Visar resultat för..."Händelser ur"

En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen. Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup.

I Händelser ur Sveriges ohistoria presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, efter som de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.  

Daniel Sävborg (född 1965) är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltidshistoria och folklore. I synnerhet intresserar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.

En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald Illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen.

Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska – men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup.

I Händelser ur Sveriges ohistoria presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst- och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, eftersom de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.

Daniel Sävborg är professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltids­historia och folklore. I synnerhet intresse­rar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.

I Växjöliv - oförglömliga personer ur stadens historia tar författarna Hasse Nilsson och Håkan Nordmark sådana människor i hand och följer deras livslinjer. Boken berättar om personer som fängslar, roar och fascinerar.

Ett par av människorna du får stifta bekantskap med:

- Växjöflickan som blev piratdrottning.

- Johnny Bodes Växjöbravader.

- John Bull och hans barn.

- Alaska-Pelle, från mjölnardräng till guldgrävare.

Hasse Nilsson och Håkan Nordmark följer med Växjöliv upp sin uppmärksammade bok Gatuliv - människor och levnadsöden i Växjö.

Av olika anledningar har många viktiga historiska händelser försvunnit ur den allmänna historieskrivningen i västvärlden. Detta trots att det många gånger handlar om sådant som ger viktiga lärdomar för framtiden.

I denna bok presenteras många dramatiska kapitel under 700 års historia som i stort sett blivit bortrivna ur historieböckerna.

Här skildras exempelvis:

* Ett krig som raderats ur USA:s historia, trots att det till och med kostade en amerikansk president livet

* Afro-amerikanska kvinnor i New Orleans som på 1800-talet var mer fria än samtidens vita kvinnor i USA

* Den hemliga organisation som med bas i Warszawa samordnade väpnad motståndskamp inne i Sovjetunionen på 1930-talet

* Tidigare okända aspekter på hur Hitler fick hjälp av Stalin

* Våldtäkt som vapen i andra världskriget

* Hur hälften av dödssiffrorna i första världskriget har suddats bort

… samt mycket mer

Allt är noggrant underbyggt av källhänvisningar.

Christer Bergström, författare till ett 30-tal historiska böcker, har gått djupt i forskningen och gått till andra länders och kontinenters historieskrivning för att gräva fram en uppsjö av dramatiska händelser i historien som är nästan helt okända i västvärlden.

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

”Om man hade varit bibliotekarie i Magdeburg under DDR-tiden, hur var det i så fall att gå från partitrogen litteratur som ingen efterfrågade, till hyllor fyllda med all världens litteratur? Hur var det att törsta efter förbjuden litteratur och sedan plötsligt kunna välja vad man ville? Och hur var det att vara bibliotekarie i ett land där litteraturen var starkt censurerad?”

I denna bok delar Gunnar Bolin med sig av sina radiominnen från 34 år i allmänhetens tjänst. Här finns berättelser från Berlin och Österrike, men också reportage om knödelns historia, samt krönikeminnen från otaliga OS. Bibliotekarien i Magdeburg är brokig och modern kulturhistoria med mycket bolinska drag; ledig och lärd, underhållande och undersökande.

I denna kunskaps- och infallsrika volym möter läsaren oförväntade personer som Kropotkin och hans svenska förbindelser, mänsklighetens minnen i form av bibliotek och Gustav Vasa och Ornässtugor. Men här behandlas också rövad konst och utdrag ur Platons verk.Munkhammar skriver om barbari och demokrati, om böckerna från Gråmunkeholmen liksomom böcker som krigsbyte. Han börjar med ett avstamp i bokens historia, alltså boken som företeelseoch föremål en snabbkurs i detta mediums långa historia.Boken har spelat en så avgörande roll i uppbyggandet av vår västerländska kultur och följt oss sånära och så länge i vår vardag, att den har en nästan arketypisk roll för oss. I livet och döden ochinför de yttersta tingen är vi i böckernas makt.

Lars Munkhammar är författare och under många år förste bibliotekarie på Carolina Rediviva i Uppsala. Han är även ledande kännare av Silverbibeln och dess historia, vilket han också skrivit tvåprisade böcker om.