Visar resultat för..."Intet"

"Vad mer kan man önska av litteratur?" Der Spiegel, TysklandIntet är kontroversiell och chockerande. Intet ställer fler frågor än den ger svar. Intet är också vacker och tillgänglig, berättad med en enkelhet som strider mot romanens djup.Pierre Anthon bestämmer sig för att inget betyder något. Från den stund du föds, börjar du dö. Hans klasskamrater vill göra allt för att bevisa att livet faktiskt har en mening och bestämmer sig för att bygga en hög av sådant som betyder något När Intet först kom ut år 2000 förbjöds den i hemlandet Danmark. Idag är det en internationell bestseller som har utgivits i över tjugo länder. Romanen har blivit kritikerrosad operaföreställning i England och filmatisering är på gång. Den har tidigare publicerats på svenska, men kommer nu i nyutgåva!Innan Janne Teller blev författare på heltid arbetade hon med konflikthantering på uppdrag av EU och FN runt om i världen. Lilla Piratförlaget har tidigare givit ut Om det var krig i Norden och Allt som är.

"Efter första genomläsningen läser jag den igen, högt, för min 13-åriga dotter vid en poolkant i Spanien. Alla teveserier, Instagram-flöden och annat krafs upplöses i tomma luften, och min dotter lever för att få veta vad som ska hända härnäst i berättelsen, som är gastkramande på alla nivåer. ... Inte en enda gång trampar Teller snett i sin kliniskt rena prosa. Inte en enda chans får läsaren att genomskåda berättelsen, känna sig skriven på näsan, tilltalad uppifrån av en vuxen som förstår tonåringar. Just det bevisar att Janne Teller verkligen förstår." Martina Montelius, Expressen

"En vacker och skrämmande bok."  The Guardian, England"En dubbeltydig och chockerande berättelse som bara kan jämföras med Goldings Flugornas herre och Salingers Räddaren i nöden."  La Vanguardia, Spanien

Omistligt, tidigare opublicerat material ur Inger Christensens arkiv - i översättning av Marie Silkeberg

»En läslycka är det, att vandra runt på den vildvuxna äng som den här boken kan liknas vid. Det finns mycket att upptäcka och fröjdas åt, botanisera fritt efter eget skön.« Anna Hallberg, DN

»Eller som med intet som språk är en bok som man aldrig vill lämna, eftersom den har sådan förtrogenhet med sig själv och med poesin som hantverk, liv och tänkande.« Jan-Olov Nyström, Upsala Nya Tidning

Efter att ha översatt sju böcker av Inger Christensen fick Marie Silkeberg 2015 tillgång till författarens efterlämnade arkiv, förvarat i ett sextiotal lådor på handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Ett intensivt arbete tog sin början och tillsammans med författarens son Peter Borum sammanställdes ett digert urval av detta material och gavs ut under titeln Verden ønsker at se sig selv [2018]. I Eller som med intet som språk presenteras en dryg tredjedel av den danska utgåvans urval på svenska. Texterna - som härmed publiceras i bokform för första gången - utgör sammantagna ett omistligt komplement till bilden av Inger Christensen. I urval, översättning och med ett efterord av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Att läsa Christensen i detta urval av efterlämnade anteckningar och texter är verkligen att gå in i en 'egensinnighetsvärld'. Det är en lycka. Hennes texter är på en gång lätta och lustiga, allvarliga och plågade.« Ulf Olsson, Expressen

»En volym att förlora sig i.« Thomas Götselius, Expressen

»Omistligt verk.« Betyg: 5 av 5 - Joakim Andersson, BTJ

På ett naket, osentimentalt sätt, dock inte utan galghumor, återger Remarque krigets fasor. Och påminner oss om att krig inte bara släcker livet för de som stupar, utan även släcker livsgnistan hos många som överlever.Med återutgivningen träffsäkert formgiven av Emma Löfström vill vi uppmärksamma 100-årsdagen av första världskrigets början.

I alla tider har litteraturen i vissa ögonblick ställts inför det radikalt osägbara, upplevelser av personlig kris, anförvanters och älskandes död, ofattbar ondska eller tvivel på att livet har någon mening. Att det är osägbart har inte hindrat författare att uttrycka det, som tystnad, stumhet , förtvivlan eller bävan. I den moderna litteraturen har det utvecklats en tradition av "poetisk nihilism" som härrör ur ett utbrett tvivel på den kristna gudens existens och livets mening. En rad diktare har använt ordet "Intet" för att uttrycka sin skräck inför livets grundlöshet, men också för att närma sig en ny religion i mystikens tecken. Här finns en pendelrörelse, där ytterligheterna påverkar varandra: lika litet som nihilismen återfinns i ren form, lika sällan framträder mystiken opåverkad av tvivel och förlorad idealitet.

I en stort upplagd studie följer Anders Olsson denna tradition via en serie läsningar av enskilda diktare. Boken börjar med att teckna såväl nihilismens rötter i romantiken som mystikens renässans och det nyväckta intresset för Mäster Eckhart ägnas stor uppmärksamhet. Den filosofiska nihilismen hos Kierkegaard, Schopenhauer och Nietzsche berörs, och därefter följer kapitel om Baudelaire, Mallarmé, Rilke, Wallace Stevens samt negationens diktare inom den svenskspråkiga litteraturen: Södergran, Diktonius, Ekelöf, Mirjam Tuominen, Vennberg och Birgitta Trotzig. Boken avslutas med en betraktelse över den samtida poesin utifrån exemplet Paul Celan.

Anders Olsson är både litteraturvetare och lyriker, och det märks verkligen i Läsningar av INTET. Det är en lärd och levande studie som man läser lika mycket för att lära sig mer om ett stort antal mycket betydande författare som för att komma nära en existentiell problematik som vi aldrig blir färdiga med.

Anders Olssons mest kända litteraturvetenskapliga arbeten är Ekelöfs nej och Att skriva dagen, den första stora studien av Gunnar Björlings verk.

Leo möter en rad olika representanter för riktningar och typer i det tidiga 1900-talets arbetarrörelse på hans vandring. Politiska klimaxen är revolutionsvåren 1917, då vi får möta Lenin, som talar i Stockholm. Men Leos nederlag i en strejkomröstning på hans arbetsplats får honom att tappa fotfästet i tillvaron och han faller ned i en djup depression.

För Värnlund själv handlade romanen om »den svärmiske, hänförde proletären och den fara som ligger i hans hänförelse«. Han ville diskutera och problematisera villkoren för politisktrevolutionärt arbete och den fara som ligger i att fullständigt glömma sig själv för »saken«. En frågeställning som fortfarande är lika aktuell idag.

Vandrare till intet publicerades första gången 1926 och blev ett viktigt steg i Rudolf Värnlunds författarutveckling. I skildringen av Leo Fasts uppväxt i Stockholms södra förstäder återvände han till sitt eget ursprung och påbörjade därifrån på allvar analysen av det som kom att bli huvudtemat i hans författarskap: striden inom varje individ mellan egoism och altruism.