Visar resultat för..."Dikter Erik"

Erik Axel Karlfeldt tillhör våra mest älskade författare. Med dikter som "Jungfru Maria", "Dina ögon äro eldar" och "Vinterorgel" har han skrivit sig in i folkets hjärta. Hans poesi är en mötesplats för motsatser; hos honom finner man den skönaste kärlekspoesin men också dikter om livets stora frågor; han är ungdomens diktare men betraktar ofta de flydda åren ur den åldrade mannens perspektiv. Karlfeldts dikt är lärd men också humoristisk. Han är saknadens skald, oavsett om det är kärlek, ungdom eller det folkliga och förgångna i hembygdens Dalarna som skildras.

Nu föreligger i en volym Karlfeldts sex diktsamlingar och ett urval tidiga och sena dikter. Samtliga dikter är försedda med ordförklaringar och kommentarer av Johan Stenström, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Utgivningen sker i samarbete med Karlfeldtsamfundet.

Liten lek är en vild önskan om att kunna dokumentera och känna. Bokens 40 dikter och dussinet foton, omtumlande och oformliga, är ett upprört och uppspelt iakttagande, ett dopp ned i tid, åtrå, sinnesintryck och sår. Snabbt växande och lika snabbt förmultnande - Erik Lindman Mata presenterar ett  

slags kista FULL AV jord där dagarna & sakerna & begäret

alla slår rot, slår in & växer hop men långt in

Erik Lindman Matas första bok PUR från 2020 belönades med både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset för bästa debut. Liten lek är hans andra bok på Nirstedt/litteratur.

»Så brister dessa texter gång på gång, liksom kroppen brister ut i gråt, de tappar sin form, den sprängs, som för att släppa fram något annat (. . .) om man stirrar tillräckligt hårt så kommer orden, utspridda över boksidorna, att börja darra, skaka, glömma sig, och släppa ifrån sig sina innebörder.« Ulf Olsson, Expressen.

»Det är en rörelsens poesi, och i rörelsens virvel bildas också ljud; kropparna börjar dansa till musiken i bakgrunden. Man kan se Liten lek som ett koreografiskt notationssystem, som att man skulle kunna dansa denna bok (. . .) Erik Lindman Mata vet ovanligt mycket om livets melankoliska dödstoner, och med sitt säregna språk lyckas han också få dem att sjunga.« Aase Berg, Borås Tidning.

»Lindman Mata söker fånga en prismatisk livsupplevelse, själva varats betingelser. Han gör det med en syntax som snubblar och åmar sig, med en sinnlig auktoritet som griper tag. På trots av att närvaron inte låter sig nålas fast den glider hela tiden ur den skrivandes händer formas en poesi som blir till en kaotisk sprängskiss av tillvaron.« Camilla Hammarström, Aftonbladet.

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Erik Johan Stagnelius (1793–1823) är den svenska romantikens huvudgestalt. Efter en barndom i prästgården i Gärdslösa på Öland studerade Stagnelius i Uppsala och Lund. Han kom till Stockholm 1814, där han förde en undanskymd tillvaro som kanslist på ecklesiastikdepartementet, samtidigt som hans diktning gick igenom en brant utvecklingskurva. På några år förvandlades Stagnelius från en konventionell kristen poet i klassicistisk stil till en brännhet erotisk mystiker, vars diktvärld färgades av studier i gnosticism och platonism. Samtidigt blev Stagnelius en versteknisk mästare, som lyckades avlocka de mest exotiska versmått en naturlig, otvungen ordföljd. Stagnelius publicerade inte mycket under sin livstid – Wladimir den store 1817, Liljor i Saron 1821, Backanterna 1822 – och om inte hans efterlämnade manuskript hamnat i händerna på kritiken Lorenzo Hammarsköld, som raskt gav ut hans samlade skrifter i tre band, hade vår litteraturhistoria varit fattigare. Stagnelius levde isolerat, de få som träffade honom stöttes bort av hans sjaskiga yttre: Geijers fru beskrev honom som ”vidrig och drucken”. För Stagnelius var en sådan kontrast mellan inre skönhet och yttre förfall naturlig: samma spänning mellan det vi längtar efter i vårt inre och våra yttre, kroppsliga band vibrerar i några av hans mest berömda dikter, till exempel Till förruttnelsen, Näcken eller Fången. Ännu idag, närmare två sekel efter hans död, ligger det färska blommor på Stagnelius grav på Maria kyrkogård på Söder i Stockholm.

Själv en röv och osedvanligt lärdoch skriver som jag vill och så som följerur Kyss er! (1969)Erik Beckman (1935-1995) debuterade i början av sextiotalet. Tidens intresse för estetiska experiment genomsyrade hans författarskap. Ändå var och förblev han mest sig själv, lika fabulerande som superkonkret, lika rolig som allvarlig, en litterär sabotör som förenade patos med parodi.Samlade dikter innehåller Beckmans sju diktsamlingar och ett par "osamlade" dikter, från den framåtblickande debuten Farstu (1963) till den mörka Två dikter (1987).Till denna utgåva har poeten Fredrik Nyberg skrivit en personlig introduktion till diktaren Erik Beckman.Samlade dikter utkom första gången 2007.

I Jag Sjunger Nu Kvällens Sånger: Runt midnatt har jag samlat 108 dikter från de senaste decennierna. I min lyrik försöker jag fånga det vanliga livet – och döden – i ett format som ofta närmar sig japansk Haiku-lyrik och Zen-buddhistiska verser. Andra inspirationskällor är flera amerikanska poeter som Gary Snyder, Robert Bly och Richard Brautigan. Några andra poeter som inspirerar mig är den polska poeten Wislawa Szymborska, de svenska poeterna Tomas Tranströmer, Gunnar Ekelöf och Werner Aspenström, samt bland våra finska grannar Pentti Saarikoski, Gunnar Björling and Bo Carpelan. Åldrande – kan jag se att fler och fler av mina verser handlar om döden och tankar om döden. Men medan jag väntar, upplever och tänker infinner sig fortfarande några riktigt trevliga stunder och erfarenheter. Jag hoppas att mina dikter kan hjälpa läsare att se och uppskatta det vardagliga livet – och döden – bättre.