Visar resultat för..."arbetares"

När det svenska folkhemmet började byggas under mellankrigstiden utgjorde arbetarminnen en av byggstenarna. Nordiska museet inledde sin stora insamling av minnen 1945. Från slutet av tjugotalet publicerade Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap arbetarmemoarer. Med minnena från den fattiga och otrygga arbetartillvaron i början av seklet skapades en stor berättelse om det tidigare klassamhälle som v

En arbetares kritik av restaurangbranschen. Inga jävla restauranger bygger på en restaurangarbetares erfarenheter av branschen. I serieform skildras såväl vardagsslitet på jobbet som de historiska förhållanden som restauranger växt fram ur. Vi har alltid öppet. Det är vi som ser till att folk får käk på tallriken, att de får vad de vill ha att dricka, att de slipper disken. Det är vi som jobbar bakom väggen i köket, det är vi som bär ut maten när den är klar. En del av oss ser det som ett tillfälligt skitjobb, andra som en hyfsat kreativ karriärsmöjlighet . Oavsett om vi hamnat här av en tillfällighet eller av brinnande intresse så är vår tid och aktivitet på restaurangen inte vår egen den tillhör restaurangledningen. Vi blir utskällda om vi inte gör något tillräckligt snabbt eller om vi gör misstag som minskar vinstskapandet. En restaurang kan inte fungera utan arbetare samtidigt som arbetarna hela tiden står i konflikt med arbetet.

Dessa berättelser utspelar sig i socialtjänsten. Det handlar om samhällets mest utsatta barn, och om människorna som arbetar för att hjälpa dem. Berättelserna gestaltar det allvarliga läget i det svenska välfärdssamhället - och den passar lika bra för socionomer som för alla andra som är intresserade av socialt arbete. Författaren är socionom och har skrivit om välfärdsstatens kris i bland annat Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. En ärlig, uppriktig bok som borde läsas av alla med ett socialt samvete.

"Internacionalistas" kallades vanligtvis västerlänningar som reste till landet i samband med den sandinistiska revolutionen 1979. Termen finns kvar och används ibland på svenska solidaritetsarbetare som ett sätt att markera att deras närvaro handlar om en gemensam strävan, en kamp för ideal bortom nationella gränser. Men hur hanterar man att vara en privilegierad svensk när man vill finnas till som en jämlike? Hur berättar man för andra om vad man har gjort och hur berättar man om Nicaragua? Revolution, korruption, naturkatastrofer? Boken uppmärksammar vad skildringar av Nicaragua till Sverige gör med människor och miljöer och visar på svårigheterna att upprätta globala gemenskaper i en postkolonial samtid. Med ett postkolonialt perspektiv fokuseras särskilt hur formulerade identiteter speglar nationaliserande, rasifierande och könande föreställningar, samt hur dessa hanteras inom ramen för en rörelse med ambition att verka för global rättvisa.

Rapport nr 21 – Medarbetares inflytande och delaktighet

Pjotr Jakubovitj föddes år 1860 i en fattig, lågadlig familj. Som ung student anslöt han sig till den hemliga, revolutionära organisationen "Narodnaja volja" - Folkviljan. När organisationen sprängdes, kvarstod Jakubovitj som en av de ledande för den nu underjordiska verksamheten. Han arresterades och dömdes 1887 till döden. Domen förvandlade till 18 års straffarbete. Försedd med fotbojor sändes han till ett straffarbetsfängelse i Sibirien, där de politiska fångarnna fick leva och arbeta tillsammans med de "vanliga" förbrytarna. Romanen skrevs till stor del under straffarbetstiden på cigarettpappersremsor med en insmugglad blyertspenna.