Visar resultat för..."läkares"

Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel. Han hade blivit inbjuden att tillsammans med världsledande forskare tala om mat, stress och motion. Men trots alla svar från forskningen var det som om den viktiga frågan saknades: Vad är det vi vill uppnå med alla hälsoråd? Det blev starten på utvecklingen av ett nytt koncept för att nå hälsa som skulle väcka genklang över hela världen.

Följ med på en hisnande resa där de stora livsfrågorna vävs samman med små konkreta tips som gör det lättare att hantera vardagen. Du får utforska hur stress och motion påverkar varandra, hur dygnsrytmen kopplas till åldrande, hur din syn på tillvaron i stort färgar dina matvanor.

Konceptet har visats förbättra människors hälsa i stora studier. Det används av tiotusentals personer via det digitala Livsstilsverktyget och beskrivs nu också på ett personligt och berättande sätt i bokform.

Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel. Han hade blivit inbjuden att tillsammans med världsledande forskare tala om mat, stress och motion. Men trots alla svar från forskningen var det som om den viktiga frågan saknades: vad är det vi vill uppnå med alla hälsoråd? Den frågan blev starten på utvecklingen av ett nytt koncept för att nå hälsa som skulle väcka genklang över hela världen.

Följ med på en hisnande resa där de stora livsfrågorna vävs samman med små konkreta tips som gör det lättare att hantera vardagen. Du får utforska hur stress och motion påverkar varandra, hur dygnsrytmen kopplas till åldrande, hur din syn på tillvaron i stort färgar dina matvanor.

Konceptet har visats förbättra människors hälsa i stora studier. Det används av tiotusentals personer via det digitala Livsstilsverktyget och beskrivs nu också på ett personligt och berättande sätt i bokform.

Läkaren Miklós Nyiszli anlände till förintelselägret Auschwitz i maj 1944. Waffen-SS fick kännedom om hans medicinska kompetens och lät honom tjänstgöra som patolog åt lägrets ökände chefsläkare Josef Mengele i åtta månader. Nyiszli blev ögonvittne till det industriella massmordet och i krematorierna utförde han otaliga obduktioner och undertecknade rapporterna med sitt eget fångnummer. Mirakulöst nog överlevde Nyiszli dödsmarschen från Auschwitz och därefter tre andra koncentrationsläger innan befrielsen. Efter hemkomsten, 1946, skrev han ner sin skräckinjagande skildring. Boken var en av de första där Auschwitz fasor beskrevs i detalj. Den har utgivits på en lång rad språk, sålt i hundratusentals exemplar och legat etta på New York Times bästsäljarlista.  

MIKLÓS NYISZLI (1901 1956) blev arresterad efter nazisternas invasion av Ungern under andra världskriget. Tillsammans med sin fru och dotter skickades hans till Auschwitz. Nyiszli, liksom hans familj, överlevde och kunde återvända hem, till vad som i dag är en del av Rumänien.  

"Den bästa kortfattade skildringen av upplevelser från Auschwitz som finns"  The New York Review of Books  

"svår att värja sig från."

Fokus

"viktigt vittnesbörd från de mörkaste kapitlen i människans historia" Smålandsposten  

"Det är en förvånansvärt sakligt berättad bok, men väcker ändå starka känslor och den eviga frågan 'hur kunde det hända' svävar som en ond ande över den raka berättelsen." Nya Wermlands-Tidningen

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.

Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.

Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel. Han hade blivit inbjuden att tillsammans med världsledande forskare tala om mat, stress och motion. Men trots alla svar från forskningen var det som om den viktiga frågan saknades: vad är det vi vill uppnå med alla hälsoråd? Den frågan blev starten på utvecklingen av ett nytt koncept för att nå hälsa som skulle väcka genklang över hela världen.Följ med på en hisnande resa där de stora livsfrågorna vävs samman med små konkreta tips som gör det lättare att hantera vardagen. Du får utforska hur stress och motion påverkar varandra, hur dygnsrytmen kopplas till åldrande, hur din syn på tillvaron i stort färgar dina matvanor.Konceptet har visats förbättra människors hälsa i stora studier. Det används av tiotusentals personer via det digitala Livsstilsverktyget och beskrivs nu också på ett personligt och berättande sätt i bokform.

Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel. Han hade blivit inbjuden att tillsammans med världsledande forskare tala om mat, stress och motion. Men trots alla svar från forskningen var det som om den viktiga frågan saknades: vad är det vi vill uppnå med alla hälsoråd? Den frågan blev starten på utvecklingen av ett nytt koncept för att nå hälsa som skulle väcka genklang över hela världen.Följ med på en hisnande resa där de stora livsfrågorna vävs samman med små konkreta tips som gör det lättare att hantera vardagen. Du får utforska hur stress och motion påverkar varandra, hur dygnsrytmen kopplas till åldrande, hur din syn på tillvaron i stort färgar dina matvanor.Konceptet har visats förbättra människors hälsa i stora studier. Det används av tiotusentals personer via det digitala Livsstilsverktyget och beskrivs nu också på ett personligt och berättande sätt i bokform.

Ett ansiktslyft är billigare än en vanlig köksrenovering. För vissa kan ett ansiktslyft dessutom vara en effektivare behandling mot illabefinnande än både KBT och stämningshöjande piller. Tänk bara så uppiggande det vore att slippa möta det där slitna ansiktet i spegeln var morgon!

Det går att leva ett bra liv med påsar både över och under ögonen, kalkonhaka och slappa kinder. Man behöver inte ändra det om man inte vill. Du ser åtminstone naturlig ut, det verkar emellertid som om motståndet mot kosmetisk kirurgi har börjat luckras upp. Vad är det som hindrar dig nu? Det vi fruktar mest är nog att vi inte längre ska känna igen oss själva och istället se just ansiktslyfta ut. Det vill man ju inte. Man vill se yngre och fräschare ut - men främst naturlig - eller hur? Går det? Javisst det går!

I Skönhetsfabriken får du följa resan att genomgå ett ansiktslyft . Visst är det stundtals skrämmande, men liksom i sagornas värld slutar det hela lyckligt (och det är på riktigt). Boken låter dig få en inblick i ett växande fenomen som de flesta av oss bara känner till på ytan, men som de flesta av oss ändå är nyfikna på. Finns det något mer spännande än före- och efterbilder? Följ med på ett ansiktslyft i realtid och bli underhållen utan att för den skull ge avkall på fakta och vetenskaplighet.

Eddy de Wind, en ung holländsk läkare, deporteras tillsammans med sin hustru till Auschwitz 1943 och han får tjänst som sjuksköterska i en barack för polska krigsfångar. När ryssarna befriar lägret stannar de Wind kvar och tar hand om de skadade ryska soldaterna. På plats i lägret börjar han också skriva om sina upplevelser.

Eddy de Wind är en ung holländsk läkare som tillsammans med sin hustru deporteras till Auschwitz 1943. Vid ankomsten separeras paret; han blir sjuksköterska i en barack för polska krigsfångar, hon placeras på det fruktade kvinnoblocket där Josef Mengele utför ofattbara experiment på fångarna. När ryssarna den 27 januari 1945 befriar lägret stannar de Wind och vårdar de skadade ryska soldaterna medan hans fru tillsammans med tusentals andra fångar lämnar lägret. Samtidigt börjar han skriva om sina upplevelser i Auschwitz. Jag stannade kvar i Auschwitz gavs året därpå ut i Nederländerna. För att skydda sig själv skrev han i tredje person; i boken heter han Hans Van Dam.

Eddy de Wind etablerade sig som psykoanalytiker i Amsterdam och var en av de första att beskriva en form av posttraumatiskt stressyndrom som kallades ”koncentrationslägersyndrom”. Han kom även att uppmärksamma flergenerationstraumat bland judiska patienter. De Wind led själv av sina upplevelser från Auschwitz, hans hustru sa till deras barn: Auschwitz satt alltid vid vårt köksbord.

Jag stannade kvar i Auschwitz är ett unikt historiskt dokument, den anses vara den enda boken om Förintelsen skriven på plats i lägret.

Vad gör egentligen en psykiater på jobbet? I boken I psykiatrins tjänst möter vi en rad akut sjuka patienter. Hur ter sig symptomen och hur ställs diagnoserna? Vilka behandlingar ges och vilka är prognoserna för tillfrisknande?

Vi får också följa författarens krokiga väg till yrket. Med skarp blick, vass penna och med sinne för humor skildrar Stefan Krakowski ett yrke många är nyfikna på, men som få har inblick i.

Charlotte Bech är en erfaren läkare som också är en av nordens främsta experter inom Ayurveda. I den här boken hjälper hon dig att hitta rätt i den enorma ström av motsägelsefulla hälsoråd som vi bombarderas med. Boken visar hur du kan skapa hälsa för ditt barn med naturliga och holistiska metoder sedda i ljuset av den etablerade västerländska läkekonsten.

Viktiga hälsofrågor behandlas på ett enkelt sätt i alfabetisk ordning så att boken kan användas som en praktisk uppslagsbok. Du får svar på vanliga frågor såsom: Är det bra med fiskolja? Är mjölk nyttigt eller onyttigt? Ska jag vaccinera mitt barn?

Som förälder får du konkreta råd om vad du kan göra om ditt barn är ur balans eller trotsigt, har feber, ont i öronen, utslag, fotvårtor, sömnproblem, övervikt eller lider av internet-/datorberoende. Du får också råd om kost, kosttillskott, motion, mobiltelefoner, leksaker, flygresor, meditation och yoga.

Boken hjälper dig att ge ditt barn bestående hälsa i kropp och sinne.

Ett ansiktslyft är billigare än en vanlig köksrenovering. För vissa kan ett ansiktslyft dessutom vara en effektivare behandling mot illabefinnande än både KBT och stämningshöjande piller. Tänk bara så uppiggande det vore att slippa möta det där slitna ansiktet i spegeln var morgon!

Det går att leva ett bra liv med påsar både över och under ögonen, kalkonhaka och slappa kinder. Man behöver inte ändra det om man inte vill. Du ser åtminstone naturlig ut, det verkar emellertid som om motståndet mot kosmetisk kirurgi har börjat luckras upp. Vad är det som hindrar dig nu? Det vi fruktar mest är nog att vi inte längre ska känna igen oss själva och istället se just ansiktslyfta ut. Det vill man ju inte. Man vill se yngre och fräschare ut - men främst naturlig - eller hur? Går det? Javisst det går!

I Skönhetsfabriken får du följa resan att genomgå ett ansiktslyft . Visst är det stundtals skrämmande, men liksom i sagornas värld slutar det hela lyckligt (och det är på riktigt). Boken låter dig få en inblick i ett växande fenomen som de flesta av oss bara känner till på ytan, men som de flesta av oss ändå är nyfikna på. Finns det något mer spännande än före- och efterbilder? Följ med på ett ansiktslyft i realtid och bli underhållen utan att för den skull ge avkall på fakta och vetenskaplighet.

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.

Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.