiernhielms dikt utan också t.ex. i Göran Printz-Påhlsons "Houdini" eller Platons Charmides. Till skillnad från sin föregångare Myrstigar (1999) har den nya essäsamlingen med andra ord sprängt den "antika" ramen för att öppna sig mot svensk poesi från barock och modernism.

"Å, vilken ljuvlig bok det här är!"

Yukiko Duke, Vi läser

"…humoristiskt och svängigt, en lödig bok svällande av associationer och utvikningar."

Maria Schottenius, DN.

”Den mest lärda, mest underhållande och djupsinniga historien om bokens tillblivelse och dess vandring genom seklerna.”

Theodor Kallifatides

En gång i tiden var varje bok ett unikt objekt. Faraoner och kungar skickade bokjägare ut i världen för att finna de eftertraktade verken som sedan samlades som skatter i biblioteken. Den internationella succén Papyrus berättar hur boken uppstod i den antika världen, från Alexandria till Rom, från muntliga berättelser till de papyrusrullar som lade grunden till västvärldens kultur. Irene Vallejo har skrivit en bok som är en hyllning till böcker och läsning, men framför allt en fascinerande och personlig kulturhistoria om det skrivna ordets märkvärdiga tillkomst.

Utan Homeros, Sapfo och Vergilius hade vår litteraturskatt – och därmed våra referensramar – sett helt annorlunda ut. I praktiskt taget allt som skrivs fortfarande i vår tid finns en återklang av klassikerna.

Men det var ingen självklarhet att de antika författarna skulle överleva historiens gång. Tvärtom var krig, bildstormare, naturkatastrofer eller ren glömska ständiga hot om förstörelse. Ett verks överlevnad hängde ofta på en skör tråd: en enda handskrift, en återupptäckt i tid eller helt enkelt ödets förunderliga ingripande.

Här får vi följa deras osannolika överlevnadshistoria, från biblioteket i Alexandria via renässansens jakt på förlorade texter till rekonstruktioner med hjälp av artificiell intelligens.

Nu hotas den antika litteraturen av en ny fiende: liknöjdheten. Varför lägga möda på att läsa tvåtusen år gamla texter när rörliga bilder och snabba meddelande på mobilen skänker omedelbar tillfredsställelse? Boken är en brandfackla för att bekantskapen med de döda diktarna är värd besväret – och, genom att berätta om deras öden, visa varför."Alexander Andrée duckar inte för de mer skabrösa sidorna av dessa historier och som läsare blir man onekligen underhållen"BTJ

Alexander Andrée, klassisk filolog med bakgrund i Stockholm, Rom, Lund, Oxford och Toronto, är verksam i universitets- och museivärlden. Han har publicerat vitt och brett om latinska texter och medeltida handskrifter. Detta är hans första bok för en bred publik.

När kristendomen blev det romerska rikets officiella religion påbörjades en ihärdig utrensning av de gamla sederna. Tempel revs, statyer slogs i spillror, skrifter brändes och de filosofiska skolorna stängdes.

Det här är den okända berättelsen om vad som hände när en ny monoteistisk religion bröt in i antikens pluralistiska värld av många gudar, kulturer och levnadssätt – en avtäckning av den kristna religionens historiska skuggsidor.

För Beard är den klassiska antiken levande och vid bästa hälsa och hon har den stora gåvan att kunna visa precis varför de klassiska texterna fortfarande är ett ämne värt att diskutera. Sunday TimesOm de hade haft Mary Beard på sin sida när det begav sig skulle romarna fortfarande ha sitt imperium kvar. Daily MailImponerande! Snabb takt, spännande, psykologiskt insiktsfullt och framför allt skrivet med varm och inkännande skepsis . Sunday TimesAntikens Rom är viktigt. Berättelsen om imperiet, erövringarna, grymheterna och överdrifterna ger oss fortfarande idag en måttstock för vårt samhälle. Och än idag är de romerska idealen när det gäller medborgarskap, säkerhet och individens rättigheter samhälleliga rättesnören. Här tittar en av världens främsta forskare inom den klassiska antiken på Roms historia från en ny synvinkel inte bara på dess förbluffande utveckling från en obetydlig by i Mellanitalien till en supermakt, men också på hur romarna såg sig själva och sina bedrifter, och varför de fortfarande är viktiga för oss. Vi följer tusen år av historia, där nytt ljus kastas över det välkända, från slaveri till rinnande vatten, och där demokrati, religionskonflikter, social rörlighet och ekonomiskt utnyttjande utforskas inom det stora sammanhang som är romarriket. Detta är en uttömmande och klargörande historia över det antika Rom.

... Jag såg dig speglas i min kalk med vin: ett ansikte därunder ytans röda. Din blick var klar, din mun var känsligt fin, den glödde som den skapades att glöda. Din mun var vallmo, ögats spegling: lin. Jag lyfte kalken, drack. Det var att döda. Den antika myten om Demeter och Persefone ligger till grund för Lotta Olssons-Anderbergs lyriska debut. I 22 sonetter och som en växelsång mor och dotter emellan beskrivs här kvinnoblivandets förvandlingar: hur den unga flickan Persefone rövas till underjorden och hur Demeter, hennes mor, med budbäraren Hermes hjälp söker rädda henne. Lotta Olsson-Anderberg är född 1973 och bosatt i Stockholm.